Full text of "Meddelanden Från Svenska Riksarkivet"

See other formats

Google

This is a digital copy of a book that was preserved for generations on library shelves before it was carefully scanned by Google as part of a project

to make the world's books discoverable online.

It has survived long enough for the copyright to expire and the book to enter the public domain. A public domain book is one that was never subject

to copyright or whose legal copyright term has expired. Whether a book is in the public domain may vary country to country. Public domain books

are our gateways to the past, representing a wealth of history, culture and knowledge that's often difficult to discover.

Marks, notations and other maiginalia present in the original volume will appear in this file - a reminder of this book's long journey from the

publisher to a library and finally to you.

Usage guidelines

Google is proud to partner with libraries to digitize public domain materials and make them widely accessible. Public domain books belong to the
public and we are merely their custodians. Nevertheless, this work is expensive, so in order to keep providing tliis resource, we liave taken steps to
prevent abuse by commercial parties, including placing technical restrictions on automated querying.
We also ask that you:

+ Make non-commercial use of the files We designed Google Book Search for use by individuals, and we request that you use these files for
personal, non-commercial purposes.

+ Refrain fivm automated querying Do not send automated queries of any sort to Google's system: If you are conducting research on machine
translation, optical character recognition or other areas where access to a large amount of text is helpful, please contact us. We encourage the
use of public domain materials for these purposes and may be able to help.

+ Maintain attributionTht GoogXt "watermark" you see on each file is essential for in forming people about this project and helping them find
additional materials through Google Book Search. Please do not remove it.

+ Keep it legal Whatever your use, remember that you are responsible for ensuring that what you are doing is legal. Do not assume that just
because we believe a book is in the public domain for users in the United States, that the work is also in the public domain for users in other
countries. Whether a book is still in copyright varies from country to country, and we can't offer guidance on whether any specific use of
any specific book is allowed. Please do not assume that a book's appearance in Google Book Search means it can be used in any manner
anywhere in the world. Copyright infringement liabili^ can be quite severe.

About Google Book Search

Google's mission is to organize the world's information and to make it universally accessible and useful. Google Book Search helps readers
discover the world's books while helping authors and publishers reach new audiences. You can search through the full text of this book on the web

at |http: //books .google .com/I

CiSOSE

.r e,303i&i

MEDDELANDM

frIn

STENSKi BIKS-MCHIVET

UTOIFNA AF

B. K B0WALLIU8.

FORSTA BANDET.
1875-1879.

•

STOCKHOLM 1881

KONGL. BOKTRYCKERIET.
r. A. KORSTKOT & bOnED.

• 1
\

THE NEW YOriK

R 1934 L

■ •

• • • •

• ••• .

. • • " *
• • • • *

• • • • • " •

• • a • •••

• • • • , •

,#• • • •

• •

••••••••••

•; ••••

innehAllsfOrteckning.

fGbSTA HlFTET.

, Sid.

1. Arsberattelse fOr ftr 1875 3.

2. D:o » » 1876 15.

3. Anteckningar om Riks-Archivet af J. A. Posse 30.

4. Bidrag till Riks-Archivets ftldre historia 46.

5. Forteckning Cfver samlingen Riksregistrator i Riks-

Archivet 61.

ANDRA HlFTET.

1. Arsberattelse for &r 1877 5.

2. Kongl. Maj:ts n&diga bref ang&ende ny stat f5r Riks-

Archivet 27.

3. Underd. utl&tande ang&ende foreslagen reglering af

Riks-Archivets torat 30.

4. Bidrag till Riks-Archivets fildre historia 35.

5. Register Cfver R&dslag i konung Gustaf I:s tid, af F.

A. Dahlgren 55.

6. FCrteckning 6fver Ministeriella handlingar i Riks-Ar-

chivet. I. Danica, af B. Taube 85.

TREDJE HlFTET.

1. Arsberattelse fOr &r 1878 1.

2. Bidrag till historien om konung Christiem II:s archiv

och dess delning mellan Sverige, Norge och Dan-
mark 21.

3. Forteckning 5fver Ministeriella handlingar i Riks-Ar-

chivet. II. Muscovitica, af B. Taube 68.

FJEROE HlFTET.

5 Sid.

1. Arsberfittelse for &r 1879 3.

2. Resereglemente f5r Riks-Archivets embets- och tjen-

steman 21.

3. Bidrag till Riks-Archivets fildre och nyare historia 23.

4. Register fifver R&dslag i konung Erik XIV:s tid, af

E. W. Bergman 49.

5. FOrteckning Ofver samlingen R&dsprotokoll i Riks-Ar-

chivet 71.

Battelser ooh tillagg.

h&ft. Sid. 44 rad. 24 uppiMa st&r 1344 I&s 1345 (Jfr Sv. Dipl. V b. 464)

69 > 13 > > 1756 > 1676
62 andra spalten rad. 18 uppifr&n st&r 3 las 2

70 rad. 6 nedifr. st&r Finans-Expeditionens l&s Handcls-Expcditionens
41 rad. 7 uppifi&Q nasi efter Vestgotabref till&gges Ostgdtabref

2 haft.

4 haft.

2 1 Bt&r I las Item
11 * » Gotland > Gotlandia

> > > exclusionis > exclusionum

3 nedifr&n > except! > exempt!
1 uppifr&n » ut in > et infra

20 » > incurrant > incidant

81 fdrsta spalten nast fore rad 2 uppifr&n tillagges 1773. I Band.

44
51

•

3- .' •

t ' '

\> ( -- —

MEDDELATOM

« .4

FKAN

S7MSKA MKS-AECirVET

UTGIFNA AF

E. M. B0WALLIU8.

STOCKHOLM, 1877.

/ "^ A. NOEBTEDT & 86KBB.
KOKGL. nOKTRTCKABB.

♦.

MEDDELANDEIf

frIk

SVMSKA EIKS-MCHIVET

UTGIPNA AF

E. IL BOWALLIUB.

STOCKHOLM, 1877.

P. A» KOBSTEDT & s6K£B.

KOXGL. BOKTRTCKABS.

Lla erfarenheteu under de senare aren visat att
Riks-Archivet af allt flere forskare iippsokes och att
archivaliema nu efterfragas och begagnas vida mer an
forr, synes deraf kunna dragas den slntsats, att in-
tresset for archivforskning vnnnit hos allmanheten ett
storre insteg och att de rika archivskattemas verkliga
varde boijat allmannare inses och erkannas. Vid sa-
dant forhallande har man trott sig kunna antaga att
utgifvande i tryck af archivaliska meddelanden fran
Riks-Archivet kunde blifva for allmanheten nyttigt, ma-
handa valkommQt. Sedan Kongl. Maj:t i nader an-
visat erforderliga medel, gores harmed borjan till en
publikation, afsedd att tid efter annan offentliggora ars-
berattelser om Riks-Archivet, ofversigtskataloger iifver
sarskilda grupper af archivalier afvensom forteckningar
ofver andra archivaliesamlingar i vart land, offentliga
och enskilda, sa ock hvarj^handa uppgifter rorande ar-'
chiv-vasendet. Da historiskt vigtiga handlingar redan
. fonit och i sarskilda serier af ,Riks-Archivet offentlig-
gorasy ingar det icke i planen for dessa meddelanden
att deri inrymma andrji urkunder, an sadana, som upp-
lysa Riks-Archivets historia, eller, imdantagsvis, nagoii
handling, som kaii befinnas oga en sarskild niarklighet.
Stockhohn i Kongl. Riks-Arohivet den 30 April 1877.

R. M. Bowallius.

Arckiv. medd*l.

\J^'^'^<- ^'^^-^1- " 1-^^'

Arsber&ttelse for &r 1875.

Htormilgtipste, Allern&dlgste Konangl

Till underdanig atlydnad af foreBkriften i 3:e §
10:e momentet af Eders Kongl. Majrts den 23 Decem-
ber 1874 gifna nadiga Instruktion for Riks-Archivete
enibets- och tjensteman far jag harmed underdsmigst
afgifva berattelse om Riks-Archivets skick och om hvad
under det forflutna aret timat i afseende pa archivali-
ernas tillvaxt och deras anlitande samt arehivarbetenaB
fortgang. Och torde mig dervid nadigst tillatas att, da
en sadan berattelse mi forsta gangen lemnas, fa med
nagra ord berora Riks-Archivets foma oden for att der-
igenom forklara dess nuvarande skick.

Riks-Archivet sdsom v3.rdanstalt , fc)r rikets offent-
liga handlingar ar ett embetsverk af hog alder, sam-
tidigt med det Kongl. Kansliets ordnande till ett Riks-
Oollegium under den store Gustaf Adolphs tid. Fore
dess inrattande hade likval en dyrkopt erfarenhet adaga-
lagt behofvet af en sadan anstalt. I ett land, hvarest
lagbimdet och ordnadt samhallsskick egt bestAnd sa
lange och sa oafbrutet som i vart fadernesland, borde
handlingar om rikets inre och yttre forhallanden finuas

i betjdlig mangd afven fran foma tider. Siittet, pS
hvilket rikets handlingar forvarades i aldre tider, har
dock fbrorsakat att sadana handlingar lor vir medeltid
och det fbrsta skiftet af var nyare tid i ringare antal
an vederbort blifvit at eftervorlden bevarade. Rikets
handlingar forv<arade8 nemligen under medeltiden mer-
andels hos Konungens Kanslerer och under de fbrsta.
Koniingarne af Wasaatten hos Sekreterarne i Kansliet,
hvarigenom forskingring IStt kunde uppsta. An sva-
rare forluster uppstodo derigenom att Unions-konungar,
sardeles Christian II, forde manga af Sveriges vigtigaste
handlingar ur riket. Da vid K. Sigismunds upptra-
dande pa den Svenska thronen en ny union syntes
hota med vador i detta afseende funuo de, som togo
rikets basta i akt, rfidligt att i Sigisraunds konunga-
fbrsakran (1594) intvinga en punkt af fbljande lydelse:
"Eflter stor oreda finnes uti Kansliet med riksens bref
ochi handlingar, derforo skole de med forsta ofversedde
blifva, inventerade och registrerte och sedan samteligen
, nederlagde, dertill ock elt visst rum forordnas skally der
de alltid utan ndgon ruvisens fordndring och oinskiftelse
skole forvarnde blifva; ofver hvilka Ofverste-Kanslern
med tva andra af Riksens Rad och vara egne.Svenske
Sekreterare, som dertill skicklige arc och af den ratte
Augsburgiske lare, skole hafva las och nyckler". Detta
uttalande ma val, icke utan skal, anses sasom forsta
grunden till bildande af etf Riks-Archiv; emellertid kunde
det i anseende till tidsfbrhallandenas beskaffenhet icke
omcdelbart leda till det asyftade malet. K. Carl IX
lemnade detta m&l icke ur sigte utan vidtog atgarder
for dess uppnaende. Likval ar det forst under K.
Gustaf II Adolph som Riks-Archivet i sanmianhang
med Kansliets utbildning kom till en fast organisation.
Det fbrsta vittnesbord derbm lemnar en af Riks-Kans-

lern Axel Oxenstiema den 16 October 1018 attkttad
Kansli-Ordning, enligt hvilken den framsta af Kansliete
8ekreterare var siiild i speteen for "Riks-Archivum, det
nya sd val som det gamla", med bitrade af tre gode
skrifvare, val forfame atminstone i Latin och Tyska.
Denna anordning bekraftades af, K. Gustaf Adolph i
Kansli-Ordningen utfiirdad i Juni 1620, endast med den
forandring att Archivets forestandaro erboU fyra tjenste-
man Big till bitrade. Den val affattade jnstniktion,
som nu gafs Sekreteraren Peder Mansson Utter sasom
fbrman for Archivet bar i sina hufvuddrag ingatt i alia
fbljande Kansli-Ordningar ocb afven i nu gallandq in-
^ struktion. Archivets organisation bestamdes och ut-
vecklades ytterligsre genom den Kansli-Ordning, som
K. Gustaf Adolph ut&rdade i Juni hr 1626 fore sin af-
resa till Preussen. Deri forekommer nemligen det sfevd- ,
gande att den ene af de tva Riksens Rad, som fbrord-
nades Riks-Kanslem till bitrade sasom Kansli-Rad,
skuUe vara Gustos Archivi och hafva Riksens gamla
Kansli eller Archivum under bander, assisterad af den
framste Sekreteraren och bans medhjelpare. Derjemte
stadgades nu ock att sa val Riksens Archivum som
Kansliet skuUe vara % Stockholm samt att at Riks*Ar-
chivet skulle utvaljas beqvama hvalf, atminstone tre.
"Uti det innersta — heter det — skole akterne som origi-
nal eller af importans are, disponeras, atskiljas och fcir-
varas uti skap och lador dertill forordnade; uti det
ai^dre skole alle bref kister, som akterne ligga confus
uti, gommas sa lange de ratteligen atskiljas och dispo-
neras kunne, uti det tredje och ytterste skall Archivi
Custos- och Sekreteraren med sine underhafvande col-
laboranter sitta och arbeta, 6ch m& uti det yttersta
hvaUVet bafvas eld och Ijus, men ingaledes uti de
tvanne forste, med mindre att det sker nagra fa ganger

att torka hvalfven att vatskan icke gor brefven skada,
och sadant uti KanBli-Radets och Sekreterarens ogen
personliga uarvaro iiitill all eldcn ar slock nad". Enligt
Kansli-Ordningen af ar 1661 skuUe den fjerde af Riks-
Kansli-Raden vara Gustos Archivi. Senare Kansli-Ord-
uingar namna ej n4gon s&dan sarskild ofverstyresman,
men Riks-Archivet fortfor att sta under Kansli-OoUegii
ofverinseende. Da detta Collegium ar 1801 upphorde
forordnades Hof-Kanslem att hafva inseende ofver Riks-
Archivet, hvilken anordning fortfor tills vid departe-
mentalstyrelsens infbrande ar 1840 Hof-Kanslers-Em-
betet upphorde och Riks-Archivet omedelbart blef staldt
under Eders Kongl. Maj:t8 Ecklesiastik-Departement.
Det kan pa goda grunder antagas att antalet af
tjensteman vid Riks-Arcliivets fi>rsta organisation var
val afpassadt efter behofvet med afseende pa archiva-
liernas d&varando mangd. Sedermera har under tider-
nas lopp antalet val nagot vexlat, men i alln^anhet under
de tva ftirsta seklen varit i fiirhallande till arbetsmateri-
alet storre an det annu ar. Efler ar 1809 har antalet
af tjensteman tvanne ginger blifvit minskadt, oaktadt
archivalierna oafbrutet varit i stark tillvaxt. Foljden
af detta forhallande blef ock snart markbar, den nem-
ligen att det erforderliga arbetet icke kunde med nodig
kraft bedrifvas. Nar ar 1837 Landshofdingen Hans
Jiirta forordnades att forvalta Riks-Archivarieembetet
tastade han i ett underdanigt betankande den 20 Octo-
ber namnda ar Kongl. Maj:ts uppmarksamhet pa det
radande missforhallandet och framhoU Riks-Archivets
davarande stora behof bade af okad personal och okadt
'utrymme, savida det ursprungliga andamalet med detta
embetsverk, som hade att varda och ordna dels de gamla
bland rikets handlingar, kalloma for dess historia under
forflutna tider, dels de nya, som borde arUgen dit af-

lemnob ior att, der forvarude, vara tillgaiigliga lor em-
betsverk och eiiskilde vid forekommande behof af upp-
lysningar, skulle kunna uppn&s. Delta blef borjaii till
Riks-Archivets p&nyttfodelse, som af Jarta kraftigt be-
reddes. Det ar i framsta rummet denne om fiidernes-
landet hogt fi>rtjente man RikB-Archivet bar att tacka
att dess behof blefvo smaningom afhulpna, och deu re-
orgamBation, som pa underdanig framBtallning af den
beromlige man, hvilken, enligt Jartas onskan, blef buns
narmaste eflertradare, i nader stadgades ar 1853 och
8om genom nu gallande Instruktion fatt sin ytterligarc
bekiuftelse och fiillandning, ar ett forverkUgande af
den plan, som Jarta for Archivets aterupprattande efter
moget betaukande utkastade.

Det behof af ny lokal lor Riks-Archivet, som en-
ligt hvad ofvan ar antydt Landshofdingen Jarta med
styrka framhallit, blef med tiden erkandt susom oaf-
visligt. Sedan i anledning deraf huset N:o 2 vid Skepps-
bron — det da s& kallade Ridderstolpeska — blifvit lor
Btatens rakning inkopt och anvisadt till lokal for Riks-
Archivet verkstaldes Archivets flyttning fran Kongl.
Slottet ar 1846. Det drojde emellertid ej synnerligen
lange innan den upptackt gjordes att den nya lokalen
var for andamalet olamplig af den anledning, att grun-
den be&nns vara till den grad bristfalhg att huset bo-
lastadt med s& tunga samlingar hotade att instorta.
Foljden haraf blef att ai'chivalierna anyo maste flyttas.
Denna flyttning verkstaldes ar 1865 till nuvarande
riksarchivhuset, N;o 4 pa Riddarholmen, som tillforene
innehafts af Eders Kongl. Majrts och Rikets Commerce-
Collegium. Nar archivaliema dit inflyttades ansags
detta bus, med berakning att det s. k. Stora hvalfvet
under Kongl. Slottets vestra fly gel fortfarande finge af
Riks-Archivet disponeras, kunna lemna tillrackligt ut-

y^.

.:s-^

rymnie tor den vanliga arliga tillvaxten under atskilliga
decennier. Emellertid har Riks-Arcjiivet under den tid^
som sedermei-a forflutit, ansenligen okats utofver hvad
da kunde beraknas, isynnerhet i foljd af nadiga cirku-
larbrefvet den 28 September 1869, genom hvilket blifvit
i nader foreskrifvet att alia i Haradsrattemas archiv
befintliga dombocker, tankebocker och andra dylika
riittsskipningen rorande handlingar, tillhorande tiden fi>re
ar 1736, ekuUe till Riks-Archivet ofverlemnas for att
for framtiden der fiirvaras. Fran samtliga domsagorna
i riket, med undantag af tvanne, hafva sadana hand-
lingar inkommit afv^ensom fran fyrd af rikets stader.
Riks-Archivet har derigenom erh&llit dyrbara historiska
skatter, men dermed har ock en sa betydlig. del af det
lediga ntrymmet allaredan blifvit upptagen, att den tid-
punkt icke ar synneriigen langt aflagsen, d& for bere-
dande af nodigt utrynime antingen tillbyggnad maste
ske till det nuvarande archivhuset eller en annan till-
racklig och andamalBenUg lokal at Riks-Archivet an-
ordnas. . ^ ^

Under det nyss forflutna aret har archivaliemas
ordinarie tillvaxt genom de leveranser, som fran de
sarskilda expeditionerna af Eders Kongl. Maj:t8 Kansli
inkommit, icke varit obetydlig. Den har utgjort 262
volumer, dels Statsradsprotokoll, dels afgjorda hand-
iingar enligt hvad underdanigst bilagda specifikation
(Bilagan A) narmare utvisar. Den extraordinarie till-
okningen har under samma tid jamval varit betydlig,
dels genom atskilliga slags archivalier, som genom for-
jiring, kop eller eljest forvarfvats, enligt underdanigst
bilagda forteckning (Bil. B), dels derigenom att Kans-
lem for Universiteten i riket till Riks-Archivet latit
aflemna Kanslersarchivens handlingar fran aldre tid till
och med &r 1866. *

•

De rika historiska skatter, som i RikB-Archivet
fbrvaras, lemnas ingalunda obegagnade. Antalet af
forskare, som anlita dem, bar mer och mer okats.
Under tiden fran den 1 JuH 1874 (fran hvilken tid-
punkt Bpecifika uppgifter for hvarje dag foreligga) till
namnda krs slut besoktes Riks-Archivet af 49 forskare,
bland hvilka fern voro utiandske. Antalet af forskare,
som under aret 1875 arbetat i RikB-Archivet bar upp-
gatt till 110. ,Af dem voro 100 inlandske och 10 ut-
iandske. Utom namnde forskare hafva i medeltal fern
fruntimmer dagligen varit sysselsatta med afskrifter for
svenske och utiandske forskare. I forskames antal har
icke inraknats de manga tillfallige s&dane, hvilka fi)r
det ena eller andra embetsverkets rakning i Archivet
sokt upplysningar. Enligt 10:e § af nadiga Instruktionen
for Riks-Archivets embets- och tjensteman halles Ar-.
chivet oppet under Maj, Juni, Juli och Augusti mana-
der alia helgfria dagar jemval 2 timmar om eftermid-
da^n, om forskare anmala sig att under sadan tid
b^gagna nagra archivaUer. Denna utstrackia arbetstid
har af forskare nastan hvarje dag blifvit tagen i ansprak. .

Den vid Riks-Archivet anstalda tjenstemaimaperso-
nalen har under det fi>rflutna arets lopp varit sysselsatt
i fox^ta r^mmet med de arbeten, som erfordras att val
betjena den allmanhet, sOm i Archivet sokjk upply suing
och som i m&nga fall ar i behof af tjenstemannens vag-
ledning och verksamma bitrade. Derjemte har fortsatt
ordnande och katalogiseringsarbete, kollationerande af
en icke obetydlig mangd officiela afskrifter, fullstandi-
gande af aldre riksregistratur samt fuUstandigande och
rattande af aldre fbrteckningar upptagit mycket arbete,
som jemval derigenom forokats att vid Archivets starka
tillvaxt omflyttningar icke kunnat undvikas. Bland
84dana arbeten af storre omfang ma sarskildt namnas

det Bom blifvit anvandt pa den betydliga samlingen af
handlingar rorandc EBtland och Lifland. Denna sam-
ling, som under de senare aren ofta blifvit anlitad af
utlandske forskare, bar befunnits erfordra en genom-
gripande revision, hvilken till en del blifvit under aret
verkstald.

En annan art af archivarbetet, som under det fiir-
flutna aret verksamt bedrifvits, ar utgifvande i tryck
af historiskt vigtiga handlingar. I detta afseende bar
jag att underdanigst anmala att 6:e delen af K. Gustaf
I:s Registratur utkommit, bekostad af sarskildt anslagna
statsmedel, samt att pa bekostnad af den till Riks-Ar-
chivets disposition stalda fond, som framlidne Sekre-
teraren i Krigs-Hofratten Grefve Carl Erik Ludvig
Walter Posse genom testamente af den 9 Maj 1868
xinslagit till fortsatt utgifvande af Svenskt Diploma-
tarium m. m., under ar 1875 utkommit Svenskt Dp-
plomatarium,frdn och med dr 140 Ij forsta delen, forsta
haftet Det fbrstnamnda arbetet bar blifvit redigeradt
af Aktuarien D:r V. G. Granlund, det senare af Andre
Amanuensen, KammarheiTen Carl Silfverstolpe. DesB--
utom hafva fbrberedelseK blifvit gjorda for utgifvande
af de aldsta Rddsprotokollen^ hvilket arbete sa fram-
skridit att tryckningen i dessa dagar kan taga sin
borjan. Redaktionen af denfta samling ar uppdragen
at Forste Amanuensen D:r N. A. Kullberg. Annu en
annan serie af Svenskt Diplomatarium bar under det
forflutna aret blifvit borjad, och hafva forberedelsema
till tryckning deraf temligen langt framskridit. Redak-
tionen af denna serie ar uppdragen 4t extraordinarie
Amanuensen D:r Emil Hildebrand.

Archivets samtlige tjensteman hafva under det for-
flutna aret, med undantag af den tid de hvar for sig
fatt enligt Instruktionen atnjuta semester, utofvat sina

befattningar. Redan tillfbrene i underdanig skrifvelse
den* 17 October 1874 bar jag dristat for Eders Kongl.
Maj:t uttafa min underdaniga 4sigt att de arbetskrailer,
som 8ta Riks-Archivet till buds, icke aro tillrackliga i
fbrhallande till det myckna arbetet, som fbreligger. Jag
taror min skyldighet fordra att nu icke dolja att erfaren-
lieten under det forflutna S>ret ytterligare bekraftat min
ofvertygelse i detta afseende.

Nagon tillokning i arbetskraft bar visserligen vun-
nits derigenom att nagre unge man imder ar 1875 8okt
anslallning s^som extraordinarie Amanuenser i Riks-
Archivet Detta skulle innebara en god forhoppning
for firamtiden, om dem kunde erbjudas s&dan ersattning
for arbetet, som efter nuvarande forhallanden kunde
anses nagorlunda tillfredsBtallande. Anledning ar dock
nu att be^a att de ej lange kunna egna Riks- Archivet
sin tjenst, utan da tillfillle sig erbjuder afg& till eko-
nomiskt tacksammare arbetsfalt.

Med djupaste vordnad, trdhot och nit framhardar

Stormagtigste, Allernadigste Konung!

Edcrs Kongl. Maj:ts

UDdcrd&nigste och trop)igtig»te
tjeoare och undersalc

R. M. BOWALLIUS.
Stockholm den 31 Januari 1876.

Bil. A.

Forteckning pa de archivalier, 8oni iVan Kongl.
Maj:te Kansli-Expeditioner under ar 1875 blifvit till
Kougl. Riks-Archivet aflemnade:

frail Koiigl. Justitie-Stats-Expeditionen: Afgjorda hand-

lingar 1864 7 volunier

» V Justitie'Revisions^EivpeJitioven: ^

Hogsta domstolens protokoU

1855—1856 12 »

Revisionsakter for 1873 45 j>

Utslagshandlingar for 1873 ... 64 »

►» » LandtforsvarS' Departementets

Kansliexpedition: Statsr^-dspro-
tokoU 1843—1849 14 »

'* ^> Sjoforsvars-Departementets

KansUexpedition: Departemen-

tets handlmgar 1863 5* * »

D:o 1864 ..*. 5 »

» )J Civil- Departementets Expedi-

tion: Departementets handlin-

gar .1869 18 ^>

D:o 1870 19 »

samt diverse handlingar for
aidre ar.

^> » Finans- Departementets Expedi-
tion: Departementets handlin-
gar for 1865 14 »

» »* EcHesiastik- Departementets Ex-
pedition: Departementets hand-
lingar for 1871 49 ^_

252 volumer.

Bll. B.

Forteckning ipd archivaliernas tillfUlliga forokniiig
under ar 1875, uppkommen genom foraring, kop eller
annorledes :

Haudlingar angaende Lagkomit^n och Lagbered-
ningen, funna i Radmannen Jakobssons sterbhus, af-
lemnade af Herr Justftie-Radet C. Nauraann.

Nils Jonssons Ordinantsbok 1634 och foljande ur.
Ett band in folio.

Fastebref pa pergament deu 20 Jan. 1752 a ett
bus i Stockholm, qvarteret Paris N:o 98.

Kassabocker och handlingar tillhorande Preste-
8tandet43 hit donerade archiv, aflemnade af Herr Rege-
mentspastor Almqvist. •

Trenne stycken kope- och fastebref a jord i Bosna-
berga i Wingakers socken, Oppanda harad, daterade
aren 1400, 1426 och 1433, samt ett af Stockholms Ma-
gistrat utfardadt intyg om ett huskop, dateradt 1536;
alia fyra ofverlemnade af Magistraten i Nykoping.

En forseglad lada innehallande H. Exc. Grefve G.
Lowenhjelms efterlemnade papper, a^emnade af Herr
Professor And. FryxelL

Fyra stycken originalbref fran Fiiltmarskalkarne
C. G. Rehnskold och Magnus Stenbock till Prinsessaii
Ulrika Eleonora 1703^1714 samt ett d:o fran Casten
Feif till C. G. Rehnskold 1706; alia fem skankta af
Hans Maj:t Konungen.

Oppunda harads Dombocker pa 1650-, 1670- och
1700-talen, forraultnade fragment, funna i Skoldinge
kyrka och aflemnade af e. o. Amanuensen V. Ornberg.
1 vol.

Medelpads domsagas archiv fore ar 1735, insaudi
af Laiidshofdinge-Embetet i Hcmosand.

En vol. afskrifter ur Spanska Stats-Archivet i Si-
mancas, angaeude Drottning Christinas historia 1653 —
1658, gjorda 1861 af Residenten Bergman och aflem-
nade af KongL Utrikes-Departementet

En vol. Justitic-Deputationens conccptprotokoll och
bandlingar for 1765 — 1766 -^rs Riksdag m. m., ofver-^
leninad fr&n Kongl. Svea Hofratt.

Magistratens i Dorpat frejdebetyg fiir Jiirgen Witkan.
Dateradt 5 Febr. 1645. Pergament

Magistratens i Strengnas fastebref & en tomt der-
stades. Dat. 19 Aug. 1489. Pergament.

Westbo hiirads Dombocker 1615 — 1624, insanda af
Herr Hiiradshofding Ekenman. 1 vol.

Arsber&ttelse f6r &r 1876.

Underdaiiig berattelse om Riks-Archivets skick och
ora hvad under det forflutna aret, 1876, timat i af-
8eende ph archivaliernas tillvaxt och deras anlitande
8amt archivjirbetenas fortgang fhr jag till atlydnad af
loreskriften i 3:e § 10:e moineiitet af Edere Kongl.
Majrts den 23 December 1874 gifna nadiga Instruktion
lor Riks-Archivets emb.ete- och tjensteman harmed un-
derdanigst afgifva.

I sammanhang med en kort ofversigt af Riks-
Archivets forna oden anfordes i den Ibrsta underdanigfi
arsberattelsen, afgifv^en den 31 Januari 1876, nagra
uppgifter rorande de at Riks-Archivet anvisade lokaler,
hvarvid i underdanighet omformaJdes att utrymmet
inom det nuvarande archivhuset vore sa upptaget att
den tidpunkt icke kunde vara l&ngt aflagsen da an-
tingen tillbyggnad maste ske for att bereda ytterligare
utrymme eller ock en annan andamals6nlig och till-
racklig lokal at Riks-Archivet anordnas. Da under det
nyss forflutna aret archivaliernas tillvaxt, s&som langre
lied niirmare skall i underdanighet adagalaggas, varit

ganska betydlig och det lediga utrymmet fbljaktligen
ytterligare blifVit forminskadt, bor jag ej imderlata att
pa detta forhallande &sta Eders Kongl. Majrts nadiga
iippmarksamhet. Da egendomen N:o 4 pa Riddarhol-
men bestamdes Jitt blifva fbrvaringsrum for rikets hand-
lingar afsags derraed att bereda en lokal tillracklig icke
blott for nagra decennier utan foF en vida langre tid-
rymd. For att detta andam4l skulle kunna vinnas
beviljade Rikets Stiinder vid 1862—1863 &rs Riks-
dag, med bifall till derom gjord nadig proposition, ett
anslag <if 100,000 Riksdaler. Riksmynt till bestridandc
af utgifterna 8& val for reparation och forandrad inred-
ning af de a egendomen befintliga byggnader som ock
for nppforaiide af en ny byggnad a gardstomtens ostra
sida, hvarmedelst skulle beredas ett utrymme mer an
dubbelt storre an som for Riks-Archivets davarande
behof ansags erforderligt. Sedan ritningar och forslag
till egendomens anordnande till Riks-Archiv blifvit upp-
gjorda och faststalda, erholl Ofver-Intendonts-Embetet
genom nadigt bref den 7 Augu^ti 1863 befallning att
ga i forfattning om verkstiillandet af det afsedda arbetet
sa val i afseende p4 forandring af egendomens gamla
abyggnad som ock uppforande af en ny byggnad.
Tillfalliga omstandigheter hindrade arbetets verkstal-
lande efter den faststalda planen. Ofver-Intendents-
Embetet^ forstandigades nemligen genom nadigt bref
den 15 April 1864 att tills vidare uppskjuta omfor-
malda nybyggnad i afvaktan af ett slutligt bestam-
mande af sammanbindningsbanans strackning straxt
norr om egendomen och deraf foranledda tomtregle-
ringsatgarder. Deremot blef den gamla abyggnaden
behorigen anordnad for Riks-Archivets behof sa att
archivaliernas ditflyttning fran f. d. Ridderstolpeska
husot kunde ega mm ar 1865. Kostnaden for det

fullbordade reparations- och inredtiingsarbetet nppgick
till 27,386 Rdr 59 ore. Af det anvisade anslagsbe-
loppet iterstod alltsi for den tillamnade'nybyggnaden
72,613 Rdr 41 ore. Men detta byggnadsarbete bar,
sedan aniedningama till det anbefalda uppskofvet al-
laredan upphort, ytterligare f&tt anst& enligt n&diga
brefvet till Ofver-Intendents-Embetet den 11 Maj 1866,
och 9huru beslutet om nybyggnaden icke formligen
blifvit npphafdt, larer det numera icke kunna bringas
till snar verkstallighet, sedan det reserverade anslags-
beloppet vid Riksdagen kr 1869 blifvit fr&n Riksgalds-
kontorets utgiftsstat afiordt af den anledning, att det
ans&gs icke befiofva anvandas under de narmaste
femton eller tjngu &ren. Denna berakning bar likval
af verkligheten blifvit i icke ringa m&n korsad genom
archivaliemas ovantadt starka tillvaxt under de senare
&ren, isynnerhet derigenom att till foljd af stadgandet
i n&diga cirkularbrefvet den 28 September 1869 alia
i Haradsrattsarchiven befintliga dombocker, tanke-
bocker och andra dylika rattsskipningen rorande hand-
lingar, tillhorande tiden fore 1736, blifvit till Riks-s
Archivet ofverlemnade, afvensom dylika handlingar
fr&n fyra af rikets stader, Engelholm, Grenna, Lulea
och Pite&. Under den tid af foga mer an ett decen-
nium, som forflutit sedan det nuvarande archivhuset
&t Riks-Archivet upplats, har i sjelfva verket massan
af archivalier 8& okats att n&got ledigt utrymme nu
finnes endast derigenom att Riks-Archivet, jemlikt n&-
digt medgifvande af den 24 November 1865, fortfa-
rande disponerar det s. k. Stora hvalfvet under Kongl.
Slottets vestra flygel. Den for mer an tio &r sedan
uppgjorda och faststalda ritningen till tillbyggnad &
nuvarande archivhusets tomt torde, afven om anslaget
annu vore tillgangligt, knappt vara lamplig att ofor-

andrad anvandas, da erfarenheten kraftigt talar for
att, om och Dar en tillbyggnad kommer att ske, den
bor goras betydligt storre, p& det att den m& kunna
motsvara behofvet under en langre framtid. Om, 8&-
som sannolikt ar, dervid ekuUe erfordras ett storre
g&rdsutrymme an den nuvarande archivtomtens, synes
ett lampligt sadant latt kunna erh&llas fr&n en till-
gransande tomt, f. d. Kongl. Fatburen, som numera
icke for sitt forna andamil larer vara behoflig. Da
det kommit till min kunskap att tomtreglerings&tgar-
der i Riks-Afchivets narmaste granskap lara 4nyo
foresta, dels derigenom att en foreslagen ny gata
skulle framdragas ofver fatburstomteii, dels ock af den
anledning att egaren af en annan tillgransande tomt,
Boktryckeribolaget P. A. Norstedt & Soner, vackt fr^ga
om jemnkning af granslinien emellan namnda tomt
och Riks-Archivets samt afsondrande af erforderlig
areal till en ny gata mellan forstnamnda tomt k ena
sidan och Riks-Archiv- och Fatburstomtema & den
andra, har jag trott mig bora begagna detta tilli^lle
att i undeVdanighet erinra om Riks-Archivets alltmer
sig narmande behof af okadt utrymme och dervid
framlagga alia de omstandigheter, som med denna
for Riks-Archivet magtp&liggande angelagenhet Bt& i
samband.

Archivaliernas vanliga tillvaxt genom. leveranser
fr&n de sarskilda Expeditionerna af Eders Kongl.
Maj:ts Kansli har under ar 1876 utgjorts dels af Pro-
tokoU, Gonceptskrifvelser och Expeditionslistor, dels af
aiTgjorda handlingar, tillsammans 249 volumer, enligt
underdanigst bilagda specifikation (Bilagan A).

En nastan lika stor extraordinarie tillokniug, upp-
gaende enligt underdanigst bifogade forteckning (Bi-
lagan B) till 244 volumer, har afven under det for-

flutna &ret kommit Riks-Archivet till godo, till nagon
del genom foraring och deposition, men till storsta
delen genom fortsatt aflemnande af domsagomas aldre
archivhandlingar. Salunda hafva inkommit dombocker
med flera handlingar fran Norra Helsinglands samt
fran Ronnebergs, Onsjo och Harjagers domsagor, ut-
gorande dessa^archivalier de sista, som, b& vidt nu
kandt ar, enligt ofvannamnda n&diga cirkularbref af
den 28 September 1869 fr&n Haradsrattsarchiven sko-
lat afiemnas.

En annan ratt beiydHg samling af archivalier ar
anmald men annu ej till Riks-Archivet aflemnad. Se-
dan Eders Kongl. Maj:t8 Serafimer-Ordensgille med
nastlidne &r upphort m&ste, jemlikt 3:e § 5:e mo-
mentet af n4diga Instruktionen for Riks-Archivets em-
bets- och tjensteman, i Riks-Archivet beredas utrymme
for namnda iipplosta styrelseverks archiv. Det skall
ock der blifva inrymdt med undantag af de delar
deraf, som lampligen bora ofverlemnas till de embets-
verk, pa hvilka blifvit ofverflyttade de forrattningar^
som tillfiirene 4legat Ordensgillet.

Archivaliernas tillvaxt genom atgarder for att
med anledning af foreskriften i 3:e momentet af nyss-
namnde § i gallande Instruktion fullstandiggora Ar-
chivets samlingar har under det forflutna &ret jem-
val blifvit beframjad. Det ar af gammalt val bekant
att Riks-Archivets forr&d af handUngar till upplysning
af v&r medeltids historia ar jemnforelsevis ringa, enar
i foljd af oblida tidsforhallanden talrika och vigtiga
statshandlingar kommit att stadna utom riket. Flera
omstandigheter och sftrskildt fortsattningen af Svenskt
Diplomatarium, som nnmera i Riks-Archivet besorjes,
hafva foranledt mig att fasta uppmarksamhet vid de
m&nga for Riks-Archivet angelagna Svcnska hand-

lingar, som (orvaras i Kongl. Danska Geheime-Ar-
chivet, och foretradesvis den sa kallade Stureska ur-
kundsamlingcn, afven bcnamnd Sturearchivet, en sam-
ling af arehivalier, som uppgaende till ett antal af
omkring 2000 omfattar aren 1492—71521 och utgores
bland annat af bref dels i original dels i concept fran
och till Sten Sture den aldre, Svante Sture och Sten
Sture den yngre. Uti skrifvelse till Chefen for Eders
Kongl. Maj:t8 Ecklesiastik-Departement den 6 Juli
nastlidna dr tillat jag mig att vacka fraga om atgar-
ders vidtagande att utverka Kongl. Danska regeringens
medgifvande att ifr&gavarande handlingar finge suc-
cessivt utlinas frin Geheime-Archivet till Riks-Archi-
vet for att afskrifvas. Sedan denna tillatelse blifvit
beredvilligt medgifven har Riks-Archivet genom val-
villig medverkan af Eders Kongl. Majrts Utrikes-De-
partement f4tt emottaga den forsta afdelningen af
Sturehandlingarna, utgorande 200 n:r, hvilkas afskrif-
ning bedrifves med s& stor skyndsamhet, som till-
gangliga arbetskrafter medgifva. Nar afskrifningen
ar fuUbordad skola de l&ntagna handlingarna genast
atersandas, hvarefter en ny afdelning dylika ar att
fran Geheime-Archivet forvanta.

En &tgard i likartadt syfte har under det lor-
flutna iret ytterligare forekommit. I anledning af en
i tidningarna meddelad underrattelse att en betydlig
samling af forut okanda pergamentshandlingar blifvit
kr 1875 funnen i Radhuset i staden Reval, bland
hvilka handlingar berattades vara &tskilliga af vigt for
Sveriges historia, anmodade jag genom skrifvelse den
9- Mars sistlidna ir Archivarien, Riddaren af Eders
Kongl. Majrts Wasa-Orcjen C. Russvurm, hvilken 8&-
som forskare tillforene anlitat Riks-Archivet och i sina
skrifter visat stort int>eresse for Sveriges historia, att

fbrskaflFa Riks-Archivet en fuUstandig forteckiiiiig ofvcr
de funna permebrefven. En s&dan forteckning, tryckt
och inford i i>Beitrage zur Kunde Ehst-, Liv- und Kur-
lands, herausgegeben von der EhBtlandischen Lite-
rarischen Gesellschaft)), B:d II bb. 174 — 280, bar mot
slutet af nastlidna &r af Arcbivarien Russvurm blifvit
Riks-Arcbivet meddelad. Denna &dagalagger tillfullo
fyndets stora betydenbet. M&nga af dessa bandKngar
anga visserligen forb&Uanden, som icke berora Sveri-
ges bistoria, men deremot finnas ock ratt m&nga af
det varde att de fortjena att mtagas i Svenskt Diplo-
matarium, bvarfor anBtalt skall fogas att tillfbrKtUga
afskrifter af dem m& erb&Uas.

I foreg&ende underdiniga &rsberattelse omformal-
des att Arcbivete rika skatter mer ocb mer uppsoktes
ocb begagnades. S&dant bar forb&llandet jemval va-
rit under &r 1876, ocb de besokande bafva under-
stundom samtidigt varit s& m&nga, att flera icke be-
qvamligen skuUe kunnat rymmas. Under &r 1875
besoktes Riks-Arcbivet af 110 forskare, men antalet af
sadana bar under &r 1876 uppg&tt till 134 (3 fr&n Fin-
land, 1 fr&n Lifland ocb 2:ne Norrman), i bvilket antal
oj inberaknats atskillige tillfallige besokande, som for
det ena eller andra embetsverkets rakning i sarskilda
fall sokt upplysningar. Under det nyss forflutna &ret
bafva ock, likasom under det nast foreg&ende, flera
fnintimmer, vanligen fyra eller fem, dagligen varit
sysselsatta att afskrifva bandlingar for sarskilde for-
skaree rakning, nigon g&ng afven for Riks-Arcbivets
egen. Det tillfalle, som enligt Instruktionens 10:e §
ar forskare beredt att under Maj, Juni, Juli ocb Au-
gusti m&nader arbeta i Riks-Arcbivet afven under ef-
termiddagarne tvanne timmar, bar under det sistfor-
flutna &ret icke lemnats obegagnadt, utan nastan bvarje
dag tagits i anspr&k.

.>•>

Nast eu sorgfiillig vard af Archivets dyrbara hi-
storiska skatter, sa noggrann att iiitet forskingras eller
forderfvas, bor det vara archivtjenstemanneus framsta
aliggandesa val att racka den vetenskaplige forskaren
en hjelpsam hand som ock att med vagledning ocb
rad viil betjena den allmanhet^ som i Riks-Archivet
soker upplysningar. Att Riks-Archivete tjensteman
i dessa hanseenden varit under det forflutna &ret Hf-
Hgt medvetne . af sina pligter och samvetsgranne i
deras uppfyllande vagar jag i underdanigbet forsakra
med full tillforsigt att Badant afven erkannes af dem,
som anlitat Archivet, De manga nodvandiga arcliiv-
arbetena hafva fuUfoljts under det forflutna arbetsaret
sa vidt tillgangliga arbetskrafter medgifvit. De ordi-
narie tjenstemannen, s&val Aktuarier som Amanuenser,
hafva under &ret, med undantag af den tid hvar och
on fatt Stnjuta medgifven semester, varit i verksamhet
och utofvat sina befattningar.

Aktuarien vid Historiska afdelningen D:r 0. T. F.
von Feilitzen bar under fuUgorande af de Sligganden,
som enligt Instruktionen sarskildt tillhora honom, upp-
gjort en ny ofversigtskatalog ofver de manga sar-
skilda grupper af handlingar, som aro uppstalda i ka-
binettet bredvid det storre arbetsrummet, hvilka hand-
lingar af forskare mycket anlitas. Afven har ban sa-
som Archivets tillforordnade Bibliothekarie fullgjort
hvad enligt Instruktionens 9:e § honom i sadan egen-
skap Slegat. Han har ock pa grund af frivilligt ata-
gandc haft uppdrag att fora Riks-Arcliivets raken-
skaper. Derjemte har ban fortsatt forarbetena for
utgifvande af andra afdelningen af Kyvkoordningm-
Oi'h forslag dertillr fore 1686, hvilka forarbcten sa
fortskridit att tryckningen af denna afdelning nu
kan borjas.

Aktuarien vid AdmiuiBtrativa afdeluingen D:r V.G.
Chrardund har, jemte fullgorande af de gorom&l, som
enligt Instruktionen tillhora hans Aktuariebefattniug,
fortsatt det honom forut uppdragna arbetet att ordna
och forteckna den stora och vigtiga samlingen dLIvo-
nica:^ eller haDdlingama rorande Estland, Lifland,
och Ingermanland. Derjemte har haQ i den man
ofriga tjenstegorom^l medgifvit fortsatt arbetet saBom
redaktor af serien K. Gustaf Ls Registratury hvaraf 7:e
delen, Bom nu ar under pressen, 8& framskridit, att
atta ark aro fardigtryckta.

Forste Amanuensen D:r N. A. Kullberg har del-
tagit i ordnandet af en samling aldre jtidiciela och
administrativa handlingar, hvilka, lange forvarade i
det 8. k, Stora hvalfvet, befunnits behofva noggran-
nare genomgas. I sammanhang med den honom upp^
dragna redaktionen af den nya serie, soin under titeln
Rddsprotokoll^ nu ar under trycknmg, har hau verk-
stalt en noggrann, kritisk granskning af de aldsta
R&dsprotokoUen, ett synnerUgen svart och tideodande
arbete, men som funnits oundganghgt, pa det att
dessa protokoUs utgifvande i tryck mSrtte medfora all
den dermed afsedda nytta. D:r Kullberg har dees-
utom med Aktuarieme deltagit i den dagliga expedi-
tionen till forskares och allmanhetens betjenande.

Forste Amanuensen Friherre C. E. B. Taube har
verkstalt en nodig befunnen revision af Riksens Stan-
ders bref 1719—1772, dervid besorjt erforderlig in-
bindning joch ombindning och ofver en del af dessa
bref upprattat nya register s4som ock ofver atskilliga
andra riksdagsacta. Vid verkstald granskning af
Presterskapets besvar, acta ecclesiastica och andra
samlingar har han dels uttagit och stiftsvis ordnat
handlingar angaende skolvasendet dek ock uttagit

och pa de ordinarie seriema inlagt en mangd Lands-
hofdinge- och Consistorii- skrifvelser, som p& namnda
samlingar oratt hilifvit forlagda. Han har ock ord-
nat och p& behoriga stallen fordelat itskilliga fr&n
Eders Kongl. Maj:ts och Bikets Svea och Gota Hof-
ratter aflemnade handlingar. Derjemte har Friherre
Taube afven deltagit i den dagliga expeditionen.

Andre Amanuensen E. W. Bergman har jemte
Forste Amanuensen D:r KuUberg ordnat forenamnda
samling aldre judiciela handlingar. Efter afslutande
af sagda arbete har han borjat ordna en betydlig
samling af handlingar, hvilka fr&n Eders Kongl. Majrts
och Rikets Kammar-CoUegium for ILtskilliga &r sedan
till Riks-Archivet aflemnades, utgorande till en icke
ringa del Grefve Magnus Gabriel De la Gardies bref-
vexling. Han har derjemte deltagit i den dagliga
expeditionen.

Andre Amanuensen Kammarherren C. G. U. SUf-
verstolpey som f&tt i uppdrag att fortsatta ordnandet
af de fr&n Haradsrattsarchiven inkomna dombocker
med flere handlingar, har under &r 1876 fuUstandigt
ordnat dombockerna fr&n Medelstads harad for &ren
1651—1735, fran Lister 1663—1729 och frin Brakne
harad 1669 — 1733. Han har sig ock uppdraget att
med erforderligt bitrade verkstalla afskrifningen af de
fr&n Geheime-Archivet i Kopenhamn l&ntagna Sture-
handUngarna. Jemte deltagande i den dagliga expe-
ditionen har Silfverstolpe for ofrigt varit sysselsatt
med arbete for fortsattning af Svenskt Diplomatarium,
Af den serie, som af honom redigeras, har under det
forflutna aret utkonfmit andra haftet; tryckningen af det
3:e haftet har ock borjat och framskridit till 6:e arket.

Vid archivarbetena under det forflutna &ret hafva
jemral bitradt under langre eller kortare tid extra-

ordinarie Amanuenseme J. W. Lundgren, L. M. V. Om-
berg, Kammarjunkaren G. H. Tersmeden, D:r E. Hil-
debrand, D:r J. G. Theel, Philos. Candidaten H. Heiii-
lund och D:r J. Th. Westrin. Af dessa bar Lundgren
under de tider da n&gon af de ordinarie tjensteqiannen
atnjutit semester och afven eljest vid behof deltagit i
den dagliga ezpeditionen, deijemte bar ban f^tt i upp-
drag att granska riksregistraturet ocb conceptsamlingcn
i andamal att det forra m& bli^a completteradt sa vidt
den senare dertill lemnar material;

Orribergy som tjenstgjort endast under det for-
flutna arets sista tredjedel, bar varit sysselsatt med
ordnande af samlingen ]>Biograpbica]!> ocb derjemte bi-
tradt vid Sturebandlingamas afiskrifning;

Tersmeden bar bitradt Arcbivets Bibliotbekarie
med de katalogiserings- ocb andra arbeten, som i Bi-
bliotbeket erfordrats;

Hildebrand bar varit sysselsatt med forarbeten till
den afdelning af Svenskt Diplomatarium, som ban fatt
i uppdrag att redigera, nemligen serien Mn kr 1348,
bvaraf begynnelsen nyligen blifvit lagd under pressen ;
derjemte hi ban borjat^n revision af permebrefsam:
lingen och verkstallt ordnande af en mindre grupp af
bistoriska bandlingar;

Theel bar baft sig uppdraget att ordna Kanslers-
archivens bandlingar, hvilka &r 1875 med Riks-Arcbi-
vet infi>rlifvades, ocb ar detta arbete redan till storre
delen ftillbordadt;

HernLund bar dels bitradt Aktuarien Granlund vid
ordnandet af 3)Livonicai> dels, under Tersmedens fran-
varo en del af sommaren, varit Bibliotbekai^ien bebjelp-
lig vid arbetena i Arcbivets Bibliotbek;

Westrin^ som forst den 28 September 1876 an-
togs till extraordinarie Amanuens, bar varit sysselsatt

med uppgorande af register till Beredningens protokoU
i inrikes civile arenden fiir ar 1807, hvilket arbete ban
ock fullbordat.

Angaonde min egen verksamhet tillater jag mig
endast att i underdauighet yttra att jag, soin under
aret 1876 ej begagaat semester, latit mig aiigelaget
vara att icke forsumma nagot af de manga ocb an-
svarsfulla aligganden, som enligt 3:e § i gallande In-
struktion tillbora Riks-Archivarien.

Da den ordinarie tjenstemannapersonalen icke ar
tillracklig att forratta det vid arcbivaliemas stai'ka fbr-
okning alltmer vaxande arbetet, ar det visserligen en
fordel att tillgang pa extra ordinarie tjensteman nu-
mera finnes. For det nai-varande kan dock, med af-
seende p& de knappa model, som aro disponibla till
arfvoden, icke af dem fordras eller vantas s&^ mycket
bitrade som onskligt och behofligt vore. Till ofortru-
tet arbete uppmuntra emellertid de battre utsigter fiir
framtiden, som oppnats derigenom att Eders Kongl.
Maj:t, med nadigt behjertande af Riks-Archivets verk-
liga behof, i nader ftireslagit Riksdagen att bevilja nodig
tilliikning i Riks-Archivets stat. Det lange kanda be-
hofvet af okad arbetskraft skall derigenom, om Riks-
dagen ej vagrar sitt bifall, pa ett tillfredstallande satt
blifva afhulpet.

Med djupaste vordnad, trohet och nit framhardar

Stormagtigste, Allernadigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts,

anderd&nigstu och tropligligste
tjeoare och uodenite

R. M. BOWALLIUS.
Stockholm den 31 Jaauari 1877.

Bil. A.

Specifikation pa deu ordinarie tillokningeri ar 1876
i Kongl. Riks-Archivets samlingar geuom leveranser
firau Stats-Departementen :

Kongl. Justitie-Revisionens concepter under ,

aren 1844—1849 36 volumer

Kongl. Justitie-Revisionens expeditionslistor

for samma ar 6 »

Revisionsakter for 1874 40 >»

Utslagshandlingar for ar 1874 55 »

Hiigsta Domstolens protokoU for aren 1857

-1861 32

Kongl. Sjofbrsvars-Departementets handlin-

gar for aren 18:65-1869 22

Kongl. Ecklesiastik-Departeuientets liand-

• lingar for ar 1872 * 54

Kongl. Justitie-Departementets handlingar

for ar 1865 ^2 »

249 volumer
samt dessutom

fran Kongl. Justitie-Departementets Expe-
dition: Originalforordningar for 1876... 5 stycken.

))

})

Bil. B.

Specifikation p;i den extraordinarie tillokningen ar
1876 i Kongl. Riks-Archivete samlingar, dels genom
leveranser fran offentliga verk och myndigheter, dels
genom gafvor eller deposition :

fran Riksgaldskontoret : 1875 ars riks-

dagsbeslut i hufvudskrift 1 band

» Gota Hofratt: Historiska handlingar

f. o. m. 1628 t. o. m. 1763 38 n:r

» Grefve Cronhielm pa Flosta: div. ,
handlingar ur Cronhielmska familje-
archivet 5 fasc.

)^ Kammar-Archivet : Rakenskaper for
de biskopliga godsen i Wiek i Est-
land fran 1400 talet etc 1 vol.

y> Kronofogden J. Mork: Norra Hel-
singlands domsagas dombocker 1618
—1735 75 ' »

» Domhafvanden i Onsjo m. fl. harader:
Onsjo, Ronnebergs och Harjagers
haraders archiv 124 »

244 volumer

samt fran enskilde,

sasom gdfvor: fran Fru S. v. Feilitzen, fodd Lehn-
berg, Skiildebref pa pergament for J. Apelblad den 29
Mars 1772.

Fran Handlanden A. E. Anderson i Stockhobn:
Rakenskaper wang. H. K. H. (Adolph Fredrikfe) gifler-
malsomkostnader», 7 blad, fol.

Fran ProtokoUssekrctaren Kindblad : Kronprinsen
Gustafs bref till Kongl. Majit, upplast i Radkammaren d.3

Junii 1762, original, och egenhandiga anteckningar af
Konung Gustaf III om utiiamningar d. 2 Aug. 1789.

Fran Froken Puke pi Goholm: Carl Xllisordres
d. 23 Oct 1714 om officerares uppforande under hem-
marschen fi^n Turkiet, original; och
sasom deposition:

Fran Frih. Palmqvist pa Mantorp, genom Frih. G.
Djurklou : Joran MS^nssons pa Bolmso jordebok, 1 band.

;5()

Anteckningar om Riks-Arcliivets
bestammelse ocli arcliivliandlinganias

fordelning

JOHAN AUGUST POSSE-)

Riks-Aroliivets andamul ar dels att vara Kongl.
Majrts KansHs archivkontx^r, inriittadt att forvara och
varda samt vedorborande tillliaiidalKilla alia handlingtir,
aom till Konungens Kansli ingifvas och alia, som der
forfattas, dels att fiirvani, ordna och vederborande till-
handahalla andra handlingar af allmannare och storre
vigt, hvilka af atskilliga anledningjir blifvit dit ofver-
lemnade. Att varda den forstnaninda klassen af hand-
Hiigar, hvilka cgentligen aro att anse sasom Rikets
handlingar, var Riks-Archivets urspnmgliga uppgift.
IjII dessa handlingar fogades tidigt andra af framsta-
ende vigt, och sadana hafva under tidemas lopp sam-

^) Ebiirn forfattaron, den tidigt bortg&ngne Aktiiarien vid Rikn-
Archivets Administrativa afdelning, JuHb Candidaten Friherre J. A. Posse
— hogt aktad bade sasom archivman och vetenskaplig forskare — vid
sin dod (1865) icke hunnit lagga sista handen vid dotta egentligen for
Kiks-Archivets egen personal afsedda arbete, bar det dock for^ det sak-
rika inneb&llcts skull ansetts val fortjena att offeutliggoras. Utgif-
varen bar vid den revision, som horde foreg& dessa anteckningars frara-
laggande for allmanheten, till&tit sig ukgra fk andringar, tillagg och
uteslutningar, men dervid bem5dat sig oro den varsamhet, som vid be-
handling af afliden mans arbete alltid ar on oeftergiflig pligt.

hits i ansenlig myckenhet och af s&dan beskaffenliel
att afven de aro af vasendtlig betydelse for iaderneslan-
dets historia. Archivaliema sonderfalla alltsa i tvd htif-
vudafdelningar.

De handlingar, som tillhora forsta hufvudafdelnin-
ffen, fordelas i oex olika slag, hvilket ar en naturljg
foljd af malens behandling uti Kommgens Kansli.
Dessa sex olika slag aro : 1) Akter eller egentliga Hand"
lingar^ som till Kansliet inkommit och blifvit foremal
lor nagot regeringsbeslut, 2) Diarier, 3) Protokolly
4) ConcepteVj 5) Regiatratur och 6) Originalforordningar
och andra originala Statsakter.

Vid ordnandet af aktema eller haridlingama hafva,
utom hvad angar Justitie och Utrikes arenden, olika
principer blifvit fi>ljda fore och efter ar 1841. Fore
detta ar aro handlingarna, med namnda undantag,
fordelade efter de i malet horda embetsmyndigheter
och lagda i kronologisk ordning efter datum a det iit-
latande, hvilket den sist horda myndigheten afgifvit.
Till Iciljd haraf finnes en mangd olika rubriker t. ex.
onderdaniga utiatanden af Kammar- Collegium, Lands-
hofdingavj MUitdrbefdlhafvarey CoinmitUer — till hvilka
underd. utiatanden hora s&som bilagor malets ofriga
handlingar — EnskUdes Ansokningar (nemligen i sa-
dana raal, of^er hvilka nagon myndighet ej blifvit
hord) m. fl, Fran och med ar 1841, sedan Departe-
' mentalstyrelsen blifvit inford, aro handlingama fordeLade
efter de olika Statsdepartementen och ordnade i tids-
Ibljd efter dagen da malet af regeringen afgjordes.
Justitiehandlingar hafva i allmanhet sa' val fore som
etter 1841 blifvit ordnade kronologiskt efter dagen
da saken blifvit hos Kongl. Maj:t afgjord. Handlin-
gama i Utrikes arenden aro deremot pa olika satt ord-
nade eft-er sakforhallanden.

Enar Kansliet ej blott verkade sasom Kouungens
Kansli utan jemval Basom ett sarskildt Riks-Collegiuin
— KanBli-CoUegiom — och Justitie-RanBlerB-Embetei,
ehuru pa sitt satt ett finstaende verk^ annu raknas till
Konungens Kausli, sa fbrvaras i Riks-Archivet icke
endast dessa embetsverks nnderdaniga utlatanden utan
afven deras sarskilda archiv, innehaUande afgjorda hand-
lingar, diarier, protokoll^ concepter och registratur.

Af gamma skal horde i Riks-Archivet af^en fbrva-
ras det numera upph^da Hof-Kanslers-Embetets ar-
chiv, hvilket dock annu icke bli^t aflemnadt, utan
tills vidare ar staldt under Justitie - Departementetfi
vard.

Den fiir forsta hufvudafdelningens handlingar of-
van angifiia ordning och klassifikation grundar sig
pa objektiva fi)rhallandeB och ar noga bestamd, samt
bor salunda icke i nagot fall rubbas. Rorande de vig-
tigaste af dessa handlingar ma Ibljande narmare upp-
lysningar meddelas.

Riks-Registraiuret borjar med ar 1523. Dessfbrin-
naii finnas endast atskiUiga strodda samlingar afskrifter
utaf Kongl. Bref. Rddsprotokollen borja med ar 1622.
For de aldsta tidema innefatta Registraturet och Pro-
tokoUen alia slags arenden. Med ar 1680 borjar serien
af Utrikes Registratur och 1688 serien af Justitie-Re-
visionens Registratur. Ar 1713 inrattades sex sar-
skilda Expeditioner i Konungens Kansli, hvilken an-
ordning dock ej lange egde bestand. Ifran och med
ar 1719 fordelades Kansliet nemligen uti fyra Expe-
ditioner: Inrikes- Utrikes- Krigs- och Justitie-Expedi-
tionema. Med atskilliga forandringar fortvarade denna
indelning till ar 1840, da Kansliet fordelades i sju
Statsdepartement.

Sasom forut ar namndt finnas for aldre tider
Justitie-dremlen uti det allmanna Riks-Registraturet. Ar
1663 inrattades val, under namn af Nedre Justitie-Be-
visioneny en sarskild Expedition for dessa arendens
handlaggning i Kansliet — i Radet afgjordes Justitie-
arendena af hela eller en del utaf Radet — men den
fortlopande serien af Justitie-Registratur biirjar dock
icke genast med detta &r, utan forekomma afven under
flera ar derefter Justitie-arenden i det allmanna Riks-
Registraturet. Forst ar 1688 borjar, sasom ofvan blif-
vit angifv^et^ det sarskilda Justitie-Registraturet; serien
ar dock ej fuUstandig. De befintliga luckorna aro
emellertid utan tvifvel en foljd af den olyckliga slotts-
branden ar 1697. Elfter detta &r ar serien oafbruten.
Resolntionsbocker, 5 band for aren 1656 — 1755, inne-
&tta inneliggande exemplar af domar och utslag un-
derskrifna af Regeringen.

Serien af Rads-protokoU uti Justitie-arenden ar
forst fran och med 1714 oafbruten, men dessforinnan
finnas flera Justitie-protokoll ibland de ofriga Rads-
protokoUen, hvilka under Konungame Carl XI:s och Carl
XII:s regeringar till storsta delen innehd.lla Justitie-
saker. Genom 1720 ars Regeringsform stadgades, att
halften af Radet skuUe handlagga Justitie- och Utrikes-
sakema, och den andra halflen Inrikes- och Krigs-
Surendena. I de vigtigaste arenden, fr&gor om krig
eller fred m. m., var hela R^det tillsammans. Atskil-
liga mindre mal afgjordes enligt 20:e § af samma R. F.
utaf Konungen med 2 Riks-Rad. Med anledning haraf
finnas sarskilda s. k. Kabinetts-protokoll^ ahen uti Justitie-
drenderiy dock blott for &ren 1751 — 1772. Dessa
protokoll upptaga ansokningar om giflermal i skyld-
skapsled, qvinnors rayndighet o. s. v., men icke be-
nadnings-arenden. Da uti 1772 ars R. F. Konungen

Archiv. meddtU 3

atertog benddningeratteu for sig allena och ferbehoU
sig endast 2 roster i Justitie-Revisionen, s& utofvades
deuna benadningsratt i Konungens ConseiL ProtokoUen
ofver dessa benadnings-, lagstiftnings- och andra
Justitie-arenden, som inftir Kongl. Maj:t fbredrogos,
aro dock i kronologisk ordning inbundna i Bamma
band som andra Justitie-protokoll forda infiir Ra-
det. Samma fbrhallande fortfar afven sedan, gcnom
Kongl. Forordn. den 15 Maj 1789, i stallet for Justitie-
divisionen af Radet, Hogsta Domstolen inrattats. Da
blir titeln i stallet for Justitie-Revisionens protokoU
Hogsta Domatalens protokoU, tillsammans med hvilka af-
ven aro inbundna protokoU ofver de Justitie-arenden, som
af Kongl Maj:t blifvit afgjorda. Ifran och med ar
1809 aro Stats-Rads-protokoUen i Justitie-arenden sar-
skildt inbundna. Enar s&val Hogsta Domstolens do-
mar och utslag som af Kongl. Maj:t i Justitie-arenden
fattade beslut utfardas i Konungens namn, sa finnas
alia dessa beslut i samma registratur d. v. s. Justitie-
Revisionens Registratur anda till 1840, d& Justitie-
Departementet inrattades, och afven efiter denna tid
forekomma uti Jusitie-Revisionens Registratur sadana
af Kongl. Maj:t i Stats-R&det afgjorda Justitie-arenden,
hvilka derstades af Revisions-sekreterare foredragits.

Sedan genom Forenings- och Sakerhets-Akten den
21 Febr. 1789 stadgats att alia Justitie-Revisions-axen-
den skuUe afgoras i Konungens Hogsta Domstol, der
Konungen egde 2 roster, men att i ofrigt antalet af
Riksens R&d komme att bero pi Konungens eget ni-
diga godtfinnande, och i foljd haraf R&det den 15
Maj 1789 blifvit upplost, inrattades i stallet Rikets
Arenders Allmdnna Beredning. Dit inkallades tre af de
forre Riks-Raden, Hofkanslern, de tre Statssekreterame
samt Biskopen Wallqvist s&som foredragande for Elc-

klesiastikarendena, afVensom ett KanslirSd och tva
Lagman. Beredningen skulle upptaga och profva alia
arenden, som forut blifvit i RSdkaminaren foredragna,
af Krigs-Expeditionen (i ekonomiska arenden) och
Kammar- och FinanB-Expeditionerna sanit 5)8&dana
preste- och ecklesiastik-mal, uti hvilka en prestman
allena eger sate och stamma Ramt fbredragningBratt,
som icke i domstolsvagen inkomma till Kongl. Majrts
Hogsta Domstob) (Se A 11m. Beredn. Prot. i Civil-arenden
den 20 Maj 1789). En sarskild instruktion utlofvas
der for Beredningen, hvilken dock troligen icke blifvit
ut&rdad. Ifran och med 1789 forekomma alltsA b&de
Berednings' ProtokoU och Conseil- eller Kahinetts- Pro-
tokoll uti alia Expeditionema. Conseil- och Bered-
nings-protokoU forekomma ock Bammanbundna i ett
band. Sedan arendet blifsrit afgjordt i Beredningen
stadfastades det s&som ett Regeringens beslut genom
Konungens paskrifit. I borjan var Konungen till och
med en och annan gang i Beredningen narvarande.
Expeditionema i Registratnret hafva datum ej efter
protokollen, utan efter dagen, Ak Konungens p&skriflt
egt mm. ConseiUProtokollen innefatta sadana arenden,
hvilka omedelbart hos Konungen fbredrogos och af-
gjordes, dervid tillstadesvoro n&gre af Konungen till-
kallade Riks-Rad eller andra personer eller ock blott
fiiredraganden. Genom 1809 &rs R. F. 10:e § bibe-
holls en af 4 fralse och 4 ofralse man best&ende Rikets
AUmdnna Arenders Beredning^ der arendena skulle
fiiredragas af vederborande Statssekreterare. D& blef
Beredningen en fristaende myndighet, hvilkens utla-
tanden icke genom Konungens paskrift blefv^o Rege-
rings-beslut, utan, sedan malet fbredragits i Bered-
ningen och dess utl&tande afgifvits, fbredrogs och af-
giordes det sedermera i Regeringen. S&lunda fore-

konimer samma mal bade i Beredningens protokoll och
i Stats-Rads-protokoUet. Di ar 1840 Departemental-
atyrelsen infbrdes upphafdes Rikete AUmanna Arendere
Beredning.

De Justitie-arenden, hvilka i Revisionen handlaggas
aro af tre slag: civila tvistemdly militdra samt desvars-
och anaokninffs-indL Med anledning haraf aro Justitie-
handlingama fordelade i tre slg^g: Recistons-aktery
General-auditSrsexpeditionens handlingar samt Hand-
lingar i besvdrs- och ansoknings-mdl (korteligen be-
namnda Utslags -handlingar). For General -auditors-
arendens handlaggning har funnits en sarskild Expe-
dition, hvarfore ock i Riks-Archivet fbrekomma Grene-
ral-auditors-expeditionens icke allenast handlingar, utan
afven diarier^ protokoll^ concepter och registratur. Lika-
ledes finnas sarskilda diarier lor besvarsmS;l och sar-
skilda for civila arenden, men i ofrigt aro bada dessa
slags arenden upptagna i samma protokoll, afv^ensom i
samma concept-samling och registratur.

Genom den af Konung Karl XII ar 1713 ut&rdade
Kansli-Ordningen forordnades, att arendena efter sin
olika beskaffenhet skuUe handlaggas i sex Expeditioner,
nemligen Revisions-Expeditionen och 5 Stats-Expedi-
tioner, hvilka voro 2 utrikes och 3 inrikes Expeditioner.
De fbrra voro Forsta Utrikes Expeditionen och Tyska
Expeditionen. De inrikes Expeditionenia voro Krigs-,
Kammar- och Handels-Expeditionema. Handels-Expedi-
tionen innefattade icke endast allt, hvad som rorde
handel, handtverk, febriker, bergverk och myntvasen-
de, utan afsren Kyrkliga och Skol-drenden. Denna
ordning sattes endast till en del i verket. Salunda
finnes Handels- Expeditionens Registratur for &ren 1714
— 1717 samt Krigs-Expeditionens diarier for aren
1716—1717; men i ofirigt ar den gamla ordningen

bibehalien. AUts^ aro protokoUen gemensamma for
Krigs-, Kammar- och Handels-arenden for aren 1714
och 1715. Registraturet ar for aren 1714 — 1717 ge-
mensamt for Krigs- och Kammar-arenden samt for ar
1718 gemensamt for alia tre doBsa Expeditioner. 84-
som ofvan ar namndt voro Utrikes- och Justitie-expe-
ditionerna redan forut ordnade till sjelfstandiga och
fristaende Expeditioner.

For aren 1700-— 1715 finnastvenne serier Riks-Regi-
stratur, Kanungens och Senatens. For samma arfinnas
endast Senatens protokoll, inga hallna' infor Konungen.
For 1716—1718, da K. Carl XII var aterkommen och
ensam forde styrelsen, finnas inga protokoU, utom of-
ver Jnstitie-arenden, som fortfarande a^jordes i Radet.

Genom KansU-Ordningarna af 1719 och 1720 for-
delades Kansliet uti en Remdons-Expedition och trenne
StatS'-Expeditioner^ nemligen Utrikea-j Krigs- och Inrikes.
Fran Dec. 1718 till och med ar 1722 aro likval protokoUen
ej atskilda, utan i samma protokoll forekomma Krigs-, Ut-
rikes- och Inrikes-arenden, foredragna af olika Stats-
sekreterare. Med 4r 1723 borja de atskilda Utrikes-
och Inrikes-Protokollen ; med ar 1724 borja Krigs-
Expeditionens protokoll. For ar 1723 aro Inrikes- och
Krigs-arendena sammanforda i samma protokoll.

Registraturen aro likval alia atskilda ifr&n och
med 4r 1719. Likaledes finnas Diarier for de ohka
Expeditionerna ifr&n och med ar 1719.

Genom Kansli-Ordningen af den 1 Juli 1773 in-
rattades ater en Handels- och Finans-Expedition^ hvar-
till horde arenden, som anga myntvasendet, pennin-
gerorelsen, kronans spanm&lsforrad, bankoverket, ex-
traordinarie inkomster och utgifter, manufaktm*er, han-
del, sjofart och saltsjofiskerier. I borjan af 1793
upphorde denna Expedition sasom sarskild och for-

enades ater med Civil-Expeditionen (Se Conseil-Prot.
uti Finans-arendeu den 29 Jan. 1793). Men ehuru
alltsa ifran och med ar 1793 samme Statssekreterare
foredrog Finans- och CtviV-arenden, s& finuas dock ear-
skilda protokoU for hvarje slag af inSi och dessa
olika slags protokoll aro ock inbundna i sdrskilda
hand. S&lunda fiunas for 1793 — 1808 nConseU- och
Berednings" Protokoll ofver Finans-Arendem (original).
Dessa borde egentligen beta: ^Innkes Givil-Expeditionens
Conseil-* och Beredningsf- Protokoll uti Finans -Arenden^.
Concepterna i dessa arenden hafva forst ar 1853 blif-
vit aflemnade till Riks-Archivet ifran Finans-Departe-
mentets Expedition. Som de icke bUfv^it intagna i Civil-
Regis traturet, hafva de i Riks-Archivet blifvit renskrifna
och bilda trenne supplementband till Civil -Registra-
turet, under benamning »Inrikes Civil-Expeditionens
Registratur 1793 — 1808. Finans -Arenden)). Ifraga-
varande conceptskrifvelser aro inlagda ibland ofriga
Ci vil-Expedi tionens concepter. Finans - Expeditionens
diarier finnas icke endast for ar 1792 utan afven for
1793. I afseende pa Finans-drenden hafva dessa alltsa
sin sdrskilda Expedition for aren 1773 — 1792, och fin-
nas for dessa &ren sdrskilda diarier^ protokoll^ concepter
och registratur^ men da Finans-arenden feflersokas for
tiden 1793 — 1808, sa liar man att tillgd icke endast
Ci vil-Expedi tionens ordinarie serier, utan afven fer ar
1793 ett sarskildt diarium samt for aren 1793 -1808
sarskilda protokoll och registratur uti Finans-arenden.
Sasom ofvan ar namndt skuUe eulig-t 1713 ars
Kansli-Ordning Kyrkliga och Skol-drenden handlaggas
af Handels" Expeditionen. EnUgt 1719 ars Kansli-Ord-
ning skuUe Ecklesiastik-arenden handlaggas af Inrikes
Expeditiouen. Ar 1786 den 7 Oktober (se Conseil-

prot. i Inr. Civil-arenden) iiimttades en Ecklestastik"
Berednintf bestSende af en laicus och 2 clerici, hvilke
skuUe bereda och afgifVa uti&tanden i presterliga be-
fordringsmal (dock icke i fraga om Biskops- och Aka-
demiska embeten) afvensom i andra eckleBiaBtika m&l,
hvarofver Kongl. Maj:t behagade hora Beredningen.
Ehuru sedermera en sarskild EckleBiastik-Expedition in-
rattades afv^ensom KiketB AUm. Arenders Beredning, sa
fortfor likval denna Eckleeiastik-Beredning till ar 1818.
Nagra f& sarskilda utl&tanden af denna Beredning fin-
nas for &ren 1787—1805.

D& &r 1789 den 15 Maj Riks-Radet upplostes och
AUmanna Beredningen inrattades utnamndes Biskop
Wallqvist att uti preste- och ecklesiastik-mal der vara
fbredragande. S&lunda uppkom en sarskildt EcJdeaia-
stik'-Expeditionj hvilkens protokoll borja den 22 Maj
1789 och sluta den 15 Februari 1793. Registratur fin-
nes for 1789—1792. Sedermera horde EckleBiaetik-
arenden till Inrikes Civil-Expeditionen anda till 1809,
da EckleBiastik-Expeditionen anyo upprattadoB.

Handlingama till de af Kongl. Maj:t afgjorda malen
aro, s&Bom fi>rut ar omnamndt, pa olika satt ordnade
ibre och efter &r 1841. Da den efter ar 1841 iakttagna
ordningen fi>ranleder till ganska £1 Barskilda rubriker,
nemligen endaBt efter de olika Expeditionerna, sa ar
deremot fore ar 1841 mangden af titlar synnerligt stor.
Dessa kunna hanfbras till foljande hufvudklaBBer :

I. Handlingar rorande Justitie-arendenj hvilka aro

a) Handlingar i besvarB- och ansoknings-mal.

b) ReviBionsakter.

c) General-auditor B Expeditionens handlingar.

d) Underdaniga Bkrifv^elBer af riketB Hofratter och
af SjoibrBakringB Of^er-Ratten.

e) Riddare-Syneratts-handlingar.

f) General -Krigs-Ratts-handlingar, afveusom Com-
missarialmttshandlingar.

II. Underdaniga utlatanden af CoUegierj nemligen :
a) Kansli -Collegium b) Krigs-CoUegium c) Amiralitets-
CoUegium, eller Forvaltningen af Sjoarendena d) Kam-
mar-CoUegium e) Kammar-Revisionen eller Kammar-
Ratteu f ) Stats-Kontoret g) Bergs-Collegium h) Com-
merce-Collegium i) Sundhetfi-Collegium.

III. Underdaniga utlatanden af tva eller Jlera CoUe-
gier^ gemensamt eller af ett Collegium tillsammanB med
nagot annat embetsverk. CoUegiemas presidenters
und. skrifvelser ligga tillsammans med CoUegiemas
und. utlatanden.

IV. Underdaniga skrifvelser af Ldnsstyrelsema och
Ofver-Stdthdllareembetet^ uppstalda i alfabetisk ordning.
Da alia eller flera Landshofdingar yttrat sig i ett mal,
ligger akten under Upsala Lan. Till denna klass bora ook
for aldre tider raknas Genercdguvernorernes skrifvelser.

V. Underdaniga skrifvelser af Consistoria Ecclesi-
asticay och af

VI. AtskiUiga till StaUforvaltnmgen horande aU-

manna Verk och Embeten: 1) Seraphimer Ordens-Gil-

let 2) Ofv^er-Intendents-Embetet 3) General-Post-
Direktoren. Denne embetsman lydde forr under Kaiisli-
CoUegium och skref saledes till detta Collegium, ej
omedelbart till Kongl. Maj:t, hvarlore skrifvelser ix)-
rande postverket for aldre kr (till och med ar 1801)
hora till Kansh-CoUegii archiv 4) General-Tullstyrelsen
5) General -Landtmateri-Kontoret 6) Styrelsen ofver
fangelser och arbetsinrattningar 7) Convoj-Commis-
sariatet 8) Stuteri-Ofverstyrelsen 9) Justitie-Stats-
ministern 10) Utrikes Stats-Ministern 11) Norske
Riks-Stathallaren och Stats -Radet 12) Hof-Kanslern j
13) Justitie-Kanslem 14) Akademi-Kanslereme och

Consistoria Academica 15) Riks-Jagniastaren^ Ofver-
hofjagmastaren, HoQagmastare 16) Chefen for Skogs-
Institutet. ^

VII. Akademier 1) Svenska Akademien 2) Ve-
tenskaps-Akademien 3) Vitterhets-, Historie- och An-
tiqvitets- Akademien 4) Landtbruks- Akademien 5) Aka-
demien for de fria konstema 6) Musikaliska Akade-
mien 7) Krigs*Vetenskap8-Akademien.

VIII. Hof-Embetsmdn.

1) Ofverste-Marskalks- och Kiks-Marskalks-Embetet.

2) Hofstallmastare och Riks-StaUmaetare.

3) Stathallare p& de Kongl. Slotten.

IX. Diverse Civile Embetsman* Embetsman eller
enskilda personer, hvilka af Kongl. Maj:t erhallit till-
feUiga uppdrag, och derofver afgifvit und. utlatanden.

X. Rikets Stdnders und. skrifvelser och allmdnna
besvdr samt enskilda besvdr. Und, skrifvelserna och
allmdnna besvaren finnas bland ofriga Rikedagsacta.
Stdndens enskilda besvdr utgor en sarskild samling.
Emot den allmanna regeln Ugga besvaren merendels i
denna samling afven d& nagon auktoritet derofver ytt-
rat sig. Afv^en i ofrigt hafva dessa besvarshandlingar
under 18:e arhundradet blifvit sarskildt behandlade,
sa att derofver finnas sarskilda ProtokoU och Registra-
tor samt afven nagra fa Diarier.

XI. Rikets Stdnders Verk.

1) Fullmagtige i Rikets Standers Bank.

2) Rikets Standers Kontor, eller Riksgalds-Direk-
tionen, eller Fullmagtige i Riksgalds-Kontoret.

3) Rikets Standers Revisorer.

4) Direktioner och Committ^er ang. Diskontverken.

5) Riddarhus-Direktionen.

XII. EnskUdes ansoknincfar, nemligen sadana en-
skilda ansokningar, ofver hvilka nagot embetsverk ej

blifvit hordt. DesB^i handlingar arc efter de sargkilda
Expeditionerna kronologiskt ordnade efter dageu, da
de inkommit.

XIII. Commissioner J CommUtier oeh Direktioner
uppstalda i alfabetisk ordniug.

XIV. ProtokoUs-Utdrag. Nar ett arende, foredra-
get i en Stats-Expedition, anses belt och ballet eller till
en del bora till en annan Expedition, bvarofver proto-
koUsutdrag meddelas, sd ligga alia bandlingarua i ma-
let under ett dylikt protokollsutdrag, bvilka alia finnas
ordnade efter protokoUens data, oberoende af bvilken
Expedition utgifvit protokoUsutdraget.

XV. MHitar-Handlingar.

A. ArmSen (utom bandlingama under titeln Kng^i'
Collegium) :

1) Genei*alers och Of ver stars bref, for tiden 1676,
1679 — 1696. Fore denna tid finnas militarpersoners
skrifvelser till Kongl. Maj:t bland acta historica.

2) Regementen. a) Efter ar 1696 till 1816 aro
Cavalleri och Infanteri, indelta ocb varfvade regementen
ordnade alfabetiskt; b) for samnia tid finnes ock en
serie i alfabetisk ordning af tillfdUiga regementen- c)
Ifran och med ar 1816 aro (enligt indelningen i fiUjd
af Kongl. Brefvet den 11 Juli 1815) regementena for-
delade i Cavalleri och Infanteri, och dessa &ter i Inspek-
tioner och Brigader. d) Ifr&n och med &r 1833 ligga
regementshandlingama dels under Generalbefdlhafvarne
for de d& inrattade Militar-distrikten, dels ock under
General' Adjutanten for armien. e) Artilleriets hand-
lingar aro uppstalda sarskildt imder rubrik: General-
Fdltlygmdstaren och ArtiUeri-Ofverstar. f) atskilliga
mindre Gorpser: Ingenior- och Topografiska corpsen,
Pionier-corpsen.

3) Getieral-Adjutanien for Armien 1790 — 1840.

4) AtskUtiffe Befalhafvare och Komviendavter: Of-
ver-Kommendanten i Stockholm, Komraendanter, Gene-
ralbe&lhafvaren i Skane, Gottlands Militarbe&lhafvare,
Beialhafvaren pa St. Barth^lemy.

5) Diverse Embetsmdn angdende Landtforsvaret
Denna serie utgores af bref Mn atskillige militarer,
hvilka bref icke aro af den mangd att de kunnat bilda
sarskilda serier.

B. Flottan (utom handlingama under titlarne:
AmiralitetS'Collegiumj dess fortsattningar Com-
mitterade tUl forvaUningen af Orlogsflottans och
af ArmSens flottas drenden samt FSrvaltningen
af Sjodrendena):

1) Amiraliteten i CarUhrona^ Stockholm och Goteborg.

2) Befdlhafvaren ofver Orlogsfiottan.

3) Stor^Amirals-Embetet.

4) General' Adjutanten for flottorna.

5) Galerflottan.

6) ArmSens flotta.

7) AtshUlige Sjdofficerare.

De handlingar, som tillhora Riks-Archivets andra
hufvudafdelning aro till en Btor del af den beskaffen-
liet att n&gon allman regel for deras ordnande icke
kan uppstallas, utan m&ste ordningen rattas efter fore-
kommande olika sakforh&Uanden. Till denna hufvud-
afdelning aro att hanfbra, utom Kansli-Gollegii och
Justitie Kanslers Embetets Barskilda archiv, a) medel-
tidshandlingar, dels pS. pergament dels p§, papper, b)
dombocker, c) furstliga personers archiv fr&n de tider,
di. de egde styrelse ofver dem tilldelade hertigdomen
och lifgeding, hvartill kan laggas det s. k. Stege-
borgska archivet, d) General-Guvernements-handlingar,
e) Commissioners och Comitt^ers handlingar (med

undantag af dcras underd&niga utl&tanden, hvilka till-
hora forsta hufvudafdelningen) till foljd af en genom
flera aldre och yngre forfatlningar — t. ex. Kongl.
Resol. den 24 November 1663 och Kongl. Brefvet den
25 Febniari 1674 — gifven foreskrift att sedan en
CommiBsion fuUbordat sina arbeten den skall till Biks-
Arcbivet aflemna sina handlingar derest ej annorlunda
sarskildt forordnas, f ) riksdagshandlingar med undan-
tag af RiketB Standers underd&niga Bkrifvelser och
deras besvar samt riksdagsbeslnt, g) miBsions-archiven
aflemnade fr^n SvenskaTbeskickningaraa a utrikes ort,
h) sarskilda historiska samlingar, som tillkommit Riks-
Archivet genom kop eller gafva.

Rorande nagra af forenamnda grupper m& fol-
jande narmare upplysningar meddelas:

Af medeltidsLandlingarna utgora de s. k. perme-
brefven den betydligaste delen. Deras antal uppgar
till mer an 13,000. Det aldsta originalbrefvet, en
skrifvelse af Erkebiskop Stephan i Upsala, ar fr&n
1160-talet. Det ar skrifvet p& latin. Den aldsta ur-
kunden pa svenska ar fran &r 1333. Pappersdoku-
menten aro mindre talrika men sS^som historiska kallor
ganska vigtiga. Det aldsta svenska pappersbrefvet ar
af ar 1344.

Samlingen af dombocker ar icke till omfanget
sardeles betydlig*) men af ett stort historiskt varde.
De aldsta ga tillbaka till femtonhundratalet.

Missions-archiven, inneh411ande hufvudsakligen
svenske sandebuds conceptskrifvelser samt till dem
ankomna bref, erbjuda vardefuUa supplement till de

*) F5rh&llandet har sedan dessa anteckniugar skref vos under^&tt en
8tor fSrandring. SamlingeD af dombocker har m&ngdubblata sedan, till
foljd af Kongl. cirkularbrefvet den 28 September 1869, de i Harads-
ratts-arcliiven beiintlige dombocker tillhorande tiden fore 1736 numera
blifvit till Rika- Archivet aflemnade.

handlingar i utrikes arenden, eom tillhora den forsta
hufvTidafdelningen.

De riksdagshandlingar, som hora till denna afdel-
ning aro historiska kallor af ganska hogt varde, inne-
hallande itskiUiga Sekreta Utskottshandlingar till och
medc&r 1772 *')

Bland de sarskilda historiska samlingarna ar den
Oxenstiemska den vigtigaste. Denna samling, som
hufvudsakligen inneh&Uer Rikskanslern Axel Oxen-
stiemas samt bans b&da soners Johans och Eriks,
efterlemnade papper forvarades lange pi Tidon, men
inkoptes till Riks-Archivet kr 1848 for en summa af
6666 Riksdaler 32 skill. Banko. Af stor vigt ar afven
De la Gardieska samlingen, som fr&n Kongl. Kammar-
CoUeginm blifvit till Riks-Archivet ofverflyttad. Af
ofriga sarskilda samlingar ma namnas den Salviska,
Tessinska, Posseska, Ribbingska, Lantingshausenska,
Skogmanska och Wahrenbergska, hvilka alia fortjena
forskares uppmarksamhet. N&gra af dessa aro genom
kop fbrvarfvade, men de fiesta aro till Riks-Archivet
forarade.

*) Efter foifattarens dod hafva dessa riksdagshandlingar erh&llit en
ytterligare tillokning, b& att de numera aro att rakna bland de vigti-
gftste arcbivaliema. No forvaras n&mligcn i Riks-Archivet Sekreta
Utskottets och Deputationemas protokoU och handlingar, for tiden in-
till 1809 ars statshvalfning samt efter namnda tidpunkt Hemliga Ut-
Bkottets och Stats- Utskottets protokoll och handlingar. Preste-, Borgaro-
och Bondest&ndens hela archiv aro jemval i Riks-Archivet forvarade.

Bidrag till Riks-Arcliivets &ldre Mstoria.

Peder Minsson Utters memorial*) om lUsmiis Lud-
Tigssons befattning med rikets bandlingmr m. m.

Concept i Riks-Archivet.

Kortt berattelsse hvadh som framlidne

RassmuB Lodwichsons Embete hafver waritt,

och hvadh for handlinger som han under

sin forwaringh haftt haffver.

Sedan som uti (hogloflFligh ihugkommelsses tijdh)

Salige Konungh Gustaf hade hollitt denn Richzdagh

Anno 1527 uti Wester irs, och bewiliett och samptycht

blef att alle the godz och g&rder som wore gifne till

Kyrckior och Closter for Salige Konungh Carll Knutz-

sons Rafst, som holtz Anno 1454, dhe skuUe komme

under Konungen och Crononn, och dhe som efter

Rafsten gifne woro, dhem skuUe deres naste Slacht

och Erfwinger som godzen bortgifvitt hade, ware lof-

ligitt och tilstadt att igenborde, derfore wart be:te Rass-

mus Lodwichson forordnett och tilbetrodder, att intiige

udi Richzens forwaringh alle Kyrkiers och Closters breff,

och efter samme bref skilie dem fran hvar andre, som for

^) Enligt anteckning af Elias Runeli (Palmskold) m&8te detta me-
morial vara af &r 1618 eller 1619. Rasmus Ludviji^son afled 1594.
Riksarchivi-Sekreteraren Peder M&nssoD Utter fodd 16 "/q 66 afleii
16»/, 23.

och efter Rafsten gifne wore; utafF hvilke han seden
latt utschrifve Register och Laugder opi the godz som
under Crononn wore falne. Dogh blefve sammegodz
i forstonne alle wederkende, och der hoos Ridderska-
pett och Adelen forbuditt att agne eller tage sigh
nogre godz till igen, for an som de medh gode
skahll och deres Arfliniers beschrifvelse bewijse kunde,
att ware ratte Bordemau till the godz sora hvar for-
mente sigh ware berattigede till.

UtaflF dette tilfellett fick forberte Rassmus Lod-
wichsonn icke allenest orsak till, utan thet blef honom
och af Konungen befalett till att sammandrage och
beschrifve Sweriges Rijkes Ridderlige och Adelige
Slachter, och fomampligen skuUe han forst uthlete
alle the godz som H. K. M:ttz Fadernes och Modernes
Slacht till Kyrckier och Closter gifvitt hade, och them
loth H. M:tt under sitt arfF och egitt wederkennes,
b&de dhe som for och efter Kongh Carls Rafst bort-
gifne wore; thet dogh icke altt skedde p& forste, andre
eller tridie &hrett, utan hvart &hr wederkendes och
okedes samme Arfvegodz altt in till thet Shrett som
H. K. M:tt genom then timmelige doden ifr&n denne
warlden wardt af den Alzite Gudh haden kallatt; Och
war Rasmus befalett till att optage och i forwaringh [haf-
va] Register och langder icke allenest p& dem skulle bo-
tes wara ratte Arfvegodz, utan och p& Kope, Skanckie
och Sakores godz, som till Arff och egitt lagde blefve,
hvilke Register, sampt och de bytes langder som seden
udi &htskillelige tijder op& Arfskiftett sammandragne
are, en ganska stoor hoop, iagh annu udi Kongl.
M:ttz minn allem&digiste Konungz och Richzens for-
waringh hafver, forutan dhe som for in udi Rachninge
Cammaren tagne och lefrerede are. Och althenstundh
iagh mehner att altt klander om Arfvegodzen nu haf-

veren ande, r)ch H:te K. M:tt ar thet ene medh dhet
andre tilfallett; Sza will iagh migh udi nnderd4nig-
heett odminkeligen forepordt hafve, om forme Jorde-
boker skole blifve qvarre Kggendes udi Richzens Ar-
chivo, eller om de skole lefreres uti Cammar Librit,
och ther forwares hoos dem som dher forre are.

J lijke motto are och ibiandh Rassmns Lodwicheons
handlinger dette efterrne som iagh migh odmiukeligest
om forfriger, hvadh som skall blifve qvart i Archiven
eller lefreres i Cammar Librit

1. Register op& alle dhe godz som Ridderskapett
och Adelen hafve wunnitt igen ifran Cronen och Arf
och egitt udi Salige Konuugh Ehrichz tijdh for Hans
M:ttz Nampdh.

2. Register opa en hoop godz som utan laga doom
are tagne ifrSn Cronen och Arf och egitt, aff Kyrclde
och Closter godzenn.

3. Register op& Kopegodz, och serdeles op& Ore-
by och dess godz, Gronskogh och Gronskogz ager och
godz, som hogbeite Salige Konungh Gustaf kopte af
sin Francke her Christiem Johansons dotter, hustru
Brita Mattz Persons i Upsala, opa hvilke godz och
monge hafve klandret, och fins der hoos medh hvadh
som dhe are blefi&ie forswarede.

4. Bytes Register och handlinger emellen Ko-
nungh Gostaf och Hans M:ttz Syster Grefwinnan af
Hoyen, S. Grefve Peers Moder.

5. Handlinger om thett klander som her Ake
Bengtsonn, Jahan Akesonn p& Tijdoon och bans bro-
der giorde op& Haringe och Hammarstadh som foil
hogbeite S. K. M:tt till Arfz eflfter gamble her Steen
Sture.

Efter foride Rassmus Lodwichson war ombetrod-
der att hafwe ett flitigt inseende, att icke n&gott af

Cronones Skatt eller Arf och egitt godz skulle i ii&-
gon motte blifve forsnellett, forminskett eller afhandt,
bvarfore och Fougder och Schrifvere ahrligen nar the
giorde theres Rackenskaper in udi Gammaren, och
skulle gora honom reede, hvadh som ahnten tilocht,
forbattrett eller afgangitt war, 84 tilstadde Konungerne
och icke n&gon annen an honom att fordye n&gott
byte medh Cronan, och d& holtz en s&danne ordningh
att for an n4gott bythe skedde, sa blef schrifvett till
Fougderne, Haredzhofdingerne och Nampden der som
godzen l&ge, de som begaredes och igen till weder-
lagh uthbiudes, att the ransakede om begges lagen-
heter och Rentte, och ther thet befans att Cronan icke
hade nagon skade utan heller fordeell utaf s&danne
byten, sa blefve the fordrede, och eliest icke. Men se-
den be:te Rassmus blef minneslos, gammall och swagh,
84 blef den ordningen aflagdh och andre toge sigh
till att fordre s&danne bythen, hvilke mestedels hafve
waritt och an aro Cronon mere till skade an fordell, och
are napligen heller nogre bytes Register der opa holdne
hvarsken i Cammaren eller i Cantzelijdh. Men p& sa
mongebyten som giordes i bans tijdh, der opS, finnes
schrefwen Byteslangd ehvarest H:te min allern&digiste
Konungh och herre befaller att den skall blifve lagdh
eller lefreres.

Hann hafver och most ware boos, i alle tree
Konungars tijder, och hoUett Kagen (o: Gegen) Register
op4 the fornarapligeste Opborder och utgifter, medh Gull,
Solflf, Bergz och WarksolffVer; Item waritt medh att lef re-
re alle Frokers medgifter och Paraphamalier, ihrligen
eller s& ofte som Konungerne befalte, inventere Gull,
Clenodier och Kladekambrer. Der opa och finnes en'
hoop Register tilstedes, foruten ocli en hoop saknar
man som are taden tagne.

Archir. mfddel. * 1

Nogre Myntt profwor finiiGS och i en ask stA-
endes.

Hogberte Salige Konungh Gustaf och Konungh Erich
hafve och haftt den ordningh att Ridderskapett och
Adelen skuUe 'lefrere Rassmus Lodwichson, nar 8& bleff
askedh och befalett, Register op& alle theres godz och
dess Rentte, under deres agne forseglinger; Och ther
efter bleff seden Rostiensten af hvar och en fordrett;
Af hvilke Register och langder en stoor hoop finnes
tilstades udi Rassmus Lodwichsons handlinger.

Fnllmagt f3r Johan Joransson [Rosenhane] att Tara
"Riksens OlVerste Secretaiius"; gifren Stoekbolm den 17
Augnnti 1699.*)

Bi ksrcgistraturct.

Fulmacht for Johan Jorenszon att blif-

we Ofwerste Rickzens Secretarius; af Stoe-

holm then 17 August: Ahr 1599.

Wij Carl etc. Gore witterligitt, att effter fast

oskickelighen tilg&&r med Rickzens Cantzelij och the

handlinger som ther uthi ahre, s& att een partt uthi

thenne nast forlidne &hr af them som them hafwe

hafft hender emillan ahr forrychte wordne, och the

som ahre igen Hggie och forderfwes af stoft och marck,

hwilkett sigh der af fororsaker att ingen wiss forord-

nadtt ahr som ther med hafwer inseendhe, derfore sa

haffwe wij fulmechtig giortt och ombetrodtt oss el-

skeligh Edle och walbordigh Johan Jorensson til Torp

^) Johan Joransson Roeenhane plagar p& grund af denna fullmagt
anses for den forete Riks-Archivarien. Hans portrait forvaras ock i
Riks-Archivet. Rosenhane utnauindes 1612 till St&th&llare pa Nykopings
slott och afled p& sin satesg&rd Torp i Sodermanland den 28 Januari
1624.

att han Rijckzens Ofwerste Secretariue ware skall, och
honom till hielp forordnett iithi the Lathineske saker
M. Johannem Scrodenim, uthi the Swenske Pedher
Ericksson och uthi the Tyske .... Och skall han
ware forplichtett med hogste flijtt och troheett ther
med omg& och noge inseendhe hafwe att icke thet
ringeste ther af warder forrychtt eller forderfwedtt,
uthan leggie them uthi god orden och skick och sehe
them igenom, bSl att han weett gore beskedh nar ther
efilter blifwer fr&gedtt. S& skole och alle the href som
her i fra Slottett schrifwes antingen uthi Landett eller
och till OSS och andre gk igenom hans hender, och
inge uthan hans wettskap uthskickes, s&som och alle
the href hijtkomme af honom upbrythes och oflfwersees
och ther op& efFter lagenheethen med inhollende be-
tenckiandhe swares ; I lijke m&tto skall han och sampt
med St&tthollerne optage och forbore alle klagemals
saker som her wid Slottett kunne forelope och ther
op& 8& myckitt mogieligitt ahr r&hde och skafFe bother.
Och effter sa besluthet bewilliget och samtyckt att
hwardtt ahr om midfaste tijd skulle alle heredzhof-
dinger lefrere in uthi Cronones Cantzelij wisse och
klare dombocker op& alle the saker som heele &hredtt
igenom op& heredztingh forlopne ahre; Derfore sa
skall han samme dombocker till sigh anname och sehe
them igenom sa och opteckne hwad feel och brister
som ther uthi finnes, op& thet att nar nagre kla-
gemals saker komme for oss wid hofwedtt han da
m& wette beskedh huru ther om pa haredztingh ahi*
ransakett och dompt wordett. Der alle och hwar i sin
stadh wette sigh effter rette. Datum ut supra.

Peder M&nsson Utters utl&tAnde ang&ende Axel
OxenstiemM Kansliordning.

Original i Riks-Archtvet.

Walborne gunstige Her Cantzler, E. H:tt

min odmiuke tianst till att bewijse, finnes iagh

altijdh wallwilligh, ofortrutten och redebogen,

uti altt thet som iagh efter min ringe lagen-

heett kan och form&r.

Welborne Herre, s&som E. H:tt for nogre dagar

seden befalte migh att lase denn Cantzelij ordningh,

som E. H:tt nu nyligest hafver staltt och forfattedt och

Secretererne ofverantwardett ; S& haffver iagh 8&daime

E. H:tz befalningh efterkommitt, och befinner denn 8&-

ledes staltt och bkickett ware, att man icke battre satt

och medell finne kann, till att stelle och hoUe alle

saker och handlinger i sitt ratte skick och ordningh;

Och woro till onskendes, att den ordningen hade m&tt

for monge &hr seden waritt funnen, skickett och ful-

folgdh, 8& woro icke allenest handlingerne uti battre

Iagh, an som de har finnes wara, utan och thett efter-

arbetedt som man hafve skall, woro d& aldeles inthet

af noden. Och will E. H:tt iagh allenest odmiuke-

ligen pamintt hafve (som iagh inthett twijfler att E,

H:tt och thett sielf wall ihugkommer) att Kongl. M:tt

w&r allernadigeste Konungh och herre i sidzstens sade

sigh andeligen wele hafve ett kortt extract op& alle

the bref som uti Hans K. M:ttz tijdh har till &hrligen

uthg&ngne are, ellor har efter utg& kunne, ther utaf

iagh och uti un derd&nigheett praesenterade Hans K.
M:tt ett, Bom iagh for thett &hr 1612 hafver schrifve
latidt ; Om nu E. H:tt tyckes att thett arbetett ar af
noden, eller Hans K. M:tt andeligen will s& hafvett,
sa warder E. H:tt wall forordne att H. K. M:ttz wilie
m& blifve efterkommen.

Hvadh mitt ringe och enfaldige betanckiende an-
langer uti the saker som migh ombetrodde are, huru-
ledee alle handlinger, som har i Richzens Cantzelij
ligge aldeles orichtige, sammanblandede, och hvart
om aunatt kastade, skuUe kunne hamptee, disponeres
och sammanleggiae, hvart uti sitt rum, som thett bor
att ware; S& onsker iagh, att Gudh Alz:te wille gifve
migh s& wijsheet och forst&ndh tillett, efter som iagh
till arbetedt wall skall late finne migh (medh bans Gu-
domelige tilhielp) ofortratten wiliogh och flitigh ; Menn
att man nu i forstonne s& skulle kunne sattie hvariom
och enom ett wist arbete fore, thett kann (som migh
tycker) icke wahll skfee, for an alle handlinger forst
bliflF\re ofversedde och umkastede, hvilkett migh synes
kunne skee op& efterfoliende satt:

Att man forst tager sigh alle handlingerne tilhope
fore, ochskilier och lagger hvars Konungz saker for
sigh, och hvartt uti sin hoop.

Nar the s& forste g&ngh are ofverfame, s&moste
man seden hampte them tilhope och skillie them efter
ahrethalen och M&nederne, hvart efter annatt, och
laggie hvarie saker for sigh, Swenske, Finske, Lijf-
landzske, Danske, Rydzske och andre uthlendzske, b&de
Rijkers, Landz och Staders, och dher boos &httskilien-
des hvartt om sigh, Contracter, Fridz, Krijgz, Herre-
dagz, Bergzhandlinger, och alle andre, sS wall wich-
tige som almennelige eller gemene saker, och them
hvar om andre strax kortteligen extrahere eller proto-

coUere, medli lijke och wisse Characterer, bide i Regi-
stren, p& sielfve handlingerne, och rumen ther the
leggias, p& thett the kunne wara tess wissere tillg^^
och igen finne, nar sa behofdes; Och uti thenne ord-
ningh kuiide man n&gorlunda efterfoUie denn oom
salige her Erick Sparre staltt haffver.

Thett wille och wall wara af noden, till att regi-
strere alle the fornampligeste saker och handlinger^
som uti hvars och ens Konungz Regementz tijder for
sigh forlupne are, b&de mellann Fader, Sonner, Broder
och undersater, raedh uthlendzske herrer och Potenta-
ter, i Contracter, Forbundh, Gifterm&hll, Krijgh, Stille-
Btd^ndh och Fridzhandlinger, item Religions saker, och
hvadh mere som marckeligitt woro till att ahntechne
och afschrifve, hvilkett och therfore woro gott, att der
af dhe Konungers Historier forfattas och sammansattias
kunde, som annu icke uthgS.ngne are ; Och nar hand-
lingerne blifve hvar for sigh lesede, sa kan mogeligitt
ware, att man the saker finne kunne, som icke annu
wore i the giorde Cronikor inforde, the man d& kunde
sattie ther till.

Eders H:tt hafver och gunsteligen till att see och
fornimme utaf then schriftt, som iagh E. H:tt i sisteus
ofvergaaf, hvadh mangell som finnes uti mast alle
framfarne Konungers Registraturer, som schrefne are,
att dhe are fa& som are fulkomlige, s&som och hum
monge &hrs som annu are aldeles oschrefne **), och
ther the alle skuUe fulfolies och andes, sa will ther
icke allenesth stoort arbete till, utan och Personerne
som thett motte kunne foretage och fulborde.

The Tydzske handlinger liggio och, s& wall som
dhe Swenske, uti stoor oreda; finnes och opa dem

*) En 8&dan forteckning finnes i Oxensticrnska Bainliugen i Riks-
Archivet.

ganska f& Registraturer eller ProtocoUer (medh min-
dre nogre kunne wara op& Grijpzholm), och ther the
besynnerligeste saker skuUe coUigeres eller afschrifves
(som wall kunde wara nodigt), 8& behofdee en ungh
karll eller Copiist, Johan Maijer till hielp, elieet kan
hann (som thett sigh tilbor) icke wall fulfolliett.

Hvadh dhe Latiniske handlinger anlange, the
kunne snartt ware till att ofversee, efter f& bar af
them finnas ofver the som salige Bertill Birgesonn
kortteligen registreret och sammanbundett hafver,
hvilckett register E. H:tt iagh och har hoos lefrerer. **).

Thette ar nu fuller thett maste som i dette Cantze-
lijdh ar till att gore; Menn hvilkett there som forst
eller sist skall foretagett blifve, eller efter hvad ord-
ningh, thett hemsteller iagh tianstligen uti E. H:tz
gunstige betanckiende, som efter thet hogtbegSfvede
forstandh, som Gudh Alz:te E. H:tt forlandt hafver,
batre ther om ordne och lage kann, an som iagh efter
min enfaldigheet kan betanckiett; Hvarfore iagh och
odmiukeligen beder, att E. H:tt for Konungens och
Richzens gagn och nytte skuldh wille sammansattie
en wiss regell och underwijssningh, ther som b&de iagh
och the som migh tilforordnede are eller blifve, kunde
088 efter ratte: Seden wele wij (s& lange Gudh hels-
sen unner) ingen flijtt spare, utan s& antage sakerne
medh arbetet, att wij icke wele ahte wdrtt brodh i
bann.

Hvadh the gamble handlinger tilkomme, som sa-
lige Rassmus Lodwichson hafver haftt uti w&rdnett,
ther uti finner iagh wara skedd en stoor forandringh,
seden som iagh skildes ther ifran thett ahr 1588.
?h then tijdh lage mast alle Kyrckie och Closters breef

*) Saknas.

uti Aaker och Lader inue uti Kistorrie, och brede widh
hvartt brefvens Extracter, signerede medh Zifrer oeh
wisse Characterer; Men nu are dhe aldeles ille ihop-
blandede, och sompt i nye Askar lagde, och medh nye
upschrifter, och finnes uti fa Askar the samme breef,
som utaii op& schrefne are, och om an nogre i somb-
lige finnas, sa are dogh andre slagz breef ther medh
inmangde och inkastede: Och ther man skulle foge
them tilhope igenn, efter Registren eller extracterne,
sir wille dher bade mycken tijdh och arbete till. Sa
are och nogre Kieter medh breef, som inthet hafve
waritt .skilde eller ofversedde, och ther tijden kunde
lijdett, them sa wall som the andre att ofverfare, sa
woro thett for den skull nyttigt, att man bade ther
uti (otwijflett) finner stoor rattelsse uti Slachter och
Wapner, s4 och nampnen op& alle Kyrckie och Closter-
godz, och der af en ratt wettskap hvilke som Cronen
eller Frelssett medh ratte kunne tilhore.

Om Slachterne finnes wall nogre fa Boker schrefne,
och thett maste monge Scharteker, men nagott ratt ful-
komligitt finnes ganske lithett, utan myckitt iblandh,
som ar hvart moth annatt, som E. H:tt wall skulle
fornimme, om E. H:tt hade tijdh och lagenheett till
att see ther opa. Nagott hafver iagh och i mine angz-
lens ahr sammansanckett, och thett som mastedeels
ar medh wisse skaall, men sa hafver iagh an har
till icke haftt tijdh att sattiett tilhope som thett wara
skall. Och ther sa ar att Kongl. M:tt, min allernadi-
geste Konungh och herre, will hafve Slachterne fulkom-
Hge beschreffne (Jagh meener sa myckitt som mogeligitt
och medh sanningh ar till att finna) efter som H. K.
M:tt hafver latidt sigh thett fornimma, sa will ther
wara myckin tijdh och stoor flijtt till, efter man moste
wijde sannnanhamptett, och ofte lope Bokerne, bref-

ven och Schartekeme igenom, och b& lange man skall
holle opa thett arbetett, b& moste man lathe altt annatt
fahra, ty thett will gores af fris[k]t minne, eliest
aredh beswerligitt till att opS. tage.

Jordebokeme anlangendes, som ther i Cammaren
allehande slagz liggie, b&de opa Konungernes sawaJl
som Ridderskapetz och Adelens (hvilke f5r Rostiensten
skull fordom hafve m&st &hrligenn ther in lefreres)
arfiF och agne godz, item Kyrckie och Closter godz,
Inventarier och annatt mere, dem will iagh i desse
dager p&tage att inventere och registrere, och sedenn
Hans K. M:tt uti underd&nigheett och E. H:tt tianst-
ligeu prsBsentere, medh sampt underd&nigest beraf telsse
(om thett fordres eller behofves) nar, huru och hvar-
fore dhe are ther inkompne, p& thett iagh m& f& wette
Hans Kongl. M:ttz willie och E. H:tz r&dsamme be-
tanckiende, hvar s4danne Boker och handlinger har
efter blifve, eller hvem som the lefreres skole.

Hvadh som nu uti desse forme Rassmus Lodwich-
80D8 handlinger anten kan wara till att gore, eller lathe
besta, ther om begarer iagh i lijke motto, som om the
audre saker, E. H:tz gunstige gode betankiende och
underwijsningh, hvar efter iagh migh seden ratte mli
och skall.

E. H:tz

altidh odmiuke och
tianstwillige

Peer Manssonn
Uttek. m: p:

Memorial angfteude ArchiThandlingamas forflyttuing

inom Kongl. Slottet.

Concept i Riks-Archivet.

Stormechtigste Konung, A. N. Herre, E. KoiingK
M:tt skall niin underdanige troo tienisth stedes pa
thet odmiukeligiste bevijsth ware.

A. N. Konung och Herre, Jagh hafFver i gar som
war thenn 12 Julij udhi all underdanigheet bekomniitt
E. K. M:ttz nadige Bchriffvelse medh E. K. M:ttz troo
tienere och Secreterer Johannes Henrichson, ther udin-
nen E. K. M:tt n&digst lather for6t&, att E. K. M:tt
her effter will lathe bruuke the tree hvalflfde Camrer
her pa Slottedt, eom E. K. M:ttz Cantzelij her till hafFver
waritt udhi, till min a. n. Drottningz Clade Camnier;
Och E. K. M:tt forthennskuldh nadigst befaler, att
samme E. Kongl. M:ttz Cantzelijhandlinger matte n&gre
andre laglige rum och waninger her p& Slottet blifFvc
inrympde; Och att E. K. M:ttz trogne tienere och Secre-
terere Erich Mattzon, Johannes Henrichsson och Ras-
mus Ludvichsson nu forthennskuld strax om sanniiie
handlinger bestelle skuUe. Sa kan iagh E. K. M:tt
ther op& till ett underd&nigist swar icke forhoUe, att
bade Jacobus Ob^nizkij, Johannes Clericka och flere
som h:te min n. Drottningz Cladechammer haffve i
antvardning, wore hoos migh strax the haffve beseedt
samme try hvelffde rum, och wedersakede them, fcire-
giffvenndes att bade dorerne och sielffve Cammrerne
wore ther till fasth otienlige och fortrSnge; Och for-
thennskuldh haffve the fordt kijsterne in i thett formaak,

8om ar utan fore, ther E. K. M:ttz tienere Erich Greeleon
hafiFver E. K. M:ttz huuBger&dt imie, ther the och wele
lathe bliffve them, till tess the bekomme n&got lagligitt
rum, och the sielfiFve fh& ther om forsporie sigh hoos
E. K. M:tt. Doch icke teste mindre haflFve foride E.
K. M:ttz Secreterere, strax E. K. M:ttz schrifFvelse ther
om till migh annkom, inlagdt alle E. K. M:ttz Gant-
zelijhandlinger som ther inne wore i kijster, och wele
lated sattie them in i ofFre Cantzelijdt. S4 att f6r:de try
hvelffde rum nu are thome och ledige, anthen the skole
bliffve bnikede till Cladechammer eller elliesth till annet
hvad E. K. M. mehr synes.

Pa baksidan: Till K. M:tt 13 Julij 1756.

E.
Ordinarie 8taten pro Anno 1632.

* Utdrag iir 1632 &rB Rikastat.

Cantzelijedt D:i

i Hoff Cantzeliedt:

Richz Cantzelijedt: **)

Secretereren Jonas Burajus 1,000.

Cantzlij- 1 Peder Erichsson 400.

skrifvare j Erich Larsson 400.

2 Copister hwar 200 D:r 400.

1 Cantzlijdreng 80 .

Summa 2,280.

^) Kansliet utgjordes donna tid af tveuue afdelningar, ^To/'Aan^Zie^
och RikS'Kansliet eller Rikscns Archivum. B&da dessa bcnamningar finnas
samtidigt brukadc, men inom kort blef den senarc uteslutande auvand.

F.
ArchiTi Stat 1642.

Qriginalfdralug i Rilui-Archivet. |^.^

CustoB Archivi 1^500.

Secretarius 900.

Actuarius Erich Larsson 400.

Registrator OlofF JonsBon 325.

Cantzlist Jonas Larsson 250.

Copist 225.

Cantzlijdrengen Jacob Bengtsson 160.

Till Papper Blek Lius och Merling

Till offvanskreffhe begares i underd&-

nigheet forokning eflfter som p& Hoff-

Cantzlij Staten best&s: for
Actuario eflfter han en ganimal tienare ahr och

uthi Acteme temligh kunnigh 50.

Registratore 75.

Cantzelister 125.

ITppii Archivi wagnar

IbRAKL IhKAELBSON.

G.
Archivi betiente ihr 1653.

Original i Riks-Archivet.

OustOB Archivi Georg Stiernhielni.

Archivariiis Erich Larsson.

Registrator Peder OlofFsson.

Cantzelist Jonas Larsson.

Copijst Lars Erichsson.

Cantzelijdreng Jacob Bengtsson.

G. Stiernhielm
Gustos Archivi. m: p:

Fdrteokning 6tr«r samlingen af Rlksregistratar i

Eongl. Bika-Arohivet.

A) GammdU regiatratur, innefattande alia elUr de fiesta slat^

af drenden.

1523—1528 •)
1526— 1529 ..
1629— 1531. .
1531—1534 ..
1534—1536
1536—1539 ..
1540—1542 ...

1542

1543

1544

1545

1546

1547

1548

1549

1550

1551

1552

1553

1554

1555

1556

1557

1558

1559

1560

1561

1561—1562...
1561—1568 .-

Band.

»
J)

»
»

»
J)
»

»
»
»

1562 1 Band.

1562—1567 (K. Eriks

dombok) 1 »

1563 3 J>

1564 3 »

1565 2 y>

1566 2 »

1567 1 »

1568 2 • »

1568—1569 3 »

1569 1 f>

1570 2 »

1570—1610 (Hertig

Carls) 1 »

1571 1 »

1571 (Hertig Carls)... 1 »

1571—1572 1 »

1572 1 »

1572—1573 (Hertig

Carls) 1 »

1578 1 j>

1574 1 y>

1574—1575 (Hertig

Carls) 1 »

1575 1 r>

1576 1 »

1576—1579 (Hertig

Carls) 1 »

1577 1 »

*) I iUdre fOrtedcningar nppteges ett ftnnn befintligt 8. k. regifitratur
sign. A. 1523 — 1627. Detta &r dock icke rikaregiBtratur ntan Bukop Ham
Bratkt regittratur, inneh&llande aftkrifter af 8& t&I till booom ankomna som
fran honom afl&tna Rkrifvelser raed flere for den tidens historia ganska vigtifta
bandlinmr.

(5-2

1578

1579

1579—1580 (Hertig

Carls)

1580

1581 (Hertig Carls)...

1581—1582

1581—1583

1582—1584 (Hertig

Carls)

1583

1584—1685

1585—1586 (Hertig

Carls)

1586

1587

1587—1588 (Hertig

Carls)

1588

1589

1589—1590 (Hertig

Carls)

1590

1590—1,591

1591

1691 (Hertig Carls)...
1592

1592 (Hertig Caris)!!!

1593 (Hertig Carls)...

1594

1594—1595 (Hertig

Carls)

1595

1596 (Hertig Carle)'"

1597 (Hertig Carls)...

1597—1600

1597—1600 (Sigis-

munds ock Carls)

1598 (Hertig Carls)...

1599 (d:o)

1600 (d:o)

1601

1602

1603

1604

1605

1606

1 Band.
1 »

1606—1610 1 Band.

1
1
1
1
1

1
1
1

1
3
2

1
2

1
2
1
1
1
1
1
3
2

1
1
2
2
1

1
2
1
3
2
1
1
1
2
2

»
»

I)
»

»
»

>
B
»
»
B

»
B
B
B
B
B
B
B
B
B

1607

1608

1609

1610

1610—1611

1611

1611—1617

1612

1613

1614

1615

1616

1617

1618

1619

1620

1621

1622

1623

1624

1625

1626

1627

1628

1629

1630

1631

2
2
2

3
2
2
2
2
2
2
2
2
3
2

1631 (Radets) 1 »

1632 (R&dets) 1 »

1633 1 »

1633—1635 1 »

1634 2 »

1635 1 »

1636... 1

1637 1

1638 - 3

1639 1

1640 2

1641 3

1642 3

1643 3

1644 3

1645 3

1646 4

1647 4

1648») 4

*) Juli, August! och December m&nnder aaknaa.

1649

4 ]

4
2
3
2
5
1
5
1
5
6
6
6
6
5

iand. 1

1650

1651

)!>
1»

D
D

1652

1653

1654

1655

1655—1656 (R&dets)

1656

1657

1658

1659 . . ..

1660

1661

1662

1663

1664

1665

1666

1667

1668

1669

1670

1671

1672

1673

1674*)..,
1675

1675—1677 (K. Sena-
tens) •')

1676

1676 (K.
1677

Senatens)...

1677 (K.
1678

Senatens)...

1678 (K.
1679

Senatens)...

1679 (K.

1680 . . .

Senatens)...

1681 ....

1682

1683

1684

1685

1686

1687

1688

1689

1690

1691 •••)

1692

1693

1694

1695

1696

1697

1698

1699

1700

1700—1711

1700—1703 (K. Sena-
tens)

1701

1702

1703

1704

1704_1706 (K. Sena-
tens)

1705

1706

1706—1710 (K, Sena-
tens)

1707

1707—1709 (K. Sena-
tens)

1708—1709

1710

1710 (K. Senatens)...
1710—1711 (d:o) ...
1711

1711 (K. Senatens)...
1711—1712 (d^) ...
1712

1712 (K. Senatens)...
1713

1713 (K. Senatens)-..
1714

1714 (K. Senatens)...

Band

))

*) Janoari— April mAnader saknaB.

♦*) Uttrycket Senaten bnikas dcnna tid n&Btan utefllntande i st&llet for Uddet.
***) Pebniari och storsta delen af December m&nader saknas.

1715

1715 (K. Scnatens)

1716

1 Band. I 1717 3 Band.

3 » 1718 2 »

2 »

B) Justitte-Revisionens registratnr.

1688

1694 och 1697 (otullst.)

1698

1699 '..

1700

1701

1702

1703

1704*)

1705

1706

1707

1708

1709

1710

1711

1712

1713

1714

1715

1716

1717

1718

1719 :

1720

1721

1722..

1723

1724

1725

1726

1727

1728

1729

1730

1731

1732

1733

1734

1735

1736

Band.

)»
)i
)»
»

»
»

D
»

J)
»
J)
»
J)

y»
»

1737
1738
1739
1740
1741
1742
1743
1744
1745
1746
1747
1748
1749
1750
1751
1752
1753
1754
1755
1756
1757
1758
1759
1760
1761
1762
1763
1764
1765
1766
1767
1768
1769
1770
1771
1772
1773
1774
1775
1776
1777

Band.

>•
»

i»

»>

*) Au^iRti m&nad »aknaR.

fif)

1778
1779
1780
1781
1782
1783
1784
1785
1786
1787
1788
1789
1790
1791
1792
1793
1794
1795
1796
1797
1798
1799
1800
1801
1802
1803
1804
1805
1806
1807
1808

Band.

2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
3
3
3

»
»

»
»
B
B
»
»
»

»
»
»
)>
»
»
»
»
B

1809 2 Band.

1810

1811

1812

1813

1814

1815

1816

1817

1818

1819

1820

1821

1822

1823 :

1824

1825

1826

1827

1828

1829

1830

1831

1832

1833

1834

1835

1836

1837

1838

1839

))

1684

1685

1686

1687

1688

1689

1690

1691

1692

1693-1694
1695-1696

1697

1698

C) Regiatratur i Utrikesdrenden,

Band. I 1699 2 Band.

I 1700—1701*) 1

))
»

»
J)
J)
»

1709—1710

1711

1712

1713

1714

1715

1716

1717

1718

1719

1720

1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1

*) F6r Ae foljande &ren 1702—1708 finnaa blott concepter.
Archir. meddfl.

(>()

1721
1722
1723
1724
1725
1726
1727
1728
1729
1730
1731
1732
1733
1734
1735
1736
1737
1738
1739
1740
1741
1742
1743
1744
1745
1746
1747
1748
1749
1750
1751
1752
1753
1754
1755
1756
1757
1758
1759
1760
1761
1762
1763
1764
1765
1766
1767

1 Band.

1768 ]

[ Ban

1 . »

1769 ]

1 ))

1770 ]

1 »

1771 ]

1 »

1772 ]

1 »

1773 ]

1 »

1774 ]

1 j>

1775 ]

1 »

1776 ]

1 »

1777 ]

1 y>

1778 ]

1 »>

1779 ]

1 »

1780 ]

L »

1 »

1781 ]

L »

1 ]»

1782 ]

L B

1 »

1783 ]

L »

1 »

1784 ]

L »

1 D

1785 ]

L »

1 »

1786 ]

1 »

1787 ]

I »

1 »

1788 ]

L »

1 y>

1789 ]

L »

1 J)

1790 ]

L >

1 »

1791 ]

L »

1 Ji

1792 1

L »

1 »

1793 ]

I »

1 >^

1794 ]

1 J>

1795 ]

L >

1 »

1796 ]

1 »

1797 ]

1 J>

1798 ]

I •>

1 J)

1799 ]

1 »

1800 ]

1 ))

1801 ]

1 J)

1802 ]

1 »

1803 ]

1 »

1804 ]

1 »

1805 ]

I •»

1 »

1806 ]

1 »

1807 ]

[ »

1 »

1808 1809 ]

[ *

1 »

1810 1

L »

1 »

1810 1811 ]

L »

1 B

1812 ]

1 »

1813 ]

[ *

1 J>

1814 ]

[ »

1 T>

1815 ^ ]

1 »

D) Registratur i Krigadretiden.
a) Krigs-Expeditioncns registratur.

1719

1720

1721

1722

1723

1724

1725

1726

1727

1728

1729

1730

1731

1732

1733

1734

1735

1736

1737

1738

1739

1740

1741

1742

1743

1744

1745

1746

1747

1748

1749

1750

1751

1752

1753

1754

1755

1756

1757

1758

1759

1760

1761

2 Band.

1762

1763

1764

1765

1766

1767

1768

))

1769

1770

1771

1772

1773

1774

1775

1776

))

1777

1778

1779

1780

1781

1782

1783

1784

1785

1786

» ,

1787

1788

1789

1790

1791

1792

1793

» '

1794

1795

1
» 1

1796

» '

1797

!> 1

1798

1799

]!>

1800

1801

D 1

1802

1803

1804

2 Band.
2 »

2
2
3
2
3
4
3
2
3
2
2
2
3
3
2
2

»
j»

D
S>
D

!»
D

D
»

»
»

)>
»

D
»

1H05
18(M)
1X07

1808
1809

1810
1811
1812
1813
1814
1815
1816
1817
1818
1819
1820
1821
1822

Band.

1823

1824

)»

1825

>»

1826

1827

1828

1829

1»

1830

))

1831

1832

I»

18;i3

1834

1835

1836

1837

1838

1839

1840

2 Band

1837 2

>»

»»

>»

b) Krigs-Expeditionens sitrskilda rugistriitur i

SjoforsvarsarendcD.

1824—1825 1 Band. 1832—1833 1 Band.

1826—1827 1 ). 11834—1835 1

1828—1829
18;W— 18;^1

1
1

»
»

1836—1837
1838—1839

1
1

»
»
»

1841
1842
1843
1844
1845
1846
1847
1848

c) Landtforsvars-Departemcntets Expeditions

rcgistratur.

3 Band.; 1849

3 Band

1850

1851

1852

1853

1854

1855

1856

d) Sj of orsvars-Dc parte men tets Expeditions

rcgistratur.

1840

1841

1842—1843
1844—1845
1846—1847
1848—1849
1850

1 ]

)and.

1851

1852

1853

1854

1855

1856

1
1
1
1
1
1

Band,

»
>»

1719
1720
1721
1722
1723
1724
1725
1726
1727
172«
1729
1730
1731
1732
1733
1734
1735
1736
1737
1738
1739
1740
1741
1742
1743
1744
1745
1746
1747
1748
1749
1750
1751
1752
1753
1754
1755
1756
1757
1758
1759
1760
1761

E) Retfistratar i CioildretKien.

a) Inrikes Civil-Expeditionens registratur.

Band.

1762

1763

1764

1765

1766

1767

1768

1769

1770

1771

1772

1773

1774

1775

1776

1777

1778

1779

1780

)»

1781

1782

1783

1784

1785

1786

1787

1788

1789

1790

1791

1792

1793

»
»
)>
))

1794
1795
1796
1797
1798

1799

1800

1801

1802

1803

1804

2
2
2
2
2
2
2
3
3
3
4
4

Band.
»

»
))
))
»
J)
»

»
»

D
))
).)
))
))
»
»
))
»
))
))
»

*) Deoember manail saknas.

1805.

3 Band.

1807....

2 Band

1806 ..

1808....

b) Kammar-Expedi

tionens

registratur.

1809 .

2 Band.

1825...

2 Band

1810..

1826 ...

1811 ..

1827. ...

>»

1812 ..

1828-..

1813 .

1829...

1814..

1830...

«*

1815 .

1831 ....

1816

1832...

1817..

1833...

1818..

1834....

1819..

1835...

1820

1836....

1821

1837 ....

1838 ...

1822 .

1823 .

1839. ...

1824..

c) i

[Jivil-Dcpartcmcntets

Expedi

tions registratu

1840..

Iknd.

1854 ...

2 Band.

1841 ..

1855....

1842..

1856. ..

1843 ..

1857 ....

1844 ..

)i>

1858....

1845 ..

>»

1859 ...

1846 .-

I860....

1847 ..

1861 ....

1848 ..

))

1862....

1849 ..

1863....

1850 -.

1864....

1851 ..

(

1865 . ..

1852 ..

1866...

1853 ..

1867-.

F) Ite<fistratur i Finansdrenden.

a) Finans-Bxpcditioncns *) registratur.

1714—1715 1 Band

1716 2 >»

1717 1 »

*) Denna genom 1713 4r8 Kansliordning inrattadc Expedition hade att
haiidlagga icke blott Finaus- utaii afven Ecklc8iH8tik-arenden.

b) Ilandcls- och Finuns-Expcditioncns itigistratur.

1773
1774
1775
1776
1777
1778
1779
1780
1781
1782

1 Band.

1783

1 »

1784

1 »

1785

1 »

1786

1 »

1787

■« ft

1 »

1788

1 ■»

1789

1 »

1790

1 »

1791

1 j>

1792

Band.

»
»
n
»
»
»
»

c) Civil-Expeditionens regiatratur i Finansftrenden.

1793-1796 - 1 Band.

1797—1799 1 »

1800—1808 } 1 »

d) Handels- och Finans-Expeditioncns rcgistratur.

1809
1810
1811
1812
1813
1814
1815
1816
1817
1818
1819
1820
1821
1822
1823
1824

1
1
1
2
2
1
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2

Band.

»
»
»
»
»
»
»
»
»

»
)>

1825 2 Band.

1826 2 »

1827 2 »

1828 2 »

1829 2 »

1830 2 »

1831 2 .)

1832 2 »

1833 - 2 »

1834 2 B

1835 2 B

1836 2 ..

1837 2 »

1838 . . 2 ).

1839 - 2 »

e) Finans-Departementets Expeditions rcgistratur.

1840 2 Band.

1841

1842

1843

1844

1845

1846

1847

1848

1850

1851

1852

1853

1854

1855

1856

1849 2 Band.

G) Registratiir i Kcklexiastikiirenden.
a) Ecklcsiastik-Expeditioncns registratur.

1789 ...
1790...
1791 ...
1792 •)
1809...
1810...
1811 ...
1812 ...
1813...
1814...
1815 ...
1816 ...

1817 ...

1818 ...
1819 ...
1820 ...
1821 ...
1822 ...

Band.

1823

1824

1825

1826

1827

1828

1829

1830

1831

1832

1833

1834

1835

1836

i»

1837

1838

1839

Band.

1840
1841
1842
1843
1844
1845
1846
1847
1848
1849
1850
1851
1852
1853
1854
1855
1856

b) EckleBiastik-Departementets Expeditions

registratur.

1857 2 Band.

1 Band.

1857

1 »

1858

1 »

1859

1 »

1860

1 »

1861

1 »

1862

1 »

1863

1 »

1864

1 »

1865

1 »

1866

1 »

1867

1 »

1868

1 »

1869

1 »

1870

1 »

1871

1 »

1872

1 »

1873

»>

♦) Ecklesiastik-Expeditionen uppb&fdes 1798, men &teruppr»ttadcs I8l>9:
under tiden horde Ecklefliastik-iirendena till Civil-Expeditionen.

MEDDELANDM

fbA.n

STMSKi BIKS-AECHITET

UTOIFNA AK

B. K BOWALLITJ&

7^{

STOCKHOLM, 1878.

p. A. NORSTEDT k. 86nBB.
KONQL. DOKTRYCKARB.

MEDDELANDM

prIn

STENSKA BIKS-AECHIVET

UTGIFNA AK

£. M. B0WALLIU8.

STOCKHOLM, 1878.

P. A. NORSTEDT & BONE It.
KONUL. UOKTIIYCKAUK.

Jxled anvisande af medel till fortsatt utgifvande af
DMeddelanden fran Svenska Riks-Archivete, hvaraf fiir-
sta haftet under nastlidne ar utgafs, har Kongl. Maj:t
den 15 Februari innevarande ar tackts i nader forklara
att framgent for hvarje ar ett hafte af sadana Medde-
landen, innehallande bland annat den for nastforega-
ende ar afgifna arsberattelsen, ma af trycket utgifvas.
Denna publikation kommer i fciljd deraf att regelbun-
det fortsattas, tillsvidare efter samma plan, som i for-
ordet till fiirsta haftet ar i korthet angifven. Stock-
holm i Kongl. Riks-Archivet den 31 Juli 1878.

R. M. BowalUns.

innehAllsf6rteckning.

Sid.

1. Arsberiittelse for &r 1877 5.

2. Kongl. Maj'.ts nddiga bref ang&ende ny stat for Biks-

Archivet 27.

3. Riks-Archivariens und. utl&tande ang&ende f6reslagen

reglering af Riks-Archivets tomt 30.

4. Bidrag till Riks-Archivets aldre historia 35.

5. Register ofvcr R&dslag i Eonung Gustaf Ls tid, af

P. A. Dahlgren 55.

<>. Forteckning ofver Ministeriela handlingar i Riks- Archi-
vet. 1. Daniea, af B. Taube 85.

Arsber&ttelse fdr &r 1877.

Stormigrtigrste, Allernidlgrste Komingrl

Eders Kongl. Maj:t8 fornyade nadiga Instruktion
for Riks-Arcliivets embets- och tjensteman af den 26
October 1877 dagger i 3:e § 10:e mom. Riks-Archi-
varien att inom Januari m&nadB utg&ng hvarje &r af-
gifva underdinig berattelse om Riks-Archivete skick
och om hvad under det forflutna &ret timat i afseende
pa archivaliemas tillvaxt och deras anlitande samt
fortgangen af tjenstemannens arbeten. S&dan berat-
telse for kr 1877 f&r jag harmed i underd&nighet af-
gifva.

Ehuru Riks-Archivet s&som fuUt organiseradt em-
betsverk egt best&nd under mer an tv& och ett halft
sekel och under denna l&nga tid genomg&tt flera mer
och mindre betydande skiften, har dess historia knappt
att uppvisa ett betydelsefuUare ar an det senast for-
flutna och detta torde rattfardiga ej blott en erinran
om de sarskilda momenten af den under detsamma ti-
made forandringen, utan ock en &terblick p& Riks-Ar-
chivets foregaende utveckHngshistoria. Sedan Eders
Kongl. Maj:t, med n&digt behjertande af gjorda under-
daniga framstallningar om missforh&llandet inom Riks-

Archivet mellan tillgangHg arbetskraft och forelig-
gande arbetc samt om otillrackligbeten af tjensteman-
nens l6nef5rm&ner, uppdragit at de for reglering af
de forvaltande verkens loneforhallanden m. m. forord-
nade komiterade att afgifva forslag till ny stat for
Riks-Archivets embets- och tjensteman samt komite-
rade till foljd deraf den 30 Augusti 1876 inkommit
med underdanigt forslag och Riks-Archivarien der-
ofver afgifvit infordradt underd&nigt utl&tande, tack-
tes Eders Kongl. Maj:t i nadig proposition till Riksda-
gen den 12 Januari 1877 aska en forhojning i ansla-
get till Riks- Archivet med 20,160 Kronor for tillamp-
ningen af en af Eders Kongl. Maj:t gillad ny lonestat,
upptagande utom Riks-Archivarien tre Archivarier
och fyra Amanuenser med skaligen forbattrade lone-
vilkor och derjemte ett okadt anslag till arfvoden 4t
extra ordinarie tjensteman. Ehuru Riksdagen endast
p4 det satt bifoU Eders Kongl. Majrts n&diga forslag,
att i stallet for askad forhojning af 20,160 Kronor i
Riks-Archivets anslag endast 17,160 Kronor blefvo be-
viljade, i foljd deraf att sedan Riksdagens Forsta Kam-
mare bifallit Eders Kongl. Majrts forslag oforandradt,
men Andra Kammaren nedsatt antalet af amanuenslo-
ner fr&n fyra till tre, denna Kammares mening vid
den slutliga omrostningen segrade med tio rosters
ofvervigt, hvadan i den nya stat, som den 1 Jimi 1877
i nader faststaldes att galla fr&n 1878 ars borjan, an-
talet af Riks-Archivets embets- och tjensteman ned-
sattes fran S^tta, sasom Eders Kongl. Maj:t i n&der
foreslagit, till sju, blef dock genom de battre lone-
vilkor, som den nya staten for dem bestamde, och ge-
nom tillrackligare anslag till arfvoden &t extra ordi-
narie tjensteman, Riks-Archivets stallning ganska bo-
tydligt forbattrad och en mojUghet derigenom beredd

att kraftigare verka for det andam&l, som ar Riks-
Archivet forelagdt. Visserligen uppvager icke den i
och for Big valbehofliga tillokningen i anslaget till
arfvoden forlusten af en p&raknad ordinarie amanuens-
lon, men Riks-Archivets tjenstemannapersonal skall
ingalnnda svika sin pligt att med f orhanden varan de
medel soka ntratta si mycket som ar mojligt, och det
m& vara till&tet att hoppas att, nar i en icke aflagsen
framtid Eders Kongl. Maj:t kan tackas i n&der inyo
foreslS Riksdagen att ansli medel till afhjelpande af
ett tillfyllest &dagalagdt behof af okad ordinarie arbets-
kraft, ett s&dant forslag di skall leda till onskad ut-
ging.

Jemte faststallande af den nya staten for Riks-
Archivet bar Eders Kongl. Maj:t genom n&digt bref
den 1 Juni 1877 **) funnit godt i n&der forordna att
Riks-Archivet skall fr&n och med borjan af ir 1878 vara
ett sjelfstandigt embetsverk under Ecklesiastik-Depar-
tementet med Riks-Archivarien s&som chef. Derigenom
har alltsi upphort den sedan &r 1840 best&ende anord-
ning, genom hvilken Riks-Archivet varit s&som en af-
delning af Ecklesiastik-Departementet staldt under Che-
fens for detta Departement hogsta ledning ; p& sanima
g&ng har ock upphort det sekelgamla nara sambandet
mellan Konungens Kansli och Riks-Archivet. Det lig-
ger i sakens natur att detta samband varit ursprung-
ligt. Nar i Sigismunds konungaforsakran &r 1594
stadgades att riksens bref och handUngar skuUe in-
venteras och registreras och ett visst rum forordnas
till deras inrymmande, der de sedan i>utan n&gon rum-
sens forandring och omskiftelsei* skulle forvaras, fore-
skrefs att Ofverste-Kansleren jemte tv& af Riksens R&d
och tv& svenske Sekreterare skulle ofver dem hafva

*) Aterfinnes i dessa meddelanden, aid. 27.

las och* nycklar. I den fuUmagt, Bom Hertig Carl
den 17 Augusti 1599 utfardade for Johan Joransson
(Rosenhane) — hvilken blifvit ansedd ehuro oegent-
ligt B&som den forste Riks-Archivarien — gifvas ho-
nom aligganden, som antyda att ban s&som Riksens
Ofverste-Secretarius p& en g&ng skulle bestrida archiv-
goromal och ombesorja kansliarenden. Nar under Ko-
nung Gustaf II Adolph Kansliet erholl sin formliga
utbildning erholl afven Riks-Archivet p& samma g&ng
sin organisation. Det namnes forsta g&ngen med Bitt
egentliga namn i en af Riks-Kansleren Axel Oxen-
stierna den IG October 1618 utfardad Kansli-Ordning,
och ar d& den framsta af Kansliets afdelningar, mS-
handa derfore att den aldste af Sekreterarne var dess
forman. Uti Kansli-Ordningen utfardad af K. Gustaf
Adolph i Juni 1620 namnes Riksens Archivum sasoni
den ena afdelningen af Kansliet, det dageliga Hof-
Kansliet s4som den andra. Samma indelning forekom-
mer i Kansli-Ordningen utfardad af namnde Konung
i Juni 1626. D& deruti forordnades Riks-Kansleren till
bitrade tvanne Kansli-R&d, stadgades att den ene af
dem enkannerligen och ordinarie skulle hafva Riksens
gamle Kansli eller Archivum under hander, den andre
deremot idkeligen se p& det dagelige Kansliet^ hvar-
jemte Konungen deruti foreskref att s& val Riksens
Archivum som det dagelige Kansliet skulle vara i
Stockholm och Kansleren med sina bihafvande Kansli-R&d
och andre Sekreterare och Kanslister der ordinarie
residera. Fr&n detta kr kan med skal det kongliga
Kansliets och derjemte afven Riks-Archivets organisa-
tion anscs s&som i vasendtlig m&n fullbordad. Denna
forsta organisation, ett verk af Riks-Kansleren Axel
Oxenstierna, hvilken sa lange ban var i verksamhet
egnade denna institution en synnerlig omsorg, var icke

blott for sin tid monBtergill utan. afven e^n.ad att
kiinna tillfredsstalla de fiesta af de anspr&k, som i
vara dagar vid sa l&ngt framskriden samhallsntveck-
ling med ratta stallas p& detta embetsverk. Ocks&
kan den, som granskande genomg&r Riks-Arcbivets
historia under dess vexlande skiften alltifr&n dess bor-
jan och intill v&r tid, sv&rligen undg& att finna, att
det forsta halfseklet ar Riks-Archivets jemforelsevis
yppersta tid, utmarkt s& val i afseende p& god och till-
racklig arbetskraft som andam&lsenlig ledning. Peder
Mdnsson Utter, Jonas Burceus^ Israel Israelsson (Lager^
felt)y Georg Stiernhielm och Erik Runell (Palmschiold)
aro minnesvarda namn fr&n denna Riks-Archivets blom-
stringstid. Den sistnamnde, i nit och arbetsflit vak-
handa den utmarktaste af alia v&ra archivman, ver-
kade under en l&ng foljd af &r och m&ste tipplefva
en for Riks-Archivet mindre gynsam period, som med
1670-talet borjade och lange fortfor. Statsfinansernas
djupa forfall fore &r 1680 och den stranga hush&ll-
ning, som derefter till det ondas botande maste iakt-
tagas, &terverkade icke obetydligt p3. Riks-Archivet,
hvars* tjenstemannapersonal deraf understundom kan-
bart berordes. Utomordentliga olyckor, s&som den for-
odande slottsbranden &r 1697, tiUkommo att oka sv&-
righet^ma. I foljd af dessa forh&llanden var Riks-
Archivet i slutet af sjuttonde seklet och under de for-
sta decennierna af det adertonde i ett bekymmersamt
skick, som val sm&ningom forbattrades utan att dock
dess stallning n&gonsin blef fullt s& gynsam, som den
varit under det forsta halfseklet af dess tiUvaro. De
man, som under dessa mer och mindre oblida skiften
haft narmaste ledningen af Riks-Archivet och omsor-
gen om archiv-arbetenas fortgang, hafva haft ett jem-
forelsevis svarare varf att fylla an deras foretradare;

det voro dock en co-attvisa att icke erkanna att mycket
blifvit gjordt afven under dc sv&raste omstandigheter,
hvarfore ock s&dane archivman som Sven Leyonmarckj
Elias Pabnschiold, Anders Anton von Stiemtnanf Grustaf
Ribbing^ Carl Johan Strand och Carl Adlersparre for-
tjent att tacksamt ih&gkommas. Det bor harvid ej
nied tystnad forbigds att Riks-Archivet alltid hade i
Kansli-Collegium en ofverstyrelse lika upplyst som
valvillig. Nar ar 1801 Kansli-Collegium upplostes kom
Riks-Archivet i en n&got forandrad stallning. Visser-
ligen tillhorde det fortfarande Konungens Kansli, men
sambandet blef fr&h denna tid mera formelt, och det
inseende ofver Riks-Archivet, som Bof-Kansleren fick
sig uppdraget, var i verkligheten icke af samma be-
tydelse, som den ledning Kansli-Collegium utofvat.
Riks-Archiv-Sekreteraren blef derigenom verkets egent-
lige chef. Embetet innehades vid denna forandring
af Carl Adlersparre och kt honom forunnades genom
n&digt bref till Kansli-Presidenten den 18 November
1801, med afseende derpS. att genom Kansli-Collegii
upphorande hans embetsgorom&l blifvit till betydlig
del okade, ett tillagg till lonen, p& det att han, som
redan forut erhallit Kansli-Rads namn och vardighet,
m&tte undf& deremot svarande loneform&ner. Den
stallning Riks-Archivet erhoU 1801 lemnades icke lange
oforandrad enar detta embetsverk snart &ter blef staldt
under ledning af en myndighet af samma art som det
forna Kansli-Collegium. Hela Kansliet (med undantag
af Justitie-Revisionen) erhoU nemligen en coUegial
ofverstyrelse i Kongl, Kansli-Siyrelsenj som inrattades
den 23 October 1809. Denna styrelse, i spetsen for
hvilken staldes Stats-Ministern for Utrikes arendena,
hade till ledamoter Hof-Kansleren, de fyra Stats-Sekre-
terarne, af Kongl. Maj:t sarskildt utsedda Kansli-R4d,

Ofver-Post-Direktoren, Kabinetts-Sekreteraren och Riks-
Archiv-Sekreteraren. Denne sistnamndes embet438tall-
ning blef genom denna forandring icke mindre bety-
dande an forut, utan fastmera hojd, enar ban nu hade
sate och stamma i Kansliets ofverelyrelse, ett forh&l-
lande, som fortfor 8& lange Kansli-Styrelsen egde be-
st&nd. Stadgandet om Hof-Kanslerens inseende ofver
Kks-Archivet bibehoUs i 1809 irs Kansli-Ordning, men
hade i verkligheten nastan ingen betydelse. Forst vid
Kansli-Styrelsens upphorande &r 1833 intradde Hof-
Kansleren 4ter i utofning af det slags chefskap, som
honom enligt Kansli-Ordningen tillkom* Nar Hof-
Kanslers embetet i sin ordning upphafdes &r 1840ystad-
gades den anordning, som intill detta &r egt bestand,
enligt hvilken hogsta ledningen af Riks-Archivet till-
hort Chef en for Eders Kongl. Maj:ts Ecklesiastik-De-
partement. Man kunde med skal hafva hoppats att
perioden narmast efter &r 1809 skuUe visat sig for
Riks-Archivets utveckling gynsammare an den f6reg&-
ende, men oblida " tidsforh&llanden verkade i motsatt
rigtning. Ehuru archivaliernas mangd standigt oka-
des blef tjenstemannapersonalen tid efter annan for-
minskad. Vid den reglering, som genom nadiga bref-
vet den 14 Juli 1835 egde rum — och vid hvilken
benamningen DRiks-Archivi-SekreterareJ) blef utbytt mot
^Riks-ArchivarieD — nedbragtes antalet af embets- och
tjensteman till fyra^ Riks-Archivarien inberaknad. Un-
der sadana omstandigheter m& det icke vacka forva-
ning om mycket archivarbete blef lemnadt ogjordt,
och om Riks-Archivet s&som vetenskaplig institution
icke magtade motsvara sitt andam&l. I ett s&dant
mindre tillfredsstallande skick befann sig Riks-Archi-
vet da ar 1837 Landshofdingen Hans J aria s&som till-
forordnad chef mottog ledningen deraf. S&som jag

redan tidigare, i underd&nig &rsberattelse for &r 1875,
haft n&den omformala, har denne om fademeslandet
hogt fortjente man under utofningen af Riks-Archi-
varie-embetet kraftigt verkat for Riks-Archivets p&nytt-
fodelse och mer an n&gon annan bidragit att Riks-
Archivets ursprungliga betydelse &ter blifvit insedd
och erkand. Honom tillkommer i framsta rummet for-
tjensten att Riks-Archivets behof af okad personal och
tjenlig lokal blifvit behjertade. Han gaf ock planen
for Riks-ArchivetB &terupprattande, hvilken plan bans
utmarkte, af honom foreslagne, narmaste eftertradare
Johan Jakob Nordstrom troget fullfoljde vid den reor^
ganisation, som &r 1853 vann n&dig stadfastelse. Samma
plan, S-syftande Riks-Archivets stegrade verksamhet
b3,de s&Bom embetsverk och sasora vetenskaplig insti-
tution, har vunnit ytterligare forverkligande och ut-
veckling genom n&diga Instruktionen den 23 Decem-
ber 1874 samt genom den nya stat och den fomyade
Instruktion, som Eders Kongl. Maj:t under nastlidna
&r i n&der stadfastat.

D& jag nu ofverg&r till den narmare redogorelsen
for Riks-Archivets skick under det forflutna &ret bor
jag ej underl&ta att, med underd&nigt &beropande af
hvad i nastforegaende S^rsberattelse blifvit om Riks-
Archivets lokal anfordt, &nyo i underd&nighet p& detta
amne fasta Eders Kongl. Maj:ts nS^diga uppmarksam-
het. Uti ett den 15 sistlidne December afgifvet, ge-
nom remiss fran Eders Kongl. Maj:ts Finans-Departe-
ment infordradt, underd&nigt utl&tande har jag haft
tillfalle att i anledning af ett af Boktryckeribolaget
P. A. Norstedt & Soner vackt forslag till reglering af
bemalda bolags & Riddarholmen belagna tomter och
tvanne Kronan tillhoriga tomter, af hvilka den ena
disponeras af Generalstaben, den andra till storre de-

len af Riks-Archivet, i underd&nighet belysa alia de
forh&llanden, som med Riks-Archivets lokal ega sam-
manhang^). De narmare uppgifter om archivaliemas
tillvaxt, som langre ned i underd&nighet skola med-
delas, &dagalagga att tillokningen varit betydlig, i foljd
hvaraf det lediga utrymmet nu ar ganeka inskrankt.
D& den normala tillvaxten under innevarande ar icke
kan antagas blifva mindre och en betydlig tillokning
dessutom under Srets lopp ar att motse, enar det
Bielkeska familje-archivet p& Thureholm, i foljd af
framlidne Kammarherren Grefve Axel Gabriel Bielkes
den 4 Februari 1876 upprattade testamente, kommer
jemlikt Eders Kongl. Majits den 18 Maj 1877 gifna
n&diga medgifvande att till Riks-Archivet ofverlemnas
for att der forvaras, foranledes jag deraf att till Eders
Kongl. Maj its n&diga profning i underd&nighet hem-
stalla huruvida ej nodigtim& vara att &tgarder vidtagas
att bereda Riks-Archivet erforderligt utrymme genom
en ny byggnad p& Riks-Archivets nuvarande tomt,
derest ej Eders Kongl. Maj:t skuUe finna lampligare
att p& annat satt tiUgodose Riks-Archivets behof af
betydligen okadt utrymme.

Under &r 1877 har archivaliemas normala till-
vaxt genom leveranser fr&n de sarskilda Expeditio-
nema af Eders Kongl. Maj:ts Kansli uppg&tt till 222
volumer och utgjorts dels af Statsr&dsprotokoU dels
och hufvudsakligen af afgjorda handlingar, enligt hvad
underdanigst bilagda specifikation (Bilagan A) narmare
&dagalagger. Annu storre har enligt underd&nigst bi-
fogade forteckning (Bil. B) den extra ordinarie tillok-
ningen varit, uppg&ende till 1,159 volumer fr&n offent-
liga verk och myndigheter utom Eders Kongl. Majrts
Kansli, hvaraf 1,148 utgora f. d. Serafimer-Ordens-

*) Intaget hftr uedan sid. 30.

gillets archiv. Dertill kommer ytterligare hvad genom
kop eller g&fva af enskilda &t Riks-Archivet vunnits,
Markligast bland dessa archivalier aro framlidne Ge-
neral-Lojtnanten Johan Peter Lefrens efterlemnade pap-
per, hvilka genom gafvobref den 23 Februari 1877 af
bans dotter Froken Hedvig Lefr6n blifvit till Riks-
Archivet ofverlemnade, samt Jean de Witts handskrifna
berattelser om bans ocb bans collegers deltagaude sa-
som Generalstaternas sandebud i forbandUngarna mel-
lan Sverige ocb Danmark 1644 — 1645 samt Sverige
ocb Polen 1653.

Riks-Arcbivets Bibliotbek bar under &r 1877 blif-
vit fullstandigadt dels genom g&fvor dels genom kop
si vidt det knappa ordinarie anslaget af 600 Kroner
medgifvit. Af Eders Kongl. Maj:t sarskildt i n&der
beviljade 300 Kronor bafva satt Riks-Arcbivet i till-
falle att forvarfva Stskilliga bandskrifter afvensom
n&gra for forskningen vigtiga utlandska bistoriska
skrifter, till bvilkas inkop det ordinarie anslaget ej
lemnade tillg&ng.

I &rsberattelsen for &r 1876 omformaldes burusom
upp& derom gjord framstallning Kongl. Danska Rege-
ringen medgifvit att de s. k. Sturebandlingarna i Dan-
ska Gebeime-Arcbivet finge till Riks-Arcbivet succes-
sivt utlinas ocb att den forsta afdelningen af dessa
bandlingar under namnda* &r bit ankommit. Dessa
bandlingar blefvo, sedan de bunnit fuUstandigt af-
skrifvas ocb coUationeras, i Maj m&nad &terlemnade,
bvarefter Riks-Arcbivet inom kort fick emottaga en ny
afdelning utgorandc 200 bandlingar, bvilkas afskrifning
nu verksamt bedrifves.

Liksom under de narmast foreg&ende &ren bafva
afven under &r 1877 Riks-Arcbivets bistoriska skatter
blifvit mycket efterfragade ocb flitigt begagnade. An-

talet forekare — oberakne'ide de m&nga tillfallige be-
sokande som for det ena eller andra embetsverkets
rakuing eller for en^kildt behof sokt upplysningar —
har utgjort 100, bland hvilka fyra fr&n Tyskland, tre
fran Finland. Bland dessa hafva n&gra fortsatt sin a
forskningar under langre tid, s&som Doktor Dietrich
Schafer fran Bremen, Phil. Candidaten Joh. Rich. Da-
nielson fr&n Helsingfors och Amanuensen vid Finska
Stats-Archivet, Phil. Magistem Reinhold Hansen. Flera
fnintimmer, vanligen 4 eller 5, hafva under det for-
flutna &ret nastan hvarje arbetsdag haft sysselsattning
med renskrifning, som verkstalts dels for enskilde for-
skares rakning dels for Norska Riks-Archivet och for
Stats-Archivet i Helsingfors. Den utstrackta arbetstid,
som ar forskare beredd derigenom att Riks-Archivet
under Maj, Juni, Juli och Augusti manader h&lles op-
pet alia helgfria dagar jemval eftermiddagarne under
tvanne timmar, har liksom under de foreg&ende &ren
afven under 1877 blifvit mycket tagen i anspr&k. Riks-
Archivet anlitas for ofrigt icke endast af forskare,
som personligen soka upplysningar. Det ar icke ovan-
ligt att upplysningar och uppgifter omedelbart skrift-
ligen begaras. Afven fr&n utlandska orter hafva fram-
stallningar af denna art till Riks-Archivet inkommit.
S&lunda anholl Kongl. Preussiska Stats-Archivet i Stet-
tin genom skrifvelse den 17 October nastlidna &r om
upplysning ang&ende andam&let med en Tartarisk be-
skickning till K. Carl XI, hvilken beskickning p4 sin
resa till och ifr&n Stockholm uppehillit sig i Stettin.
En enskild person, Hedvig Goerz i Posen, begarde,
under uppgift att hon tillhorde Friherrliga Goerziska
familjen, genom skrifvelse den 13 Mars 1877 att er-
halla vissa uppgifter rorande den olyckligt ryktbare
Friherre Georg Henrik v. Goerz' barn. B&da dessa

forfraguingar fr&n frammando ort hafva blifvit besva-
rade och tillforlitliga upplysningar vederborande med-
delade.

Riks-Archivets ordinarie tjensteman hafva under
det forflutna arets 'lopp alia varit i verksamhet med
undautag af den tid en hvar atnjutit den i Instruktio-
nen medgifna eemester. Tjenetemannens antal bar
icke undergitt nagon forandring, men i befattningarnas
benamning och fordelning har en andring blifvit gjord
8&lunda att, i stallet for tv& Aktuarier, tv& Forste och
tv& Andre Amanuenser, tjenstemannen enligt den nya
staten skola vara tre Archivarier och tre Amanuenser.
Till foljd haraf tacktes Eders Kongl. Maj:t den 16
sistlidne November dels forklara att Aktuarieme O. T.
F. von Feilitzen och V. G. Granlund skola fr&n 1878 ars
borjan innehafva hvar sin Archivariebestallning dels
utnamna och forordna Forste Amanuensen Dr N. A.
KuUberg till Archivarie och Forste Amanuensen Fri-
herre C. E. B. Taube afvensom Andre Amanuenserne
E. V. Bergman och Kammarherren C. G. U. Silfver-
stolpe till Amanuenser i Riks-Archivet. Dessa ordi-
narie tjensteman hafva under det forflutna aret varit
sysselsatta med foljande archivarbeten.

Archivarien von Feilitzen har fullgjort de honom
s&som Aktuarie vid den Historiska afdelningen enligt
da gallande Instruktion tillhorande &ligganden. Han
har ock s&som v&rdare af Riks-Archivets Bibliothek full-
gjort hvad honom enligt samma Instruktions 9:e § i si-
dan egenskap alegat afvensom forrattat det arbete, som
uppdraget att fora Riks-Archivets rakenskaper, raedfort.
Derjemte har ban ordnat en del af Drottning Ulrica
Eleonora den yngres brefvaxling. Efter afslutande af
nodiga forarbeten for det honom uppdragna utgifvan-
det af andra afdelningen af KyvkO'-Ordningar ockfordag

dertilt fore 1686 har tryckningen af denna afdelning
blifvit borjad.

Archivarien Granlund har sasom Aktuarie vid Ad-
ministrativa afdelningen fullgjort de &ligganden, som
enligt Instruktionen tillhort denna befattning. Han
har derjemte fortsatt ordnandet af den betydande earn-
lingen i>Livonica)), hvilket arbete nu s& fortskridit att
de Btorsta afdelningarna, innefattande handlingar ro-
rande Estland oeh Lifland, aro systematiskt ordnade
och pa samma g&ng kompletterade ur andra i Riks-
Archivet befintliga samlingar, foretradesvis ur de for
atskilliga ar sedan fr&n Kammar-Archivet till Riks-Ar-
chivet forflyttade handlingar. I den m&n ofriga tjen-
stegoromal medgifvit har han tillika fortsatt arbetet
sasom redaktor af serien A'. Gustaf I:s Registratur,
hvaraf 7:e delens l:a hafte, innefattande riksregistra-
turet for ar 1530, utkom sistforflutne sommar och har
2:a haftet, omfattande registraturet for ar 1531, jemte
bilagor for bada aren, s& fortskridit att de sista bila-
gorna nu aro under tryckning.

Archivarien Kullberg har under &ret 1877 forrat-
tat den Forste Amanuensbefattning han da innehade
och fullgjort de denna befattning tillhorande aliggan-
den. Derjemte har han varit sysselsatt med redige-
ring af den i nastforeg&ende Srsberattelse omformalda
nya serien af historiska handlingar under titeln Edds-
protokolL Den f6r?f6rsta delen deraf afsedda texten,
orakring 17 ark, ar fardigtryckt och samtidigt med
pagdende utarbetande af register till denna del har
tryckningen af andra delens text tagit sin borjan.

Forste Amanuensen Friherre Taube har under fuU-
gorande af de till bans befattning horande aligganden
verkstallt &tskilliga omfattande kompletteringsarbeten
till den af honom under &r 1876 ombesorjda revisio-

Arehiv, meddel. 2

nen af Riksens Standers bref, s& ock pi vederborliga
stallen inordnat en mangd strodda archivalier^ som
under archivarbetena antraffas i s&dana serier, dit de
ej ratteligen hora, samt ordnat och registrerat en ac-
cession till Danska diplomatiska samlingen, omfattande
aren 1810 — 1829. Han bar ock ombesorjt inbindning
och ombindning af de archivalier, som till sadan at-
gard ifr&gakommit. Slutligen bar ban borjat en revi-
sion af och ett ofversigtsregister ofver samtliga i Riks-
Archivet nu samlade Riksdagsacta.

Amanuensen Bergman har fortsatt det af honora
under &r 1876 borjade ordnandet af en storre samling
aldre Kammar-Archivet forr tillhorande handlingar, bland
hvilka en stor del befunnits tillhora Magnus Gabriel
De la Gardies brefvaxling. Denna samling 3>De la
GardianaD, hvaraf vissa delar forut blifvit ordnade af
framlidne Aktuarien Grefve A. G. Oxenstiema, ett ar-
bete som genom hans tidiga dod &r 1875 blef afbru-
tet, ar nu fuUstandigt ordnad till mycken fordel for
historieforskningen, emedan m&nga forut obemarkta
handlingar af varde harvid kommit i dagen. Under
detta ordnande hafva ock blifvit urskilda talrika hand-
lingar horande till flera sarskilda serier, deribland
manga rorande Estland och Lifland, de fiesta fr&n den
tid De la Gardie var General-Gouvemor i Lifland,
men afven atskilliga fr&n Harmastarnes tid. Alia
dessa fr&nskilda archivalier hafva blifvit forenade med
de grupper, till hvilka de varit hanforliga, och deri af
vederborande inordnade.

Amanuensen Kammarherren Silfverstolpe har likale-
des fortsatt samma archivarbeten, med hvilka ban &r 1876
var sysselsatt. Han har dervid betraffande de fr4n Ha-
radsrattsarchiven inkomna dombocker med flera hand-
lingar ordnat Ostra Harads i Blekinge dombocker lor

&reii 1667 — 1698. Under fuUgorande af det honom
lemnade uppdrag att hafva den narmaste v&rden 6m
de fr4n Geheime-Archivet i Kopenhamn l&ntagna Stu-
rehandlingarna bar ban afskrifvit n&gon del af dessa
handlingar ocb deltagit i deras coUationering. For 6f-
rigt bar ban egnat sig &t fortsattningen af Svenskt Di-
plomatarium. Af serien fr&n &r 1401, som af bonom
redigeras, bar 3:e baftet, som borjade tryckas 1876,
under nastlidna &r blifvit fuUbordadt ocb utgifvet,
hvarforutan forberedelser for verkets fortsatta utgif-
vande afven blifvit gjorda.

Den narmaste omsorgen om den dagliga expedi-
tionen &ligger visserligen Arcbivarieme, men i samma
m&n Riks-Arcbivet blifvit alltmera besokt ocb arcbi-
valierna af in- ocb utlandske forskare ar ifrS-n &r mera
anlitade, bar det befunnits nodvandigt att alia ordi-
narie tjensteman deltaga i den dagliga expeditionen,
p& det att allmanbetens betjenande ocb arcbivaliernas
sakerbet ma p& en g&ng kunna tillrackligen tillgo-
doses.

Under langre eller kortare tid af det forflutna
Jret bafva vid arcbivarbetena bitradt foljande extra
ordinarie Amanuenser: J. W. Lundgren, L. M. V.
Omberg, Kanimarjunkaren C. H. Tersmeden, Dr E.
Hildebrand, Dr J. G. Tbeel, Pbil. Candidaten H. Hern-
lund, Dr J. Tb. Westrin ocb Dr Ernst Carlson.

Lundgren, som ofta varit anmodad att vid fore-
fallande bebof bitrada vid den dagliga expeditionen,
bar under en del af &ret varit sysselsatt att genomg&
conceptsamlingen ocb riksregistraturet for att, der sa
ske knnde, komplettera detta. Han bar derjemte ut-
arbetat register ofver AUmanna Beredningens protokoU
for &r 1793, forsta balf&ret, ocb borjat ett dylikt re-
gister for senare balf&ret.

Ornberg har fortsatt ordnandet af de biographiska
och genealogiska samlingarna, derjemte afskrifvit en
stor del af Sturehandlingarna och bitradt vid deras
coUationering. Han har ock vid sarskilda tillfallen
deltagit i den dagliga expeditionen.

Tersmeden har en kortare tid bitradt Amanuensen
Bergman vid ordnandet af en del af »De la Gardiana»,
men for ofrigt hufvudsakligen varit sysselsatt med
katalogisering af en samling politiska brochurer till-
horande Riks-Archivets Bibliothek.

Hildebrand har dels fortsatt en &r 1876 borjad
revision af pergaments- och pappersbrefven for 1400-
talet och borjat en specifik forteckning af de forra,
dels ordnat en samling ministeriela handlingar horande
till gruppen Hamburgensia, sa ock bitradt vid de af-
skrifna Sturehandlingarnas coUationering samt vid sar-
skilda tillfallen deltagit i den dagliga expeditionen.
For ofrigt har han fortsatt arbetet med Svenskt Di-
plomatarium fr&n §,r 1348 (sjette delen af Sv. Dipl.),
hvilket sS, fortskridit att 30 ark nu aro tryckta.

Theel har, sedan han upprattat forteckning ofver
Akademi-Kanslersarchiven , ordnat en mindre sam-
ling historiska handlingar, den s. k. Posseska samlin-
gen, samt ofvertagit behandlingen af en stor samling
Militarhandlingar, hvilkas ordnande for l&ng tid till-
baka borjades af Dr K. A. Lindstrom och sedan un-
der flera ar fortsatts af nuvarande Kansli-Sekreteraren
A. Zimmerman. Derjemte har han bitradt vid erfor-
derliga arbeten i Riks-Archivets Bibliothek samt vid
sarskilda tillfallen deltagit i den dagliga expeditionen.

Hernlund har under det senast forflutna &ret lik-
som under det nastforegaende bitradt Archivarien
Granlund vid ordnandet af ))LivonicaJ>. Derjemte har

han borjat forteckiiing iifver en del af Baiiiniaiisattci
Collegiers underdaniga utlatandeii.

Westrin har upprattat innehallsforteckningar of-
ver Kammar- och Bergs-Collegiernas gemensamma ut-
hUanden till Kongl. Maj.t for &ren 1699—1840, afven-
8om ofver Kammar- och Commerce-CoUegiernaB ge-
menBamma underdaniga utl&tanden for 4ren 1695 — 1833.

Carlson antogs till extra ordinarie Amanuens den
22 Augusti 1877 och har derefter utarbetat register
till Conseil- och KabinettsprotokoU i Inrikes arenden
for ar 1808 samt, Bedan detta blifvit fuUbordadt, va-
rit sysselsatt med vissa delar af Acta hiBtorica for K.
Carl XII:b tid, hvarvid han ordnat och fortecknat en
samling bref till Kansli-R&det O. Hermelin och en dy-
lik till Kongl. R&det Grefve Carl Piper.

Den verksamhet for historiska handlingars iitgif-
vande i tryck, som nu tager en icke ringa del af ar-
betfikrafterna i anspr&k, har val af gammalt ansetts
icke vara franimande for Riks-Archivets uppgift, men
forst under de senare decennierna, sedan Riks-Archivet
blef staldt under Eders Kongl. Majrts Ecklesiastik-
Departement och efter den reorganisation, som af Hans
Jarta foranleddes, blifvit regelbunden och obligatorisk.
Redan 1854 beviljade p& Kongl. Maj:ts nadiga fram-
stallning Rikets Stander ett anslag till utgifvande af
historiskt vigtiga handlingar, af hvilket anslag en del
disponerades till utgifvande af en i Riks-Archivet for-
varad dittills otryckt del af Chemnitz'* Geschichte des
Schwedlschen Kriegs in Deiitschlandy som ock utgafs
1855 — 1&56, redigerad af F. A. Dahlgren. Det var
dock forst genom nadigt beslut den 20 April 1859,
som en bestamd plan for historiska handlingars ut-
gifvande blef faststald. Sedan denna tid hafva fol-
jande tryckta skrifter fran Riks-Archivet utgatt:

Handlingar rorande Sveriges historia. Forsta se-
rien. K. Gustaf Ls registratur Del. I — VIL 1., redi-
gerade af V. G. Granlund 1861 — 1877. Andra serien.
I. Lagforslag i K. Carl den niondes Hd, red. af F. A.
Dahlgren 1864. 11. Kyrko-Ordningar och fSrslag dertiU
fore 1686 L, red. af 0. v. Feilitzen 1872. Svenska
RikS'Archivets Pergamentsbref fr&n och med &r 1351,
fortecknade med angifvande af inneh&llet Del. I — III,
red. af N. A. KuUberg 1866—1872. Svenskt Diploma^
tarium fr&n och med &r 1401. I. 1 — 3, red. af C.
G. U. Silfverstolpe 1875—1877. Meddelanden frdn
Svenska Riks-Archivet I, utgifna 1877 af undertecknad.

Under den tid af naetlidne sommar jag, efter ve-
derborhg anmalan hos Chef en for Eders Kongl. Majrts
Ecklesiaetik-Departement, begagnade den mig med-
gifna semester foretraddes mitt stalle jemlikt gallande
Instruktion af den till tjenste&ldem aldste bland Ar-
chivarieme Dr 0. T. F. von Feilitzen. Den ofriga
delen af 4ret har jag oafbrutet utofvat mitt embete
och dervid l&tit mig angelaget vara att samvetsgrannt
fuUgora de ansvarsfuUa &ligganden som enligt Instruk-
tionens 3:e § tillhora Riks-Archivarien.

Med djupaste vordnad, trohet och nit framhardar
Stormagtigste, Allern&digste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

Qnderd&nigste och tropligtigstc
tjenare och undcrs&tc

R. M. BOWALLIUS.
Stockholm den 31 Januari 1878.

Bil. A.

Specitikatioii pa den ordiiiarie tillvaxten ar 1877
i Kungl. Riks-Archivets Bamliugar geiiom leveranser
fr&n Stats-Departementen :

f r4n Justitie-Departementets Expedition :
Hjandlingar for ar 1866 med forteck-
ningar 11 volinnor

» Justitie-Revisions-Expeditionen :

Revisionsacter for &r 1875 43 )>

Besvars- och ansokningshandlingar for
samma &r 48 »

» Landtforsvars-Departementet :

Handlingar for aren 1860—1864 60 »

StatBr&dBprotokoU i Landtforsvars-
arenden &ren 1850—1859 20 band

)» Civil-Departementet :

Handlingar for kr 1871 19 volumer

D:o d:o for &r 1872 20 »

>• Eeklesiastik-Departementet :

Handlingar for 1868 1 vohim

222bdo.vol.
Banit dessutom

fran Jiistitie-DepartementetB Expedition :

Originalforordningar for aren 1876 — 1877 17 st.

BiK B.

Specifikatioii pfi deii cxtraordinario tillokiiingen ar
1877 1 Kongl. Riks-Archivets BaniHugar, dels geiiom
leveranser fran ofFeiitliga verk och myndigheter utoiu
Kongl. Kansliet samt enskilde, dels genoni gafvor och
iiikop :

friin Riksgaldskontoret: 1876 hvs Riks-

dagsbeslut i hufvudskrift 1 band

)) Kammar-Arcliivet: rest, tillhorande
den samling, som 1822 till Riks-
Archivet aflemnades 9 vohimer

)» f. d. Seraphimer-Ordensgillet: dess

archiv 1,148 »

» Haradshofdingen i Nora Domsaga:
Grythytte (och Hellefors) bergs-
lags dombocker for &ren 1658 —
1673 1 vohun

1,159 bd o.voT.

al* Lector A. G. Ahlqvist i Wexio: 47 afskrifter af iir-
kunder i Vatikanska archivct i Rom, tillhorande
aren 1570 — 1585, aflemnade pa grund af erhallet
statsanslag;

sasoni gafvor:

friin Froken Hcdvig Lefr6n: en fcirut i Riks-Archivet
deponerad stiirre samling af antec^kningar, dag-
bocker, m. m. af framlidne General-Lojtnanten
J. P. Lefren;
)y Forste Lifmedicus m. m. P. 0. Liljcwalchs sterb-
hus, enligt den aflidnes forordnande i lifstiden:
Riks-Radet Grefve Gust. Ad. Hiarncs egenhandiga
historiska anteckningar for aren 1718 — 1792,

och densammes autobiographi (1765 — 1803), hvar-
dera 1 band 4:o;
fran Hr O. Jison Granstrom, Westana, Grasmark: Koii.
GuBt. II Adolfs originalbref for Henrik Henriks-
8on pa ett torpstalle i Sunne socken, Wermland;

» Majoren Gust. Nerman: en samling handskrifter,
hufvudsakligen rorande slagterna Natt och Dag och
Cederhielm samt Saby gard i Vist socken i Oster-
gotland (hvaribland 12 original och 2 afskrifter af
Kongl. bref fr&n S,ren 1505 — 1596), Angermanlands
och Westernorrlands lagmanstings dombok for ar
1746, diverse nisttjenstlangder ra. m.;

» Ryttmastaren H. Printzenskold : Ulfsparreska fri-
lierrediplomet, dat. d. 4 Juli 1817, pa pergament,
inb. i rodt saffian, med rikseigillet vidhangando i
forsilfrad kupa;

» Professor Hammarstrand i Upsala: bref och hand-
lingar rorande Ofverste-Lojtnanten och Gesandten
Ludv. Fabritii trenne ambassader till Ryasland
och Persien aren 1679 — 1700; samt om Fabritii
fordringar hos Svenska Kronan, 1 vol. in fbl.;

» Lector A. G. Ahlqvist: Olands Sodra Mots dom-
bok for aren 1635—1636;

och genom inkop:

Hofbokhallaren Svahns dagbok ofver krigshan-
delser m. m. for aren 1705—1719.

Handlingar rorande slagten Gyllengrip, 3 vol.
fol. pgb.; den ena innehallande i afskrift flere Kongl.
bref (1562 — 1628), hvilka saknas i Riksregistraturet.

51 bref fran Regerings-Radet von Neugebauer till
General-Krigskommissarien Malmberg 1714.

1 bref, dat. Stralsund d. 1 Dec. 1712, ang. Kon.
Stanislai af Polen hofhallning. Concept.

FaltniarBkalken, Grefve Stenbocks berattelse, dat.
Gardingon d. 14 Febr. 1713, om Dsituatioiien af ar-
ineens narvarande tillst&nd och hvad i b& beekafFadt
mal Bt4r att taga for messurer.^

J. de Witts m. fleres handskrifna berattelser om
deltagande, s&som Generalstaternas saudebud, i lorhand-
lingarna mellan Sverige och Daiimark 1644 — 45 samt
Sverige och Polen 1653, 4 vol. fol. pgb.

a) Verbael van de Heeren de Witt, Bicker ende
Stavenisse, van hare Ambassade aende Coning-
inne ende Croone van Sweden ende Dennemarcken
1644—45. 3 bd.

b) Verbael de Heeren de Witt ende Waweren, we-
gens derselver gebesoigneerde, als AmbasBadeurs
MediateurB tot Liibeck, op de tractaten van vreede
tusBchen Sweeden ende Poolen, Anno 1653, 1 bd.

EongL Majrts n&diga bref till Riks-.
lien den 1 Jimi 1877 ang&ende ny stat for

Riks-Arcliivet

OSCAR etc., WS-r ynneet etc.

Sedan WI i nader foreslagit Riksdagen att, med
godkannande af ny afloningsstat for Riksarkivet jemte
sarskilda, for &tnjutande af de nya lonerna foreslagna
vilkor, for lonestatens tillampning bevilja en forhoj-
ning i anslaget till Riksarkivet med 20,160 Kroner,
har Riksdagen i underdanig skrifvelse den 24 sist-
lidne Maj ang&ende regleringen af utgifterna under
riksstatens attonde hufvudtitel anmalt, att Riksdagen
med n&gon forandring i den foreslagna staten men
med godkannande af vilkoren for de nya lonernas at-
njutande hojt anslaget till Riksarkivet med 17,160
Kroner.

Vid foredragning af detta arende hafve WI, med
godkannande af de af Riksdagen beslutade anslag i
hvad de blifvit annorlunda an i enlighet med W&ra
n&diga framstaliningar beviljade, funnit godt i n&der
fbrordna:

att Riksarkivet skall fr&n och med nastkom-
mande kr vara ett sjelfstandigt embetsverk under Wart
Ecklesiastik-Departement med Riksarkivarien sasom
chef, samt att for Riksarkivet skall frSn samma tid
landa till efterrattelse foljande stat:

Riksarkivaricn

1 Arkivarie ...

2 »

1 Amanucns

2 >

Lon.

Tjenstgo-

ringspcD-

ningar.

Summa.

■

Kr.

5,000
3,000
6,000
1,8(H)
3,6k)

800
500

2,500
1,500
3,000
1,200
2,400

300
300

7,500
4,500
0,000
3,000
6,000

6,000

1,100

800

— 1

1
Kftcr 5 ar kan lo-.

neii hojas med 5&}
f Kronor och efter H>
&rmed ytieriigare

500 Knmor. 1

Eftcr 5 ar kan 15-'
nen hojas med U^.

Till vikariatsciisiattningar,
arfvoden och fiitpcnnin-
gar at extm bitr&den,
rcuskrifning m. m

1 forate Vaktmaetare

1 Vaktmastare

Kronor. |

m hartill kommer det vid 1867 &rs Riksdag
beviljadc s\rliga anslag till inkop af tryckta
arbcten

37,000
600

uppg^r B^lcdes Riksarkivets hela anslag
till Kr.

38,500

att det i etaten upptagna anslag till vikariats-
ersattiiingar, arfvoden och flitpenningar at extra bitni-
den, renskrifning m. m. stalles till Eder disposition
med iakttagande deraf, att all den ersattning, soni er-
fordras for vikariat under de ordinarie embets- och
tjenstemannens semester, skall af detta anslag utga;

att de for skrifmaterialier, expenser, ved m. in.
for Riksarkivets rakning erfordcrliga model skola frau
och med ar 1878 pa Eder reqvisition och mot redo-

visning af Eder iufiir War och Rikets Kammar-Ratt af
Wart Statskontor utbetalas af det till dylika utgifter a
riksstatens attonde hufvudtitel uppforde forslagsanslag ;
samt >

att det skall &ligga Eder dels att fore den 1 nast-
kommande September inkomma med underd&nigt for-
slag till de andringar i inBtruktionen for Riksarkivets
embets- och tjensteman, som af W&ra beslut i detta
arende kunna p&kallas, dels att fore utgangen af
hvarje &r hos Oss anmala, hvilka embets- och tjenste-
man eller betjente vid Riksarkivet under det foljande
^ret m& vara berattigade att konima i &tnjutande af
aiders tillagg.

Hvilket, afvensom att WI under denna dag l&tit
utfarda n4dig kungorelse angdende vilkoren for atnju-
tande af de fran 1878 irs borjan fasts tal da nya lone-
fonnanerna for Riksarkivet, WI Eder till kannedom
och efterrattelse harigenom meddele.

StOckholms Slott den 1 Juni 1877.

OSCAR.

F. F. Carbon,

Riks-Arcliivariens imderd&niga utlatande
angg^ende foreslagen reglering af Riks-

tomt

Stormagtigste, Allern&digste Konung!

Genom remiss den 7 innevarande m^nad har jag
erh4llit Eders Kongl. Majrts n&diga befallning att i
anledning af ett af Boktryckeribolaget P. A. Norstedt
& Soner vackt forslag till reglering af Kronaas och
bemalde bolags a Riddarholmen har i staden belagna
tomter inkomma med underdanigt utl&tande huru\T[da
vid detta forslag till tomtreglering kunde vara nagot
Iran Riks-Archiyets sida att erinra. Efter tagen kan-
nedom af de remitterade handlingarna med atfoljande
kartor far jag harmed underd&nigst afgifva foljande
utl&tande.

Den tomtreglering bolaget P. A. Norstedt & So-
ner i sin underdaniga ansokning ifragasatt berorer
Riks-Archivets intressen ganska nara genom forslaget
att uppdraga en 40 fot bred gata emellan sokandenas
tomt N:o 14 efter 1810 ars nummerordning och tomten
N:o 11, tillhorande Eders Kongl. Maj:t och Kronan
och nu upptagen dels af Riks-Archivet dels af f. d.
Fatburn, hvilken del disponeras af Kongl. Husger&ds-
kammaren. Om en s&dan gata kunde &8tadkommas
utan rubbning af n^gon Riks-Archivets byggnad och

utan att krafva uppoffring af s&dan mark, som till
bebyggande ar tjeulig och behoflig, skuUe jag visser-
ligen anse mig bora tillstyrka forslaget p& den grund
att gatan, ehuru den ej kunde blifva af n&gon vigt
for den allmanna trafiken i anBeende till markens starka
sluttning, for Riks-Archivet skulle, val icke undanrodja,
men dock minska v&dan af ett eldfarligt grannskap.
Sadan gatan nu ar foreslagen skuUe den medfora rif-
ning af Riks-Archivete norra flygel, hvilken icke kan
umbaraB; den skuUe ock, hvilket jemval Ofver-Inten-
dentsembetet uti afgifvet underd&nigt utl&tande an-
markt, for Kronans tomt N:o 11 medfora den skada
att denna tomt sknlle forlora af den i byggnadsvag
tjenliga arealen 70 Btrackfot, hvaraf 40 fot skuUe ktgk
till gatan och 30 fot tilldeiaB sokandenas tomt. Dessa
uppo£fringar, som s&lunda fr&n Kronans tomt krafvas'
for gatans ^stadkommande, aro for Riks-Archivet af
synnerligen stor betydelse. Det nuvarande Archiv-
. huset ar nemligen s& otillrackligt att det numera en-
dast for en kort tid erbjuder utrymme for archivali-
emas normala tillvaxt. Aberopande den utforligare
redogorelse for archivlokalens beskaffenhet, som fore-
kommer i min under diniga arsberattelse for &r 1876,
intagen i underd&nigst bilagda hafte af ^^Meddelanden
fr&n Svenska Riks-Archivet», m& jag har endast korte-
ligen i underd&nighet erinra, att d& det nuvarande ar-
chivhuset bestamdes till forvaringsinim for rikets hand-
lingar det icke ans&gs bUfva tillrackligt for nagon
lang framtid; att fordenskuU anslag beviljades till
en ny byggnad k g&rdstomtens ostra sida; att ritning
till en ny byggnad vunnit stadfastelse, men att bygg-
nadsarbetetfi verkstallande forst af en tillfallig anled-
ning blef uppskjutet och att det sedermera enligt na-
diga brefvet till Ofver-Intendentsembetet den 11 Maj

1866 fatt tills vidare ansta. Beslutet om nybyggnad
till beredande af behofligt utrymme ar s&lunda visser-
ligen icke verkstaldt, men det ar icke &terkalladt, och
da, s&som i den &beropade ^rsberattelsen ar 4daga-
lagdt, archivaliemas tillvaxt under de senare &ren va-
rit myeket stark, 8& att inom kort allt ledigt utrymme
ar upptaget, ar deraf den foljd gifven, att, derest ej
Eders Kongl. Maj:t skulle finna godt att bestamma
annan lamplig och tillracklig lokal for Riks-Archivet,
en ny byggnad, vida storre an den forut tillamnade
m3,Bte uppforas, hvilket utan tvifvel kan med minsta
uppoffring for staten verkstallas om den nya bygg-
naden uppfores pS, den for byggnad tjenliga area),
som tomten N:o 11 nu erbjuder, om Husger&dskam-
marens behof af magasinshus och g&rdsutrymme an-
norstades blir tillgodosedt. D& alltsS Riks-Archivet
icke kan undvara den flygel, som for den foreslagna
gatans uppdragande skulle rifvas, och den till bebyg-
gande tjenliga marken sS-som for Riks-Archivets nya
byggnad erforderlig icke utan storsta skada for staten
kan uppofFras, m&ste jag i underd&nighet afstyrka den
foreslagna tomtregleringen, sa vidt den rorer tomten
N:o 11.

Enligt hvad designationen ofver nu ifr&gavarande
tomter utvisar ar granslinien dem emellan synnerli-
gen bruten, hvadan en jemkning af densamma visser-
ligen kunde vara onskvard. Vida angelagnare och for
Riks-Archivets sakerhet mot eldfara af aldra hogsta
vigt ar dock att Riddarholmen m&tte s& ordnas att
staten forvarfvar eganderatten till de tomter, Niis 9,
13 och 14, hvilka af bolaget P. A. Norstedt & Soner
nu innehafvas. Att en s4 stor anstalt som bemalde
firmas a dessa tomter befintliga boktryckeri med stil-
gjuteri ar ett eldfarligt grannskap for b&da de Kro-

nans hus, som aro belagna derinvid p& hvar sin sida,
nemligen Generalstabens bus och Riks-Archivet, torde
icke skaligen kunna fomekas. Den v&deld, som for
nagra decennier tiUbaka ofvergick denna egendom,
vittnar derom, ocb de sv&ra eldsvador, som nyligen
harjat Centraltryckeriet ocb Familjejournalens tryckeri
aro allvarsamma p&minnelser om en fara, som icke
bor underskattas. Ett afst&nd af fyratio fot, om det
an knnde &stadkommas, ar uppenbarligen icke till-
rackligt att mot eldfara skydda de i dessa bus forva-
rade dyrbara samlingar, bvilka till en god del, &tmin-
stone Riks-Archivets, aro alldeles oersattliga. Redan
nar forstnamnda bus, som nu ar anvisadt 4t General-
staben, af staten inkoptes ocb fraga var om dess an-
vandande till Riks-Arcliiv, an sag jag mig pligtig att i
en den 5 Januari 1875 afgifven, af davarande Cbefen
for Eders Kongl. Majits Finans-Departement infor-
drad ocb till bonom staid embetsskrifvelse antvda an-
gelagenbeten att skydda rikets dyrbara bandlingar mot
eldfara utifr&n ocb att for detta andamal onskvardt
vore att Norstedtska egendomen m&tte at Staten for-
varfvas, p& det att bvarje eldfarlig inrattning derifr&n
sknlle kunna aflagsnas. Min ofvertygelse om denna
atgards nodvandigbet bar sedermera ingalunda blifvit
nibbad. Visserligen skuUe denna egendoms inlosande
nu medfora en ganska stor statsutgift, dock icke for
stor i jemnforelse med den forlust, som skuUe drabba
riket, om dess i Riks-Arcbivet forvarade ovarderliga
skatter i foljd af detta eldfarliga grannskap blefve 1&-
gomas rof. Ledd af denna ofvertygelse bar jag fun-
nit mig af embetspligt uppfordrad att vid detta till-
falle i underdanigbet fasta Eders Kongl. Maj:ts na-
diga uppmarksambet pa ofvan antydda atgard, som

Archiv. meddel. 3

icke blott for Riks-Archivet ar af utomordentlig bety-
delse, utan afven ur andra synpunkter torde befinnas
vigtig, d& staten forut eger alia andra egendomar pa
Riddarholmen med undantag af de tv&, som tillhora
Stockholms kommun.

De remitterade handlingame med dertill horande
kartor bifogas underd&nigst.

Med djupaste vordnad, trohet och nit framhardar

Storm agtigste, Allernadigste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

underd&nigste och tropligtigste
tjenare och unders&te

R. M. BOWALLIUS.
Stockholm den 15 December 1877.

Bidrag till Riks-Arcliivets aidre Ixistoria.

A.
En arehivallef5rtec)[nlng fr&n niedeltiden. <)

1.
I thenne byttba medh thetta tekn aere tessen breff:

1. Item primo slciptisbrefvet mellom mins herra
nadhe, biskopen oc capitulum i Strengnes oc ther vi-

') Denoa, den Udsta du i Riks-Archivet forvarade forteckning 5fver
sUtahaDdlingar, kui an sea foitjena att ineddelas a&som gifvaude en
fSreetillniDg om archivaliemaH anordning och fSrvaringssatt, innsD finnn
ett fast Riks-Archiv fsnae. DiapogitiDDeD var enkel och afpsssad for
arcbivalier, sOm forvaradea an pA en ort Sd p& en annan : )i and) in gam a
»oro nedlagda i jbyttor* och Baskars, af bviUca en forekommer nnder
buDSmningen icapBula cisUe regni*. Originalet utgor ett litet hafte i
mial folio om 14 eidor, af hvilka 6 aro oattrifnn; det ar baftadt i
brant pergament, p& framsidan hvanif Ir med en eenare hand skrifvet:
kRegiater p& forbandabref mellan Sverige och Danm.v. De fSrtechnede
archivalienia, till en ator del origin alb a ndlin gar frin inn 1434 — 1509,
Hddbb med iindantag af nigra fA naniera icke i Rika-Archivet, men en
a( Erik Larason Bnnell (PalmBchidld) omkring ii 1686 uppraltad for-
teckning Sfver vigtiga BtHtahandlingar i Riks-Arcbivet visar att flertalet
af dam di funnita. De, som nu eaknas, hafva ulan tvifvel, aSsom b£
minga andra, gAtt forlorode vid slottabrsndeii i Stockholm Ar 1697.
LyL'klJgtTifl hade flere af dem dA blifvit i tryck utgifna af Hndorph
(Kjm-Krouiker Ac. 2;a delen, Stockholm 1676). Inre kriterier ttynas

dherbimdet et bref, ludhande at min herre konnngen
antvardade biskop Hanes igen undher biskopsbordet 10
ortuglaiid jordh i Qvattunge, som rentar 20 ortogher.

2. Item Normannabref, medh hvilka the hyllade
K. Karl pa Hedmarkenne. [Hambre 1449 Oct. 25] ^).

3. Item Normannabref, medh hvilka the hylladhe
K. Karl af Romarike. [UllinBhof 1449 Nov. 4] *).

4. Item Jenisse bref i Andherstom om jordha-
skipte han giordhe medh K. Karl. ')

5. Item her Olaf Nielssons, her Eric Semitssons,
her Eric Biorssons bref, huru the hylladhe mins herra
iiadhe till Norigis kommg. [Bohus 1449 Febr. 26] *).

6. Item littera quod archiepiscopus Nidrosiensis
et Olavns Nielsson consuluerunt communitati Norvegie,
ut eligerent K. K. ^).

7. Item skiptisbref mellom K. Karl oc herre
Jenis, canec i Strengnes om Skelby*).

autyda alt fortcckningen blifvit borjad fore Eonung Carl EnatssonB dod.
ForvaringBorten for dessa archivalier vid tiden for forteckningens affat*
tande kan cj mod sakerhct uppgifvas. Mojligen har den varit Strengnis.
En Rarntidigt skrifven forteckning p& dtskilliga StrengnSs domkyrkas bref
finnes i KikR-Archivet, i samma format och p& samma slags papper,
8om har aftryckta forteckning. Ntimreringen och orden inom [ ] aro
vid utgifningen tillfogade. — Ett bevis att statshandlingar anna tidigare
plagat p& likartadt satt forvaras leronar ctt inventarium ofvcr den kong-
liga skattkammaren, upprattadt &r 1340, nar Ingemar Ragvaldason
mottog skattmastareembetet, hvaruti bland annat omnamnas: unum scri-
nium litterarum, item duo askn?, in quibns litters domini regis sant.
item unum scrinium, in quibus (= in quo) sunt littera) regis, qnas per-
sonaliter bene scit. Re Sv. Dipl. IV, n:o 3484.

') Tryckt efter originalet af Hadorph, 1. c. p. 160.

2) Hadorph, 1. c. p. 163.

^) Mojligen Jens Lauren tii, kanik i Strengnas. Ett skiftesbref of
1454 Nov. 26 forekommer i Runells forteckning. Jmf. n. 7.

*) Hadorph, 1. c. p. 152.

^) Sannolikt menas Norrmannens bref till K. Christiem dat. Trond-
hjem 1449 Nov. 24. Hadorph, 1. c. p. 166.

®) Har foljer, men of verstruket : Item confirmacio perpetne pads
et colligacio regnorum facta Calmarnie anno etc. LXX tercio.

8. Item skiptisbref upa Geltista i Akiro.

9. Item upa Elvakarla laxfiske medli flerc in-
cighle.

10. Item upa Elvakarla laxfiske medh Stocholms
stads incighle.

11. Item sendebref om Ernst van Wolthusen oc
Willem Soppenbrot.

12. Item bref oc verf fra Lubek til Bikens Radh
anno Lxxrmo ^).

I the bytthenne medh thetta tekn are tessen bref

1. Item forst decthingesbref, som gafs i Stocholm
anno Domini mcdxxxiv mellom konung Eric oc Sveri-
gis men. [1434 Nov. 15] *).

2. Item her Glaus Ronnows oc her Yfver Axels-
sons bref, hum the decthingadhe i Stocholm. [1453
Maj 31] »).

3. Item decthingesbref, som gafs i Stocholm anno
Domini mcdxxxv mellom Konung Eric oc Sverigis men.
[1435 Oct. 18] ').

') Jmf. StyfEe, Bidrag till Skandinaviens Historia, IV, p. XIII, not 4.
N. 8 — 11 aro senare tillskrifna. Stilen tyckes yisserligen vara
denBamma, men blacket ar olika.

^ Hadorpb, 1. c. p. 84.

3) Hadorph, 1. c. p. 182.

*) Hadorph, 1. c. p. 99.

4. Item erkebiskop Lagsmans oc flere Rikens
Radhs i Danmark bref, som gafs i Calmarna anno etc.
XXXVIII om fridh oc sambindilse. [1438 Juli 9] *),

5. Item decthingesbrefvet, som gafs i Jeneko-
pung MCDXXXix mellom Konung Eric oc Sverigis men.
[1439 Nov. 3] *).

6. Item Halmstadha decthingan anno Domini
MCDL mellom Sverigis oc Danmarkg R^dh, huru K.
Karl oc K. Cristiern skuUe vara' i Italmarna oc i
Silfvenborg om Jobannis therefther. [1450 Maj 13]*).

7. Item huru K. Cristiern oc Rikesens Radh af
Danmark lofvade oc svoro K. Karl en fridh anno etc.

LIII *).

8. Item her Olaf Axelssons decthingesbref oc
flere Doner, medh hvilko the forradde Gotlandh. [1449
Juli 18] ').

9. Item huru borgamestere oc radhet i Halm-
stadha bundhe sig till Sverigis rike.

10. Item decthingesbrefvet, som giordes i Vad-
stena medh erkebiskop Tufve oc flere af Danmark i
forste viku fastha. [Vadstena 1455 fyrste ughe f asthe] *).

11. Item her Gotstaf Olafssons hylningabref af
Elvensborg. [1454 Juli 29] ').

») Hadorph, 1. c. p. 123.

2) Hadorph, 1. c. p. 139.

') Hadorph, 1. c. p. 174.

^) Syftar utan tvifvel p& K. GliriBtiems bref om ctt &r6 stilleBiind,
dat. 1453 Juli 9 i Kopenhamii. Jmf. Hadorph, 1. c. p. 182.

^) Hadorph, 1. c. p. 154. Mojligen innefattas harunder afven for-
draget af d. 31 Juli samma &r mellan K. ChristierDS och K. Carls full-
magtige, ibidem p. 156.

•) Hadorph, 1. c. p. 186.

^) En 8&dan trohetaforsakran finnee annu i Riks-Archivet i original
med aamtida p&skrift: Her Gostaf Olufson af Elvisborgh byllubref.
Tryckt af StyfEe i Bidrag till Skandinariens Historia under UnionstideD,
III, p. 77.

12. Item hum biskop Bencth i Skara oc andhre
medh honom vardha domde frail skol oc hielm etc. et
citacio eorundem. [Stockholm 1453 Sept. 15]')-

13. Item loftesbrefvet, som the Danske giorde,
tha the decthingadhe sik af Stocholm, som biskop
Fris, Ronnow oc flere etc. for K. Karl. [1464 Aug. 23]^.

14. Item her Ture Turessons bref, som han vil-
koradhe sig i kirkioherrens gardh i Stocholm vidh
eth fengilse etc. [1468 April 13] ').

15. Item thet brefvet, som Skaningana skrefve
almoganom til i Sverige oc ther stodh Blekungs in-
cigle fore.

16. Item protestacio facta per consiliarios regni
Svecie in portu TruUabodha, Lundensis dyocesis, super
tractatu Halmstadhensi.

17. Item konungs Maghensa bref om mynt ok
kopenskap i Karel oc Nyland *).

18. Item littera quod una moneta maneat per
totum regnum *).

19. Item Mattis Olafssons vitnebref om Hofgarden
nest vesten vidh stora brona i Kymnesokn vidh Putis.

20. Item tva utskorna skrifther, som ludha pa
the decthingan, som giordes i Konungsssethers pre-
stagardh. [1471 April 9] ').

^) Tryckt af Styffe 1. c. Ill, p. 58 efter en afskrift i Danska Ge-
heime-Arcbivet.

^ Hadorph, 1. c. p. 226.

') Hadorph, 1. c. p. 249.

^) Syftar mojligen p& Magnus ErikfiaonB forordning, dat. Kyrkesund
1347 Aug. 17, om skatt och kopenskap i Nyland och Karelen. Tryckt
i Sv. Dipl. V, n. 4213 after afskrift i Biakop Magni copiebok.

^) Mojligen K. Carls royntordning, utfardad 1449 Maj 2.

') Jrnf. 5, u. 6. N&gon anteckning om dessa finnes ej i Kunells
forteckning. Huruvida n&got bland dem varit det danska originalet, af
hvilket en afskrift nu finnes i Riks-Archivet, kan ej p& grund af anteck-
ningens f&ordighet uppgifvas. B&de det svenska och danska brefvet
5ro tryckta af Styffe, 1, c. IV, p. 2, 3.

21. Item ith daktingesbref, som gafs i Kopen-
hafn imellom Konung Hans oc Sverikis Rike til up-
slagh oc frodh anno Domini mdiv. [1504 Maj 18] 0-

22. Item eth dektingesbref, som gafs i Kopne-
hafn mellom K. Hans oc Sverige anno Domini mdix.
[1509 Ang. 17] *).

Ithem i en lithen ask medh thetta merke ere
thenne bref :

1. Item bref p& Gothland privilegia vidisse be-
selgd sigillis nobilium.

2. Item et annet vidisse oc beselgt huru Gk)-
thanar forlicthe sig medh K. Maghens *).

3. Item et instrumentum nppa tu K. Maghensa
bref, eth at Gothana skulle gora inga utfserdh oc egh
(sic!) ledhungslamma; item annet at Gothana giordhe
K. Maghense stora hielp mote Rydsana, sva stora som
the thil forenna plegade gora konungenom i Sverige *).

1) Hadorph, 1. c. p. 390.

^) Hadorph, 1. c. p. 419. N. 21, 22 senare tillskrifna.

^) Ar 1449 Juni 2 vidimerades af Birger Trolle, Jon Earlaaoo,
Lage Posse m. fl. dels Magnus Erikssons privilegiibekraftelse for Visby
1322 (Sv. Dip]. Ill, n. 2334), dels hans forlikning mellan borgame i
Visby och Stockholm 1342 (Sv. Dipl. V, n. 3647). Den forra vidima-
tionen fanns annu 1686, sannolikt afven den senare, ehuru &rialet 1322
m&ste vara felaktigt skrifvet for 1342 i den Runellska forteckningen.

*) Det forra af dessa bref syftar m&hauda p& Magnus Erikssons
stadfastelse, gifven Stockholm 1336 Aug. 12, p4 Magnus BirgerssooB
bref om ledungslamans utgorande fr&n Gotland m. m., gifvet Borgholm
1286 Oct. 7 (se Sv. Dipl. I, n. 815; IV, n. 3244).

Item i the byttanne medh thetta tekn aere thenne
serif ter oc bref, Bom haer efther scrifvet etaar:

1. Item forst et knippe medh sendningabref, legdhe-
bref badhe af konung, erchebiskop Jacob i Upsala,
Sverigis Radh, Danmarks Radh oc Norigs. Vestgota-
bref, Sudhermanna etc. bref.

2. Item et paper standa manga tenores af ko-
nunga-, hertogabref, som sera uppa Gothlandh.

3. Item fridsbrefvet, som gafs i Stocholm for en
K. CriBtiem vart ther afslaghen anno etc. Lxxi [1471
Aug. 7] ').

4. Item the bref, som K. Cristiern sende herin
i rikit mot Rikesens hovitsmanB samtickio [1470] *).

5. Item manga utscrifther om sendninga, som
giordes i Stocholm anno etc. lxxi.

') Sannolikt del af Hadorpfa, 1. c. p. 261, tryckta bref vet.
2) Hadorph, 1. c. pp. 253, 256, 258.

I en lochask medh thetta tekn aere tenne efther-
scrifne bref oc serif ter:

1. Item littere tractatus Calmarnensis anui Domini
etc. Lxxii et diei viBitacionis Marie. [1472 Juli 2] ').

2. Item confirmacio Dacorum eiusdem tractatus.
[Kopenhamn 1472 Juli 19] *).

3. Item littera permutacionis terre facte chorone
per dominum Stenonem super Nesby, alias Gripsholm.
[1472 Sept. 1] ').

4. Item examinacio terre huiusmodi permutacio-
nis facta per archiepiscopum etc. *).

5. Littere et copie litterarum assignate consiliariis
Strengenes anno etc. lxxvii et Telge Lxxviii ^).

>) Hadorph, 1. c. p. 271.

2) Hadorph, 1. c. p. 276.

^) Sten Stures motbref finnes annu i original i Rika -Archi vet med
p&skrift: »Item bytisbrefvid om Gripsholm.i^ Jmf. likval 6, n. 2.

*) Ett synebref af arkebiskop Jakob, Gustaf Carlseon i Ekholm,
riddaro o. lagiuan i Upland, Eskil Isaksson i Venegarn riddarc samt 9
vapnare, dat. Trogbotiiig 1472 Oct. 5, finnes annu i Riks-Archivet i orig.
Paskrift: examinacio terre huiusmodi permutacionis facta per archiepisco-
pum etc.

^) N. 5 senare tillagdt med annan stil och black.

6.
Item i asken medh tolkit merke aera tessa bref

1. Constituciones conciliariorum regni edite Cal-
marnie anno Domini mcdlxxiv. [1474 Aug. 23] *).

2. Item bytesbref om jordagoths, som gafvos for
Gripsholm ').

3. Item^ bytesbrefven, som gafvos for Nygardh,
ladugarden til 0r8ten oc quernena, gotsen beta Berghem
oc Asbergh.

4. Item examinacio terre in Fiedrungeland date
pro Gripsholm.

5- Item utskorna skripther, som gafs i Kunung-
saeter oc lude pa frydh oc obryteligen dagh fra Val-
burgamesso oc til sancti Johannis midsommersdag oc
m0te vid Stekaborgh ').

6. Retgangisbrefvet, som gafs i Stocholm for
en konung Cristiern vart afslaghen. [1471 Aug. 14] *).

') Hadorph, Biarkoaratten p. 56.

^) Jmf. ofvan 5, n. 3.

3) Jmf. ofvan 2, n. 20.

*) Hadorph, Rijmkron. p. 263.

I tenne askenom medh thetta merke aera thenne
bref:

1. Tractatus CalmarnenBis anni etc. Lxxn ^).

2. Tractatus CalmarnensiB anni etc. Lxxm. [1473
Aug. 17] «).

3. Tractatus Calmarnensis anni etc. lxxiv. [1474
Aug. 19]').

4. Tractatus Calmarnensis anni etc. lxxvi. [1476
Aug. 22] *).

5. Item tractatus regis Cristiemi cum aliquibus
consiliariis regni Svecie in Rotnaby anno etc. lxxvi.
[1476 Aug. 30] *).

6. Item littera salvi conductus data Calmaruie
anno etc. lxxiv pro tractatu habendo Halmstadhis.
[1474 Aug. 17] ').

7. Item confirmaoio regis et conciliariorum re-
gnorum Dacie et Norvegie anno etc. Lxxii ^.

*) Jmf. of van 6, n. 1.

2) Hadorph, 1. c. p. 278.

3) Hadorph, 1. c. p. 284.
*) Hadorph, 1. c. p. 294.
*) Hadorph, 1. c, p. 296.
•) Hadorph, 1. c. p. 290.
^) Jmf. 6, n. 2.

8.
In capsula ciste:

1. Littere salvi conductus regis Johannis et Cri-
Btienii, eiusdem filii, unacura litteris dominorum conci-
liariorum regni Dacie cum certis missivis ad dominos
conciliarios regni Svecie date anno Domini mdiii circa
Michaelis. Sunt in capsula ciste regni. tl503 Sept. 5,
Sept. 8, Sept. 14] *).

2. Item in eadem cista littere salvi conductus
regis Johannis date Holmi8(sic!) anno Domini etc.
Lxxxra *).

3. Item in eadem capsula mandatum regis Dacie
datum suis dyetliam Calmarnensem visitantibus anno
etc. Lxxxni circa assumpcionis Marie. [1483 Maj 25]^).

Anteekningar om Begistrum Regni eller Sverlges ftldsta

Biksreglstratnr.

I arsberattelsen for ar 1875 ar i korthet antydd
orsaken hvarfor svenska statshandlingar fran medel-
tiden i ringare antal an vederbort blifvit at efterverl-
den bevarade. Ett Riks-Archiv i egentlig mening fanns
d4 icke annu, utan rikets handlingar forvarades pa
olika stallen, an, atminstone till nagon del, i Ko-

') Hadorph, 1. c. p. 386 folj.

^ Mojiigen del bref, som af Hadorph, 1. c. p. 314 ar tryckt.

^ Hadorpb, 1. c. p. 316.

nungens skattkammare, an, och icke sallan, hos Konun-
gens Kanslerer. Det ar latt att inse att genom sist-
namnda forh&Uande, som medforde archivaliernas flytt-
ning fr&n en ort till en annan, dessa latt kunde komma
att skingras; men an betydligare forluster uppstodo
derigenom att under tider, d& frammande furstar
innehade konungatronen, vigtiga handlingar afsigtligt
blefvo forda ur riket. Af de archivskatter, som sa-
lunda g&tt for Riks-Archivet forlorade, finnas Stskilliga
— lyckligtvis icke 8& f& — annu i behall, ehurn i
frammande archiv, men m&nga aro alldeles forkomne.
Bland de senare ar thy varr Registrum Regni eller
Riksens Register, ett Riksregistratur fr&n medeltiden,
hvilket inneholl officiela afskrifter af en mangd vigtiga
statshandlingar, forst och framst utg&ende bref, men
afven andra af storre vigt. De uppgifter om dess
innehill, som numera finnas, harrora till storsta delen
fr&n den bekante Biskopen i Linkoping Hans Brask.
Denne i m&nga afseenden ntmarkte man bar nemUgen,
enligt egen uppgift, nar ban intradde i R&det, foretagit
en narmare granskning af Registrum Regni och med-
delat n&gra resultat af densamma i bref till Gustaf
Eriksson och till svenska R&det, tryckta i Konung
Gustaf I:s Registratur I, ss. 291, 293, 297. Han nam-
ner der bland annat att ban upprattat Den liten tafla^
ofver namnda Registrum Regni. Ett fragment af en
s&dan finnes annu i Riks-Archivet uti en codex siguerad
J. 11, hvilken fordom tillhort Antiqvitets-Archivet. Den
ar, s&som stilen synes antyda, skrifven af Biskop Brasks
sekreterare Hans Spegelberg. Mojligen har denna
codex innehailit den ursprungliga Dtaflan.D Der fore-
komma visserligen ej de uppgifter, som Brask i ofvan-
omformalda bref ur densamma anfor, men de kunna
hafva der funnits. Denna codex ar nemligen ej uu-

mera fuUstandig, ty m&nga blad befinnas hafva blifvit
bortskurna. De uppgifter, som 8t& oss till buds om
Reg^strum Regni, &dagalagga att det varit en icke obe-
tydlig volum af itminstone 351 blad in folio, sanno-
likt p& pergament. Nar detta registratur borjat skrif-
vas kan ej med full visshet sagas. Sannolikt ar dess
borjan att rakna fr&n forra halften af Magnus Eriks-
sons regeringstid, ehuru ett eller annat aldre bref der
afven f&tt rum. De aldsta i Registrum Regni inforda
handlingar, som finnas omnamnda, aro Konung Magnus
Birgerssons bref af kr 1276 rorande Gotlandingarnes
handel (Sv. Diplomatarium I, n. 611), Visb)' borgares
bekanta forbindelse &r 1288 (Sv. Dipl. II, n. 970) och
Magnus Erikssons bref om skattenedsattning m. m. af
ir 1320 (Sv. Dipl. Ill, n. 2255). Redan p& andra bla-
det fbrekommo atskilliga bref fr&n &r 1343 rorande
forhandlingarna om Sk&ne. Det yngsta bref, hvarom
uppgift finnes, ar stadfastelsebrefvet for Kartauser-
klostret i Gripsholm af ar 1493. Att Registrum Regni
just varit en s&dan urkundsamling, som sedermera
blifvit kallad Riksregistratur, ar otvifvelaktigt. Detta
idagalagges af det satt, p& hvilket det finnes sarskildt
omnamndt i tv& olika urkunder. Den ena, utgifven af
Hadorph i bihanget till Biarkoaratten, ar Rikets R&ds
fbrordning om malmberg af den 13 September 1485,
hvaruti sages i>thil mere visso och aminnelse ser thette
noterath uti Rijkzens register i Strengn8es3> ; den andra
ar ett annu i Riks-Archivet forvaradt originalbref af
den 22 Juni 1493, hvaruti Sten Sture och R&det bevilja
Biskop Kort i Strengnas fralsefrihet p& n&gra gods i
Sodermanland, i hvilket bref forekomma orden: »och
hafvom befalth thet inscrifves i Riksens register.!) Har
nedan meddelas under n. 1 och 2 dels anteckningarna
i codex J. 11. om inneh&Uet af Registrum Regni, i

samma ordning, hvari de der forekomma, dels en sam-
manfattning af dessa uppgifter och af dem, som Bi-
skop Brask i sina bref gifvit, ordoad efter de blad,
pi hvilka de omformalda urkunderna varit i Registrum
regni inforde. Denna sammanstallning ar utarbetad
af e. o. Amanuensen D:r Emil Hildebrand, hvilken
egnat detta iirane en sarskild undersokning, som lem-
nat vigtiga bidrag till dessa anteckningar.

Af Biskop Brask omnamnes jemval ))thet nya
Rikisens register.!) Det ar icke osannolikt att vi annu
ega detta i de tva papperscodices, som, signerade J. 9
och J. 10, forvaras i Riks-Archivet och som innehalla
RiksforestS-ndarne Svante Nilssons och Sten Sture den
yngres ))acta och handlingar.D Dessa aro aftryckta i
19:de, 20:de och 24:de delarne af Handlingar rorande
Skandinaviens Historia.

Det gamla Registrum Regni har, s&som ofvan ar
namndt, g&tt forloradt. Huruvida denna forlust ma
vara att tillskrifva Koming Christian II eller den be-
ryktade Erkebiskopen Gustaf TroUo torde svarligen
kunna utredas. I ett bref, dateradt Antwerpen den 12
Mars 1530, till Konung Christian formaler Gustaf TroUe
att det ej vore r&dligt att langre lemna Sveriges rikes
register i de Burgundiska landen, for de Burgundiskes
op&litlighets skull, utan ville han nedsatta det p& ett
annat stalle till Konungens tjenst och derom under-
ratta honom. (Geijer, Sv. Folkets Historia, del. 2.
Samlade skrifter. Stockholm 1852. Sen. afd. bd 3, s. 88).
For ofrigt saknas tillforlitliga uppgifter om dess vidare
ode. Forlusten af denna urkundbok s& val som af an-
dra vigtiga handlingar, som vid reformationstiden af
katolske andlige fordes ur riket — afven Biskop Brask
medforde vigtiga handlingar, da han ar 1527 lemnade
sitt fadernesland — har icke blifvit med likgiltighet

ansedd. Derom vittnar foljande utdrag ur r&dsproto-
kollet den 2 Juni 1662: »H. Gustaf Soop p&minte at
uthi Antwerpen berattas det the Antiqviteter (= gamla
acter) som Konungh Christian den 11 hade fordt medh
sigh utuhr Sw[erige] nu voro till kiops for 40,000 Rdr,
(hemstallande) om icke n&gon s&som Stiernhielm heller
en annan skulle tijt skickas at taga samma acta uthi
ognesicht for Rijksens heder och besta skull. H. R.
Cancel, holt det vara belt nodigt och K. M:tz ahra
och heder convenabelt at s&dane Antiqviteter quocun-
que modo inlostes, allenast man vore derom wijst in-
formerat.» Arendet foil derefter icke i glomska. Re-
geringen gaf genom fuUraagt den 19 December 1663
nppdrag &t forre Hofkanslem Nils Tungel att afresa
till Brabant. I ett sarskildt for honom den 22 Decem-
ber namnda %4r utfardadt Dmemoriab sages att som
Kongl. Maj:t kommit i erfarenhet att uti Brabant annu
skulle vara for handen ^tskilliga acter och skrifter,
som hadan blifvit bortforde i Konung Christians tid
d& han ur riket afvek, sS. anbefaldes Tungel att dit
afresa for att forsigtigt efterspana ifr&gavarande acter
och dem, i fall de befunnes af vigt och varde, mot
billig betalning afkopa och inlosa. Hvad Tungel, som
erhoU 600 daler silfvermynt till respenningar, kan
hafva till uppdragets fuUgorande utrattat ar icke be-
kant. Men uppenbart ar att om resan blifvit verkstald
andam&let icke blifvit vunnet. Tjugufem &r senare
vacktes &nyo fr&ga om dessa forlorade acters &ter-
vinnande. I Riksregistraturet forekommer nemligen
en instruction af den 3 Augusti 1688, hvarigenom ki
Johan Gabriel Sparvenfeldt uppdrages att, & de utrikes
orter, der han kunde formoda att nigra handlingar
eller lenmingar af Gotiska antiqviteter kunde finnas,
med flit och forsigtighet efterspana allehanda gamla
manuscripter och bocker, inscriptioner, stridstyg och

ArcKit, meddel, 4

slika efterlefvor och monumenter, de Svenske och GUiter
ang&ende, dem ban ekulle beflita sig att bekomma och
inlosa eller afskrifva och afrita, och s&dant allt hit
hem fordkaffa. I denna instructions 7:e punkt erinras
Barskildt derom att en stor myckenhet acter skole suti
den omilde K. Ohristiems tid:^ vara ntkomne till Brabant
och finnas i Antwerpen for en mojelig penning att ut-
losas, hvarfore Sparvenfeldt skuUe spana derefter, bese
deras inneh&U, fomimma priset och gifva derom be-
rattelse. Detta &laggande blef foljande kret den 3
April sarskiidt fornyadt genom en p& latin affattad full-
magt, hvilken med titel: ]>plenipotentia pro Johanne
Gabr:e Sparvenfeldt ad redimendum scripta qusedam
et acta publica, quae olim e regno Sueoise avecta sunt,
jam vero in Brabantia adhuc superesse dicuntur]^ finnes
i Riksregistraturet. Afven detta forsok •blef fruktlost
Af bref fr&n Kansli-Presidenten Grefve Bengt Oxen-
stiema, dat. den 3 Augusti 1689, till Antiqvitets-GoUe-
gium och till Sparvenfeldt (hvilka bref i concept finnas
i Riks-Archivet) inhemtas att Sparvenfeldt inberattat
fr&n Bruxelles den 17 Juli 1689 att ban hvarken i
Antwerpen, Mecheln eller Gent kunnat bekomma nagon
efterrattelse om ifr&gavarande acter. Hvar de kunna
finnas, om de aro oforstorda, bar hittills icke kunnat
uppdagae. I senare tid bar en nitisk forskare, den be-
romde hafdatecknaren Anders Fryxell, med understod
af allmanna medel afvensom af enskilda subscriberade
bidrag, b&de i vestra och ostra Europa gjort noggranna
archivforskningar, sarskiidt efter de handlingar, som i
Gustaf Vasas tid blifvit bortforda af de fr&n Sverige af-
vikne katolske prelateme. Dessa forlorade archivskatter
kunde likval ingenstades uppsparas, ehuru resan i ofrigt
bar rik frukt for den historiska vetenskapen *).

^) Se Handlingar rorande Sverges historia, or utrikes arkiver aam-
lade och utgifna af And. Fryxell. Del. I (reseberattelseu).

J. 11 (med den aldre signaturen vx/) ar en papperscodex i
folio, bunden i brunt, pressadt laderband med trapermar. Den bar
iDneh^llit nftgot 5fver 200 blad, af bvilka en del bafva paginering, men
de fleaU endaat folionumrering. Bladen 29, 30, 37—62, 83—86,
102—107, 123—132, 136—144, 147—166, 160, 161, 166, 170—
239, 246 — 264, 266, 267 aro bortsknrna. Numreringen ar gjord af
en samtida band.

Tk framre permena insida atftr foljande register: feuda f. 87,
fandationes 168, forbund 120, forbund inter Sveciam et Scaniam
172, gulsmede 108, Gotland 164, mynthet 111, causie exclusionis
regum 63, dektinger 170, Hysseland 240.

Derefter foljer i sjelfva codex:
F. 108 y, Mdeta stadga om guldsmeder, dat I486, Jomfrubampn

die beati Laurentii martiria, i afakrift. Bandanteckning:
▼ideatur desnper vetua registnim regni, f° 229, item f° 261.
» 111. Rftdeta ofverenakommelae med myntmastaren i Stock-

holm Hana Grafye, Telge 1488 aabbato infra octav. visita-
cionis Marie, i afakrift. Bandanteckning: videatur vetus regi-
Btram regni, f 164 et f 260.
j» 120. Forbindinga mellan rikeaens raad oc andra rike, land

ocb atader.
» 163 ▼. De titulo regni qnod debeat acribi Sveorum Goto-

rumque probatur

primo ex litteris Birgeri regis, veteris registri f^ 2^
per litteras regis Alberti ibidem
per litteraa Visbycenses ibidem, f^ primo.
» 164. De Gotlandia quod pertineat ad Gotos ex registro

regni vetere:

Primo relaxacio tnbuti, per regem Birgerum super-
inducti, facta per regem Magnum anno domini 1320, f^
primo ubi supra.

Item ibidem Gotlandenses habent libertatem emendi et
vendendi cum quibuscunque aliis incolis regni Sveere et
gaudent eorum privilegio, ad quos contigerit eos adventare,
sine cuiuscunque telonei solucione, a quo sunt omnino
excepti. Et si eos in aliquo loco regni hibernare con-
tigerit, ad nuUas coliectas vulgariter Burgselt vel alias
quocumque nomine nuncupatas obligantur.

(Bandanteckning : ut in T l7l).

Item conceditur quibusiibct aliis regni incolis Hbertas
ad Ootlandiam eundi et redeundi ac ibidem merces distra-
hendi et emendi per rcgem Magnum anno doroini 127G.

Visbycenses recognoacunt se perpetuo regi Svede aubiec-
t08 et solvunt ipsi duo milia marcarum argenti puri eomm
ponderis et quiogentas marcas argenti usuaLis monete, quia
cum regis iniuria circumdederunt opidum muris.

Item protestantur de portarum civitatia apertione regi
et eius nunciis omni tempore, etiazn si Gutenses ausu ieme-
rario de facto aliquem dominum alium assumerent, quem
etiam pro eorum viribus expellere pollicentur. Insuper
expellant iniuriatores regni Svecie, habitis eius litteris post
mensem, nisi interim contingat eos restitui sue gracie.
Item procurabunt a civitatibus maritimis sex numero litteras
iideiussorias, quod si alium dominum quam regem Sveorum
recognoverint, ad destructionem eorum in Gotland] a ipse
civitates totis viribus adiuvabunt. Item procurabunt lit-
teras Sedis apostolice expensis propriis quod premissis
contraveniendo sentenciam excommunicacionis incarrant ipso
facto, supponentes se nichilominus jurisdictioni episcopi Lin-
copensis ac pene X millium marcarum argenti puri regi
solvendarum, si per eos in aliquo premissorum fuerit contra-
ventum. Hec anno domini 1288 Nycopie vigilia Laurentii.

Item originales, unam videlicet ex his sex, nos Johannes
dei gracia episcopus Lincopensis sub attestacione divini
iudicii fatemur nos legisse in ecclesia Lincopensi in mine-
ribus constitutos.

Item multa de Gotlandia in dicto registro in diversis
locis; vide primo folium 134 pro terre recuperacione.

Item f° 161 ultimum articulum per communitatem
datum in dieta Arbogensi super Gotlandia^

Item r 179 duplices littere consiliariorum.

Item f" 212. Item f^ 231 om slotslofven pa Visborg
ei f» seqventi et f" 236.
f. 164 V. Item de Gotlandia ^ 239 et sequenti ac f 241.

Insuper 351 in eodem registro vetere.
» 168. Fundationes.

Sevehoim nove civitatis in Vesgocia prope Ludosiam, regi-
stri regni f° 136.

Kronabeck cum privilegiis eorum in Eskiistuna cum
condicione quod provideant leprosis in suis terminis facta
anno domini 1480.

0regruud ibidem f 254.

Monasterii Cartusiensis in Gripsholm Enccopie con-
firm a ta f^ 275 eiusdem registri.

Fol.

Anteckningar om inneh&llet i Registrum Regui eflter folionum-
reringen i detsamma och pS grund af uppgiftcrna dels i J. 11 dels i
Biskop Hans Brasks ofvan anforda bref (Gustaf Ls Registratur, 1).

Gotlandsbref. Konung Magnus Erikssons bref af 1320
(Sv. Dipl. Ill, n. 2255).

Alt Konung Magnus och Riket gifvit K. Valdemar i
Danmark 49,000 lod. mark for Sk&ne, Halland och Bleking
etc. 1343 »Vii (jmf. Sv. Dipl. V, n. 3741).

Konung Yalderaars skotningsbref p& Sk&ne 1343 ^/n
(Sv. Dipl. V, n. 3747).

Konung Vaidemars och R&dets forpligtelse att erlagga
30,000 mark silfver, om de broto mot ofvannamnda ofver-
enskommelse (jmf. Sv. Dipl. Y, n. 3741).

Erkebiskop Peters intyg om skotningen af Sk&ne 1343
20/, J (Sv. Dipl. V, n. 8748).

Konung Vaidemars stadfastelse i Liibeck p& Sk&nes
pantskrifning (jmf. Sv. Dipl. IV, n. 3502).

Pantbrefvet p& Vordingborg och Korsor 1341 ^Vn
(Sv. Dipl. V, n. 3607).

Konung Vaidemars forbindelse att oaldrig overfalle
Svenske men med herskold eller bebinda sig med tydske
pa rikisins argesta» (jmf. Sv. Dipl. V, n. 3745).

En likartad forbindelse ^).

12.

109

119

Rikisins Rads bref till Halland och Skane efber slagit
aa Brunkeberg.

^) UUd bestaoidt angifvet foliam i Registrum Regni anforas af biskop Hans flera
andra bref ADgicnde Sk&nes aftriidaDdeA Se Gustaf 1:8 Registrator, I, s. 293, 294.

Fol. 123.

134.

135.

161.

164.

171

179

212

229.

231

232

236

239

240

241

250.

251.

254.

275.

Bebindning niellom rikit ok the lengeUke oc teslikis
mellem them af Holland oc Flandern under rikisiiu
klemma.

De Gotlandia, pro terre recuperacione.

Stadsprivilegier for SeVeholm [1473].

Ultimum articulum per communitatem datum in dieta
Arbogensi super Gotlandia.

Om myntordningen.

De Gotlandia; T 179 Littere consiliariorum.
Om guldsmederne.

De Gotlandia; f 231 om slottslofven pi Viaborg.

351.

Om myntet.
Om guldsmederne.
Privilegier for Oregrund [1491].

Monasterii Cartusiensis in Gripsholm, Enecopie con-
firmata [1493].
Gotlandsbref.

1 55

Gustaf Ls tid

upprattadt i December 1843

F. A. DAHLGREN.

1526.
FSrhandllBg Med B|gpeni« och Biksens BAd on Bvsmeiutoii. (Odat.)

Jemte »varderingeu» af &r 1526 finnes i delta dokument jamval
upptagen »den nya varderingen* af &r 1562, bvilken eedermera af
Konang Johan III bekraftades. V2 ^^*

1683.

Kon. tlnstafis framsftttnlngar, att betraktas oeh SfrerY&gaB ntaf Biksens
Bid i Stoekholm, samt Bidets srar pi desamma. (Odat.)

1. Lybeckarne foreg&fvo sig ej hafva f&tt full betalning for dea
hjelp, de lemnat Sverige, hvarfore Konungen anbefaller Biksens K&d
att noga genomg& rakenskaperna och utforska, om bSl forholle sig,
samt derefter afgifva &itt betankande, huru mot Lybeck forfaras borde.

Svar: Man skulle anmoda Lybeckarne att p& n^on uUatt
motesplats sammantrada med Svenske sandebnd, for att granska raken-
skaperna; viUe Lybeckarne ej detta, vore r&dligt, »att det g&fvea in
npp& nSigr^ andre herrer och farster, 90m ther utinnan handla kundeo;
men om Lybeckarne ej heller p& detta satt ville taga reson, forklarade
de gode man sig villiga att med lif och blod bist& Konungen emot
dessa fiender.

56 2

2. Vester&s Becess och Ordinantia horde till alia sina punkter
och artiklar aga giillande krafl, och hvad «om emot desamma blifvit
brutet, horde heifras.

3. De myckna olagliga skjaUfarder, med hvilka allmogen be-
tungades, skulle afskaffas.

4. Ofver de hergsman, som for myteri hlifvit fangslige insaite
p& Stockholms slott, skulle B&det sitta till doms. — lladet bonfoll,
att de m&tte f& j»hestelle sigh en godh man, som vore aliidh inne pi
R&det med them och tecknade up hvad som belefveit och samp-
tycktt vordc och h&lle Register opp&, som altijd i fortijdeu varit
hafver.» iVj ark.

KoBgL Mi^:t8 Propositioner till Riksens RAd oek Adelii p& ai^tet i
NykOpIng och B&dets STar (Febr. 1537).

1. Vid fr&gan om Guds Ord och Evangelium, som enligt Yesteras
Kecess skulle rent ooh oformangdt predikas ofver hela Riket, tillkanna-
gafvo de gode man, att Klerkeriet ej aktade Biskopames p&bud, och
att allmogen ej ville antaga den nya laran, s& vida ej Konungena
oppna bref derom komme till dess kunskap.

2. Fralset hade fr&n kyrkor och kloster bekommit m&nga gods
och horde, enligt Vester&s Becess, genom bref eller vittne kunna bevisa
sin ratt tiU desamma; detta hade Fralset annu ej iakttagit, och be-
slots derfore, att de gods, till hvilka bordsratten ej vore fulleligen
besiyrkt, skulle falla under Kongl. Maj:ts goda behag.

3. Fralset upphafde sig till konungar och herrar ofver aina egna
landboer, ofver biskopssaker m. m., s& att Rongl. Maj:t och Kronan
nastan ingen egendom hade, och nar fogdarne emot Adelns forfarande
n&got anmarkte, blefvo de med v&ld bragta till tystnad. — De gode
man bonfoUo, att Kongl. Maj:t ville unna dem att beh&lla hvad de
egde; de skulle derfore gora Kongl. Maj:t tjenst.

4. Fralset, synnerligen i SmMand och Vestergotland, upptoge
m&nga odesg&rdar och tomter,-8ig till stor fordel, men Kronan till
skada. Sveriges lag bjode dock, *>att all allmanning uti harede bor hvar
njutasom han ar agende till, och Konung sin tridung»; hvadan Kronan
agde lika ratt som Fralset, att upptaga ddesgllrdarna eller tomtcma.

Svar: Bansakning horde anstallas, hvilka som kunde bevisa sin
bordsratt till ofvannamnde lagenheter.

5. Om olagliga skjutsfarder.

3 57

. 6. Dei Landskop, som sardeles i SmMaud och Vestergotland
af fogdar, preeter ocli bonder idkndes, skuUe vid boter och kopeu-
skapens forverkaii forbjudas.

7. Ang&ende det faUka silfver, som af guldsmeder i Riket gjordea,
eller ock infordes sardeies frfin Danmark, borde ransakning i alia
kopstader hdllas.

8. De Lybske hade ej velar ratificera den senaste forhand-
liogen i Kopenhamii i dess helhet, utaa eudast det fern in anat&ud,
bvarom vid samma tillfallc afhandladea; hvadan troligt syntes, att
Lybeck amnadc foretaga n&got iiendtligt mot Sverige. — De gode
man lofvade att i s&dan hiindelse vidtaga alia fitg&rdcr att fifvarja
faderneslandets forderf. IV3 ark.

I samma hafte som dc tre foreg&ende:

En afskrift af Strengntts-Stadgan. Dat. Dominica Palmarum (24
Mars) 1487.

Tryckt bland gamla stadgar, upptagna bakefter den af Hadorph
utgifna DJarkoa-JRatten, aid. 44.

Af dessa tre nast foreg&ende dokument finnes ett dupplettexem-
plar (5 ark).

Den ena afskriften af K^tYengnds-Stadgan har felaktigt datum:
Dominica Palmarum 1536.

1640.

Batjsclilag so aaf die Klioiiigl£liclie Missine dero dato auf Heindorf am
vhlrten tag Febmarlj ansgangen. Actum 28 FebrnarlJ Anno 40.

1. Den ed, som Ridderskapet och Adeln i Orebro svurit Ko-
nuDgen och bans lifsarfvingar, skulle nu med hvars och ens sigill
bekraftas.

2. Danskarne foreg&fvo, att Sverige s pelade under ett tacke
med ode Papistiske eller Burguudiske» till Danmarks forf&ng. Genom
detta falska foregifvande visade sig Danmark vara iiendtligt sinnadt,
hvadan rustningar borde goras, s§ att man i alia handelser kunde vara
redo till forsvar.

58 4

Concept (p& Tyska). Dermed sammanhaftadt ett renskrifyet ex-
emplar (a tergo: »A:o 40i»). fi&da tUlsammans 8V2 ark.

Siirskildt finnes sjelfva originalet af samma dokament, underskrifvet
af Cancelleren, Sten Erikson (Lejonhufvud), Claua von Hatatadt och
Clemet (Hanason) Secreterer (3 sigill; det 4:de bortfallet). 3 ark.

Artigkel so die Kd. Ibt mein gnedighater herr mlr benoUeia vmd
daranir zu Batshlagenu 28 tag HalJ Anno 40.

Ang& endast anskaffandet af krigsfornodenheter.

Harmed sammanbunden en handling med ofverskrift: Actum in
Secreto Consilio 29 die Junij Anno 40 (p& Tyska), som anglir for-
bund med Lifiland och beramandet af en Herredag i Calmar.

Bifogadt finnea afven 1 ex. p& Svenska. 4 ark.

Actum in eonailio 4 die Jnlii anno 40.

Anteckning cm arenden, som forevarit i BSdet:

Abraham Eriksson skuUe med Amiralen styra for staden och slottet.

Thure Persson skulle r&dslS med StAth&llaren och Ofverste Amiralen.

Bisittare uises till Kammarr&det.

Ombud att fdrhandla med bonderne uti ianen utaes.

Ombud till Calmar utses.

Concept. 1 ark.

Fdrtekning p& diiet J Nyldse blelT handlat 1540. (Piskrift af Erik Palm-

skold).

1. Ersattning skulle beviljas inv&narne i Vestergotland, i anted-
ning af den »be3varing», som dc hade haft och som kanske snart &ter
torde pAkomma.

2. Alia garder, som annu icke blifvit erlagda, skulle akynd-
samligen indrifvas.

3. En hjelpskatt m&ste, i anseende till det naryarande fieadt-
liga tillst&ndet, utgoras af Uppland, Ostergotland och i nodfall af
Vestergotland.

F^ baksidan: »Kigsens radz radzslag j Nylose nar Konglige M:t
ther persouligeii var som skedde anno 1540.» 2 ark.

164L

Badgcklag TBd ordenimgr das ScUos Tnd Stadt Kalmar Bel^ngreBih.
Aetim 1b eouBillo 6 JannariJ Anno 41*

Ang&r isi&Qdsattandet af krigsmakten till lands ocb vatten, samt
befastandet af Calmar, Elfsborgs ocb Stockbolms citadeller.

P&skrift (af Palmskold d. a.): »0m afbandlingen medb Danraark
j Galmar^ krigzfolck till land ocb vatn etc.» iVj ^rk.

BadtaeUagli yf die bezalnngh Ton K. M« sn Danmarok. Ludoalv

iSil. (PalmakSlda Sfvenkrift).

Inneh&llet se Tegel, Gnstaf 1:8 Hist II, 129.
Concept. PA baksidan samma ord som dfverskriften.

2 ark.

Badtalagli Ofrer fhunfarne Hans Oerehen 164L (Palmsksids piskrift).

Hans Jeriehen, sandebnd fr&n Hertigen af Preussen, skalle pro-
klameras sl&som en uppenbar landsforradare ocb insattas i fangelse.

Original (pi Tyska). A tergo: uRadtslag vber zeligen Hans
Gerichen A:o 41. » 1 ark.

Bifogad: en half balfarksremsa, inneh&llande ungefar balften af
rldslagety och med p&skrift: »Gerichen Anno 41. »

RadaeUaflrk das SeUos Kalmar Betreffendt (Odat.).

Emedan ingen Ungvarig fred vore att forvanta af Lybeckarne,
8& skulle Calmar slott sattas i godt forsvarsst&nd ocb forses med
allehanda krigsfornodenbeter, afvensom med krigsuppsyningsman. —
Edsformularer for dessa personer finnas i dokumentet intagna.

8 ark.

1642.
ErUemng der Hlssinen ahn Kon. B5m. IL gestalt Batweis rorfast.

(Den 18 Janii 1542.)

Ang&ende Bom. Kejsaren Ferdinands beskickning med begaran
om penningar till undsattning emot Turkarne. Se Tegel, II, 150.

60 6

A iergo: »Raishlach vnd erkleruug der Ro. Ko. Missiueu vnd . . .
derselbigcn viigcrshen bandlung Aduo 42. » — *>Vor nutig angesehen
zw Eitrahi.v 6Vs ark.

Ictmii in ConsUio 8 JullJ Anno 42.

Augur utskickandct af krigsfolk till att uppsoka ^dc skogstjurvar«
i More och Konga harader af Sra&land, bvilka samlat sig under Nils
Dackcs anforande.

Pa Sveuska. 1 ark.

Harmed hophaftad: En copia af ett Radslag, Stegeborg 9 Oct.
1542, ang&ende folk och medcl till att stilla upproret i Sm&land.
Se Tcgcl, II, 155. (Marginalanteckningar af Pahnskuld d. a.).

1 ark.

1643.

Katschlagk znm Stockholm ahm 29 tag Deccmbris anno 4S.

Augar Kidderskupcts och Adelns rustning till rikets forsvar cmot
in re och yttre fiender.

Concept (p& Tyska). 4 ark.

Artlcnll Don Reichs Bethen vhor zu halteui Dar awff zu ratslahen
ynd entlichen dar Jnn in sliessen. Znm holm anno 4S.

Rorer alia m&tt och steg till stillande af Dackes uppror. Se
harora Tegel, II, 180—193.

Concept (p& Tyska). PH framsidan: »Rade8 Artickel zum holm
auf Nativitati Christi Anno xliii.» 4 ark.

Badtslag awff den articnlen belanghen die inlendischen saeehei
mit don pawren 154d«

Af enahanda inneh&ll med forcg&endc dokument. Tegel, pa a. st.
Concept C^k Tyska). — A tergo: »Acta ct conclusiones Suder-
koping quomodo agendum cum Seditiosis.» 6 urk.

7 61

BUsUig angiende npproret i SmUand 164S.

Vi\ frarosidan har Palmskold d. a. antccknat: »H. K. M:ts punc-
tcT Rikzens och Regcmentz-Radhet ofucrlefvereradhe att beradhslA ora
Smfilenningernes Yproors stillaiidc och pa hwadh satt ecn summa
Penningar kan skafTas och hafvas j forrfidh till att werfua och under-
h^Ua, nar omtranger, 8,000 krigzfolck till Foot.»

Vk Svenska spr&ket. 3 ark.

BAdslmg uig&ende Rikets fSrsTar. 1548 oeh 1544.

Hufvudsakliga inDehAllet se Tegcl, II, 201, 202.
Concept (p& Tyska). — A tcrgo: »A:o 43 et 44. lUdtslag zu
holm vnd zu Vestras.» 2V2 "rk.

Harmed sammanhaftadt ett Concept (p& Tyska).

Senatns Consiilta de re militarj et alijs rebus Hoi. A:o 48.

Ang^ende Stockholms bcfastande och for ofrigt rikets forsvarsan*
stalter. 2 ark.

Oustaf Olofsson Stenbocks och Sten Eriksson Lejonhnfvnds betftn-
kande till Kongl. Majxt ang&ende landets fSrsTan Dat. Elfsborg.

(Utan dag oeh &rial, men syncs vara tillkommet i foljd af Sm&landska upp-
rorel).

Ang^ende anskaffande af forstarkning och krigsfornodenheter ; om
en gards p&bjudande till krigsfolkets underhUll; om dagsverkens ut-
gorande af allmogen till uppbyggande af en skans, m. m.

A tergo: »Her Gostalfz och Her Stens R&dslagh och betenckende
vmm n&gre anliggende lagenheter.i> 2 ark.

R&dslag^ gifret Stoekliolm den 12 NoTember 1548. (?a Tyska).

13 ark.

Rorer Pfaltzgrefven Fredriks forh&llande till Sverige. (Dokumentet
fir till storsta delen alldeles olasligt).

1644.

TliU Minnefl Eptlr Mitt RiDga FOnUnd flaad rodes skall StomeetvgW
gte FnrsU alles w&r NAdllge Herr« KonnBgh wpA Themi dagfc
S&Bi ramett Xr J WesMra. 1644.

21 punkter af ung^efar sanima inneh&ll som det sedermera fat-
tade riksdagsbeslutet, hvarom ae Tegel, II, 219—221.
A tergo: »Her Erik Flemmiogs (?) radzslag.*

2 ark.

Propositlones nnno in CoiiTeiitv Arbogensi propoDend» kmno IM
eirctter featam aasnmptionls Mariia (15 Aogosti).

18 korta punkter, angfiende antagandet och ratificerandei af en
fred med Danmark, ang&ende underhandling med Pfaltzgrefven, med
Kejsaren och med Frankrike.

?& Svenska. 1 ark.

Conslliam et propoattlones in ConTentn Arbogensi Aso 44.

AngAende Sveriges forh&llaode till framroande makier, saideles
Danmark, detta rikes skuld till Sverige; Rikadagen i Speier, rorande
frAgan om Eou. Christian II Tyrann, m. m. Jfr foreg&ende dojtument
— Se Tegel, IIj 226—228.

Concept (p& Tyska). 17 ark.

Artiklar, af KongL Mi^tt framatUIda till Sfrerllggnlng 1644^

1. K. Maj:t vore s& val i freds- som krigatider alltfor ofver
hopad med gorom&l, m&ste sjelf vara b&de Kansler och KrigsrSd, ji
ofverse alia Rikets rakenskaper, hvarigenom K. Maj:t blifvit svag och
sjttklig; derfore skulle r&dsl&s om medel, huru Konungena m5da mStte
lindras.

2. Riket hade under denna tid, som skulle kallas fredstid, lik-
val haft lika stora utgifter som i krigsiider; Rikets uppbord och rantor
ville derfore icke racka till.

3. K. Maj:ts Kammare vore ilia f5rsedd med r&d; si att om
Konungen ej sjelf hade uppsigt derofver, skulle det hvarken med upp-
bord eller utgift gk riktigt tillvRga.

9 63

4. Pft Stockholms slott funnes ingen ordning; oaktadt iillforing
skedde friLn alia orter i riket, komme dock alliing 8& sm&Dingom bort,
emedao aldrig nlgon inventering dersiades holies.

5. Bikets innebyggare betungades nu f5r tiden af en stor mangd
ryttare, ofver brilka hvarken Byttmastare eller Fodermarsk hade uppsigt.

6. Oaktadt en otalig mangd saltpeter blifvit sjuden och deraf krat
beredi» fannes dock ej' tillrackligt forr&d af denna vara, emedan ingen
ratt ordning holies p& hela Artilleri-vasendet. — Skepp och skeppa-
g&rd vore icke heller val tillsedda.

7. Frammande kopman drefvo handel i riket till inhemske k5p-

mans forfUng, och utofvade mycket bedrageri. De dyrt kopta utland-

ska Tarorna m&ste sedan afyttras till vunpris. Rikets guld- och silf-

Termynty som vore mycket battre an de kringliggonde landernas, ut-

fordes ur landet, hvarigenom penningebrist uppatode.

4 ark.

1546.

BIkseBS RMa bet3hikaiide och B&dslag ang&ende nAgra af Kongl. MaJ:t
fnunstSlliUi artfklar. Stockholm den 4 Jannari 1545.

1 . En allman bjelpskatt skuUe p&bjudas ofver hela Biket, for att
rusta sig emot alia liender.

2. En vapensyn skulle hftUas ofver det utrustade krigsfolket.

3. Kyrksi]fret borde fk vara qvar i de kyrkor, ur hvilka det
annu ej blifvit uttaget, till dess hjelpskatten vore atg&ngen; sedan
knnde det bortforas pk ett satt, som fororsakade minsta ovasende och
forargelse.

4. Calmar, Vadstena och Jonkoping skulle befastas.

5. Bref skulle affardas till Storfursten i Byssland att skicka
sandebud till gransen, for att med de Svenske uppgora rlig&ngen
emellan rikena.

6. Bref skulle afven afg& till Bomerske Kejsaren, ang&ende de
Ffaltzgrefliga arendena.

7. Ett fbrbund borde ingHs med Frankrike; men Sverige borde
ej forpligta sig att lemna nSgon stor hjelp, hvarken medelst folk eller
annai.

8. Med de Pommerska staderna borde for handelns skull for-
bund ingis.

64 10

9. Sverige borde bidraga med sio del i Kejaarens begarda
oTurkensteuer.M

10. Bcstamtnelser angHende kopenskapen i staderna.
Concept. 6 ark. — Ett concept-exemplar af aamroa radalag, dal

Stockholm den 28 Dec. 1544 (7 ark), sarot ett renskrifvet exemplar
(4 ark) finnas afven.

Rftdtschlag ahm Sechsten tag MaiJ Anno D. 45 snm Stockholm ke>
sehloasen*

Instruction for sandebudcn till Dnnmark angAendc Hcrtig Albrechts
af Mechlenburg ocli Pfaltzgrcfvcns vid llhen fiendtligheter mot Sverige.
Se Tegel, II, 234.

Concept. 3 ark.

1646.

R&dslog^ ang&ende den dyra tiden i Riket. Aetam Upsala den 25 Febr.
1546.

Se Tcgel, II, 2G7— 269 och Stiernman, I, 197—200 (p& hvilka
buda stfillen (med hvarandra bokatafligen ofverensstiiramande) inne-
hSllct af ofvanstScnde dokument endast i korthet, ickc ordagrannt
upptagcs).

Renskrifvet exemplar. 9 ark.

Aetnm in consillo in t^resentla d. 27 die Maij anno 46 Stoeholmis

her Larents Siggeson
her Johan Turson
Schwandt Sture
Peter Bragde
Jon Olson
Gabriel Cristierson
Georg Norman.

1. Anteckning ofver forhandlingarna i RAdet, ang&ende de han-
delsform&ner som akulle beviljaa Lybeckarne (jfr Tegel, II, 270),
pnnktvis genomg&ngna.

2. Anteckning om de Lybeckska besvarspunkterna.
Concept. 6 ark.

11 65

Hwad t4J ett samfelt r&d her TdJ Palmar then 7sde JnliJ Anno 46 pi
Kon. Httz w&r aller nAdlyiste herris hOgre oeh widere betenkiende,
thenne tiden for mdeligrit anseedt ftr. Se Tegel, IT, 270.
Renskrifvet exemplar. 2 ark.

Orsaker, som man beteneke kan, hTarfOre thenne dyra tid app& spanne-
mllen her I Riket npkonimen ftr.

Bristen ?ore storst i Norrland, af den orsak, att der brukades
iiten iker, men befolkningen 5kade8, hvadan hemmanen m&ste klyfvas
1 m&nga delar. Afven plagade man der inhagna under byegorna
mera mark, an gagneligt vore, neml. anda till en vidd af 12 & 16 mil,
och pA dessa marker finge inga hemman upptagas, hvarigenom landet
blefve obebygdt och mindre odladt, oaktadt folkmangden ej minskades.

Hafvodorsaken till spannmMsbristen i nastan nlla de ofriga de-
larna af riket ?ore den, att alhnogen forsummade Akerbruket, s&som
yarande traget och modosamt, och sysselsatte sig i stallet med kopen-
skap; ocks& plagade det lilla sade8f5rr&d, som funnes, bortbytas mot
en hop ofverfiodsvaror.

M&nga nprSngekopmann fore omkring om hosten och upphand^de
nastan all aaden, ^och nar sedan brist yppades, stegrade desse kopman
priset p& spannm&len 8& hogt, att ingen form&dde kopa den, m. m.
m. m.

I samma dokument afhandlas:
Gtonm hnadt orsaker kiOplnskapIn ftr kommen aff sith rettha skiek.

Hufvudinneh&llet se Tegel, II, 267—269. Stadgar angfiende
kopbandeln.

Renskrifvet exemplar. P&skrift af Palmskold: »till 1546. »

5 ark.

Artiklar oeh hrlster^ som sjnas rara the fSmemlfgasta^ som nn behOAia
warda besinnadhe oeh botadhe 1546.

Om skolornas fBrfall; om upprattandet af ett Universitet, der
stadenter kunde inhemta forberedelse, innan de reste till utiandska
Akademier, emedan de fleste icke egde medel nog, att der lange uppe-
h&lla sig; om prest-bristen; om sv&righeten for presterna att utbe-
komma sina loner; om helgedagar och bonedagar; om borttagandet af
anna qvarvarande belaten i n&gra land^kyrkor; om aktenskap, hospi-
taler m. ra. — allt framstaldt i 18 korta punkter. 2 ark.

Archiv. meddel.

GO 12

1647.

Hwad Radett haffwcr fSrhandllett och beradslag^tt then 6 Febrlir
Abbo 1547.

1. Oin utskrifning.

2. Angiencle Danmark, Berndt von Melen, Hert. af Preussen
och de Tyska staderna, enligt Herredagsbeslutet i Strengnas.

3. Eu vias Werner Passberg, i Dan marks tjenst, hade beglU
dfvervAld emot och dodat flera Svenakar, hvarom Kon. i Danroark
skulle tillskrifvas, raed begiiran om upprattelse.

Jfr Stiernman, I, 206—208.

Reuskrifvet Exemplar. S'/t ark.

Hwad yppA the ArticUer, som K. Hst, Wir aller N. Herre, oas geaon
Yalentin Secreterer tijl ath ber&dslA beffaledt, TppA Hans KoB(r1«
M:t8 h5gre betenkieade^ fVr rAdeliget anseedt ilr. Actum Stoek-
holm den 22 Mars 1547.

1. Den Lybska ratificationen, som nyligen inkommit, borde-an-
tagas, men ej storre fortroende dertill sattas, an man funne r^dligt,
sedan forst Lybeckarnes framtida uppforande blifvit beprdfvadt.

2. oDe Sundeskeo anhoUo p& Hertigens af Pommern forbon, att
Kon. Guataf ville afstA fr&n sin onSd mot dem och beviija dem fri
handel; och tillstyrkte Mdet beviljandet af denna begaran.

3. Yidare om de utlandska forh&Uandena, som forr omformaldt ir.
1 Concept (3 ark). 1 D:o (fragment. 2 ark). 1 renskrifvet

exemplar (4 ark).

Ett hafte, inneh&llande:

a) R&dtslag p&& the Ryssers affskedt, actum Stockholm Aprilb
Anno 47.

Se Tegel, II, 273, 274.

b) BAdtslagett p&& the Finske breff^ actum Stockholm Aprilis
Anno 47*

N&gra torn i Wiborg skulle rcpareras. I anledning af den drjga
kostnaden for dessn bygnadcr, onskndc stadens borgare blifva befriade

13 67

frin soldat-inqvartering. Borgarne i Viborg hade blifvit forbjudne att
till annan stad an Stockholm segla mod torra gaddor, lakar och annan
fisk, derfore borde de borgare frAn Stockholm, Gefle eller andra stader,
som plagade segla till Eeval och Narva med varor, pA samma gftng
segla in till Viborg och frakta stadens (iskvaror med sig till forsalj-
ning, hvar och en i sin stad. — Vidare ang&ende handel med spann-
mM. — F5rslaget om Borg& och Ekeuas invUnares flyttning till Viborg
borde forfalla. — Bondernas seglats och kopenskap borde forbjudas.
— Borgarne i Raumo och Ulfsby skulle flytta in till Abo, for att
•gore ther eiin godh fast stad utafT.w — De forfallua klostren mAtte
fh begagnas af borgarne till forvaringsrum for deras fetalier mot eld
orh annan v&da, eller ock nedbrytas och anvandas till byggnadsma-
terialier for stadema.

c) Hwadt QPP&& Kongen aff Danmarkz brelT till att sswarende^ be-
langende thenn tUlszammaiiskomst, Ym then till att besOkiende
ftr eller ey.

Sammankomsten kunde beqvamligast h&llas i Varberg eller Halm-
stad; och skulle der tvistigheterna mellan rikena till bUdas fromma
bilaggas.

A tergo: vRidhslagh p& the Eysscrs afskedh.» 5 ark.

Artiehler, hwaropA nu ydj thet beramede iii9te her ydj Stoekholm
som ftr thenn 25 AngnstJ Anno 47 tilberadslaendes ware will.

AngAcnde en beskickning till Rom. Kejsaren r&dslogs, att efter-
som en sildan beskickning ej kunde vara Biket till synnerlig fordel, 8&
sknlle den utgoras endast af nfigra ringa och mindre ansedda personer.

Kon. i Dan mark hade skrifvit, att Bom. Kejsaren amnade till-
sporja de Nordiska rikena, huruvida de ville samtycka till Tridentin-
ska motets i religionssaker fattade beslut, och vore i anledniug haraf
Konung Gustafs onskan, att de b&da rikena icke skulle sondra sig,
utan i denna sak blifva vid ett och samma beslut. — Vapensyn skulle
h&llas sarskildt i hvarje lagsaga. — Vidare, angfiende de forr namnda
tvistigheterna med Danmark samt ett mote mellan b&da rikena.

1 Concept p& Svenska (1 ark); 1 D-.o pS Tyska och Svenska
(3 ark), inneh&llnnde R&dets tillstyrkande af propositionerna; 1 D:o,
Hdets betankande angfiende Tridentinska motets beslut i religions-
saker (1 ark); 3 renskrifna exemplar (3 ark).

68 14

Dpi KoBgL MstR wAr aller nlUligrste herris proponerede articMcr
halhier Hans Hits R&d her nw fVrsamblcde gifftait tesse efn«i^
f51iende swar eller RAdxslag alt opA hdcrbeite Kgrl. Mits nidlge
fSrb&ttriniir* Actam HolmiiB Anno 1547 die 28 AuipistJ.

Samma arcndcr soin i foreg&cnde, endasi mera utforligt afhandlade.
2 concepter och 1 renskrifvet exemplar. 6 ark.

Badsehlag anff der Kamer Ordenimgr* "Till 1547." (Palmskolda nm.).

Utkast till ett reglemente, ang&ende Kamnmrrilds utnamning; om
tiden for rakenskapernas afgifvande; om de bocker och register, som
i rakenkammaren borde h&Uas; oro fogderierna ra. m. som fogdarof
tillhorde.

Concept. 6 ark.

1548.

N&gre B&dtz Artlcler Tdhi Wastena framsatte oeh ber&dslagne tiieu
18 FebrnarlJ Anno 48.

Hvarjemte foljer:

NA^e B&dtz beslnttninger hwadt Rijkeszens B&dt i tette Hlrre-
mdte^ her i Wastena^ p& the ft-amsatte BAdts Arthieler fSr gott
ooh nOdigt annseedt halTwer.

1. Rorande den forr omnamnda legationen till Rom. Kejsaren.
Svenska sandebuden skulle ang&ende de p& Tridentinska motet fattade
bealut i religionssaker svara, att Konungeo af Sverige i det afaeendet
ingen befallning gifvit dem, men att de icke tviflade, det aamme
Konung skulle med Trident, consilio sig ndja I&ta, s& framt der be-
slutadt vore hvad som christligt, ratt och tillborligt ar och hvad son
Guds rena ord medgifver. — Fri handel och vandel mellan rikena
skulle beviljas. — AngSende den »Christierni8ke faandeU sknlle inga
Kejsarens fordringar af Sverige medgifvas. — Sandebuden skulle, i
anseende till vagarnes stora farlighet, erhAUa tillforlitlig lejd af Kej-
saren. — I fall friga uppstode om vpraelaturernas forvandlingar» i
Sverige, borde sandebuden skickligt forklara orsaken till f5rringandei
af de forre biskopars och presters st&t, och grundligen berisa, »huru-
unde Bisperne i fortijdenn vdhj tesse kongerijker vnderstode sick

15 69

igenom theris 5fwerflddi((e ocb wardzlige prong, hoifmodt och weeder-
wilie, alt till ewig traldorn, farligenu att fortryckie ocli neederst6te».
— Kejsaren skulle onibedjas att media mellan Sverige Sl ciia och
Lothriogen och Pfaltzgrefven & andra sidan.

2. Ang&ende forr omtalta stridigheter roed Danmark, till bvilkas
bilaggaude en heskickning skulle affardas.

Concept (5 ark). P& framsidan antcckuiug af Palmskold d. a.
uOrigiualet ligger till fibr 1548 j skSpet.»

B&dslag i Wastena den 18 Febroari 1548.

Se ofvan.

1. Concept pfi Tyska (af Pyhy). 9 ark.

2. Original p& Svenska (5 ark), underskrifvet af Lsirs Siggesson,
Abraham Eriksson, Gustaf Olsson, Mans Johansson, Birger Nilsson,
Swante Stare, Georg Norman. (7 sigill).

lastnietioii fOr Georg Norman^ Carl Holgersson Gera och Olof
Larsson till Konungen i Danmark, ang&ende Kon. Chrlstlem
Il:s arfringars fordringar. Dat. Gripsholm den 26 Mars 1548.

Hufvudsakliga innebSllet se Tegel, II, 272—273.
Original (pil Tyska) med Kon. Gustafs egenbaudiga underskrift
och med sigill. 6 ark.

1549.

Hum n&gre Rigzens saker pA Kongl. ]l:tz w&r alder Md:te herres
N&drte behag oeh fSrbSttring nu fSretages oeh effter thenne
Ujdtz ISgenhet f5rhandlede bliffwe knnne. Actnm Stftkeborg
24 October Anno 1549.

1. I anledning af den hjelp, som staden Lybeck gifvit Konung
Gustaf emot Cristieru Tyrann, bade staden f^tt dtskilliga privilegier i
Sverige, sUsom t. ex. att Hikets inbyggare ej finge efter sina forndden-
heter utomlands segla till n/lgon annan stad an Lybeck, eller ock de
stallen, som Lybeck tillate, hvarigenom en s&dan dyrhet i Riket upp-
kommit p& alia nodtorfter och utlaudskn varor, att en tunna salt
kostade anda till 30 eller 40 mark. Nu sokte Lybeckarne ytterligare
gora orattmatiga anspr§k p& Sverige, hvarfore nodigt vore att med
allvar lagga sig deremot. Se vidare Tegel, II, 274, 275.

70 16

2. Hertig Adolf, broder till nuvarande KonuDg Christian i Dau-
roark, sades skola formala sig mod gamlc Konung Christierna dotter,
eukehertiginnan af Lothringen, och i foljd deraf gora ansprilk pi
Sveriges krona. Man borde gora sig bercdd att mota v&ld med vjUd,
ifall detta rykte ginge i fullbordan.

3. Forsoken att i Sverige 2ter uppriitta Papisteriet skalle mot-
arbetas. P& Clerkeriet i riket mfiste man hafva ett vaksaromare oga,
emedan man fornummit, att presterna genom uppenbara luster och
grofva syuder gUfvc den enfaldiga almogen ett forargligt exempel.
Biskopnrne skulle ofver nllt detta hUlla noggrann tillsyn, afvensom
ofver skolestugornns, hospitalernas och sjukhusens andamfllsenliga in-
rattande och uppratthAllande.

4. Med kopstadsmannen skulle afhandlas, huru kophandeln m&tte
komma i godt skick och dyrheten i landet snarligen andanrodjas.

6. Riksmyntets reglering. 8e Tegel, 11, 276, 277.

6. En allman konungsrafst skulle uastkommande vinter h&llas
i alia landsandar och lagsagor, fornamligast i Yestergotland, Venn-
land, Dalsland, Ostergotland och SmMand. Nftgon af Hikets BSd
tillika med Lagmannen och Haradshdfdingama i hvarje landsanda
skulle forhandla med almogen om alia arender, som p& narvarande
Herredag forekommit, samt om ofriga arender och klagom&l, som
kunna forekomma, t. ex. om kyrkotionde, om iingars och &krars rodj-
ning, om dikning, hemmans upptagande m. m.

a) Concept (5 ark) med anteckningar af Palmskold. A tergo:
»NAgre artickler, som stelthes effther Kong. Ma:tz godo behag Anno 49.*

b) Copia af samma dokument (4 ark), collationerad och forsedd
med anteckningar af Palmskold.

Betftnckiende Tm nAgre Eongl. Maljtz och menige Bigessens anlig-
giande Arender, som nn p& fftrde ware knnne, och af KongL
M:tz B&dt &re ber&dslagne ntbj NorkOplng then 21 Norembris
Anno 1549.

1. Ang&ende de Lybska sakerna. (Se foregftende). — Kon. i
Danmark hade i en bi-recess forpligtat sig att forhandla de Lybska
arenderna. Konuugen skulle harom tillskrifvas.

2. £n pilitlig man borde sandas till Finland, for att bafva
vaksamt oga p& Ryssarne, s& att dc intet infall m5tte gora.

17 71

3. Emedan Sverige inlet rikligt forr&d egde hvarkea pA folk,
penoingar eller proviant, for ait kunna kraftigt motsta sina fiender,
s4 foreslogs till afhjelpande af dessa brister, att riket skuUe delas i
3 delar: a) De landsandar, hvilkas bebyggare vore till krig dugligast,
neml. Dalkarlar, Bergsman och SmAIanningar. Desse skulle rusta
aig och vara redo, nar behofvet pSkallade. b) »Skariekarlar och Botne-
karlar*, som skulle hafva i forr&d en skeppsgard, till att bespisa
skepp och galerer med, nar noden det fordrade. c) De, som bygga
och bo p& landet, hvilka skulle tillsammnns utgora och hafva i forrSd
penningar, dermed krigsfolk kunde lonas vid pfikommande fall.

4. Riket saknade en hop fornodenheter, sSsom saltpeter, bly,
salt och klade, till hvilka varors inforskaffande mau skulle af rikets
produkter utfora s&dana, genom hvilkas inneh&llande man ej kunde
gora fienden nSgon skada, s&som t. ex. smor, heist fienden vanligen
egde proviant och fetalier nog. Men hftrda varor, s&som koppar,
jera och stil, finge ingalunda utforas. SSdana varor, som kunde vara
Hollandare, Engelsmtin och Skottar till gagn, s&som hudar, talg,
spannmill horde foras till Calmar, Elfsborg och Sandhamu, p& det att
namnde kopman m&tte inlockas i riket, d& de finge hdra, att dylika
varor stode dem till kops.

Concept (2 ark), collat. och med auteckningar af Palmskold.

1560.

Bidhslagh om en Legation till Kejsaren oeh en till Engeland ocli
Adelens hielp dliertilL Stockholm den 80 Sept. 1550,

M&ns Johansson (Natt och Dag) och Jorgen Norman skulle
sandas till Kejsaren; Carl Holgerson (Gera) och Doctor Andreas
Olai till England i snmma arender som forut p& v2ren, hvarom se
Tegel, II, 279.

Original (2 ark). Undcrskrifvet af Larss Siggisson (Sparrc), Swante
Stwrc, Mans Johansson (Natt och Dag) och Gabriell Christersson
(Oxenstierna).

FSrslagh att komma handelen ifrftn Bewell^ och ett nederlagh eller

Stadb i Sandliampn. Till 1&50. (Palmskdlda autuckning).

Sandhamn i Viborgs lau skulle blifva en nedcrlagsplats for alle-
.handa foroodeuheter och varor, hvartill alia stiiderna afveusom lands-

72 18

orterna i Finland borde bidraga, p& det ait frammande handelsfartyg
m&tte der lagga till och finna «llt hvad de onskade. Se Tegel, II, 281.
Original (3 ark). A tergo: »En vnderwijsning ait gore the
ReffweUke en a£fbreck vdhi tberis handell.v

166L
BUslAg i StoeUolm den 8 September 1561.

AngSende beskickningen till Kejsaren, samt de Lybaka och Dan-
ska tvistigheterna. Se ofvan och Tegel, II, 282, 284—285.
Concept (2 exemplar, det ena 4, det andra d'/i ark).

1662.

Extraeht ut4ff Ihet Badzslagh som skedde i Wftstena Tdj Jnlio och
Augusto Abbo 52. (29 Aug.).

Ang&r de Lybskes och de Danskes forfaranden. 1 ark.

BAdslag, stUdt tUl K. Msis fSrbittrlng i Wadatena i Jul och Am-
gnati m&nader 1552.

I anledning af Ly becks iiendtliga stamning mot Sverige, borde
Danska Konungen uppmanas att handla enligt den bi-recess, hvari
han forbundit sig att stalla allt till ratta mellan Sverige och Lybeck.
— AngHende tvistigheterna med Danmark sjelft, skulle man i det
langsta soka fred och forlikning; men i fall intet sftdant hjelpte, be-
reda sig till allvarsamma Htgarder.

Original (3 ark), underskrifvet af Larss Siggisson (Sparre), Johan
Tursson (Tre Rosor), Sten Erichsson (Leijonhufvud), Per Bra, J.
Ericbsson, Swante Stwre, Mans Jahausson (Natt och Dag), Byrghe
Nijelsson (Grip), Gustaff Olsszonn (Stenbock), Niils Krume (?), Secret.
Georg Norman. — P& framsidan anteckning af Palmskold: »0m dhe
Liibeske och Danskes.

19 73

1653.
Utalag i>op4 thett report bob Oloff Lanoa ned dg haft h«fiier».

Secreteraren Olof Larsson hade blifvit skickad till Lybeck f5r att
underhandla, men ingenting synnerligt utrattat. Se vidare Tegel II,
289, 290.

I samroa dokument:

>) BidaUg pA HerredAgen i Orebro 154S. Angir Dackes uppror.
Se ofvan.

^) D:o p& HerredAgen i Strengnfts 1547. Se ofvan.

e) D:o Iho I LinkVping 1586. Se ofvau.

Copior. 7 ark.

1666.
lUdfllag 1 Arboga om fejden med Bygaen. Dat. den 26 MaJ 1556.

Ang&ende Mgan, om n&got ytterligare krig skulle nu mot Hyss-
land begynnas, eller om man skulle bevilja den fred, hvartill Ryssame
syntes benagna; hum mycket krigsfolk i hilndelse af ofrid skulle be-
bofvas; p& hvilka orter man borde gora infall, o. s. v.

Copia. IV3 Afi^«

I samma dokument:
a) Hertig Eriks oeh Blksens BAds r&dslag 1 Arboga den 28 HaJ 1556.

All vidare fejd med Ryssland aMdes, eroedan man icke i Sverige
kunde samla 8& mycket folk, som erfordrades for att gora Ryssame
nSgot afbrack; ocb det vore alltfor dyrt att inforskaffa frammande
krigsfolk. Afven stode Sverige icke i nog fredligt forhfillande till sina
dfriga grannar, for att kunna tryggt vanda all sin uppmarksamhet fit
Ryska sidan. Fastningarna i Finland befunne sig ocksA icke i nog
befastadt skick. Afven befarade man, att almogen ej skulle vidare
vilja utgora nfigra garder. Icke heller kunde af rikets firliga ranta
och ttppbdrd umbaras si mycket fetalier, som for kriget behofdes, s&
framt annars slotten och gfirdarne skulle blifva vid makt. Och om

74 20

afven tillrackliga fetalier kunde fistadkommas, b& funnes ej nog inaiiga
skepp ocb skutor, mcd hvilka dessa fetalier i tid kunde 5fversandas
till krigsfolket. llatt krigsforfarna hofvidsman saknades ack inom
riket. Fred borde allt8& sokas.

I det fordna frcdsslutet ined llyssen funnes m&nga artiklar, som
vore bi-svarliga for Sverige och som i framtiden utan tvifvel skuUe
gifva anledniug till fejder. Dessa borde man sSledes soka f& andrade.
Bland audra borde den gamla artikeln: watt om nilgon af b&da rikeuas
undersilter vid gransorna gjorde den andra skada genom rof, mord
och brand, sA ekulle fredcn derigenoni icke brytas,* forandras sAlunda:
att alia sftdana fiend tligheter, som vid gransorna forofvades, borde en
gSng hviirt 4:del8-, half* eller hel&r undersokas och & bada aider enligt
lag straffas, o. s. v.

Om fri handel mellan rikena borde Sfverenskommas, och Sven-
skarna skulle fk beh§lla den handelsg&rd i »Nogllrden», som de for-
dom haft.

Vidare i datalj om rustningarna, ifall krig blefvc.

Copia (3\/2 Ark). Med underskrifter af Hert. Erik, Gostaff
Olsson (Stenbock), Sten Eriksson (LejonhufvudX Pcder Brae och Niels
Krumme.

b) Register Tp& Frelsslt b&de Jnnen BAdc och Ytan, ssom nw hir
hemme i Landet tilstJIdeB 3lr. 1 ark.

A tergo: uK&dslagh som Hertig Erich och llich-.ns RUdh hafue
giordt i Arboga». »Allatai sunt 12 Julij Anno 5Cm.

Med samma dokument sammauhaftade :

1) Thessze effterfOliende Artickler Offueranttuardades the gode mens
J Wijborg w&re^ till att ber&dsU thenn FOrste Octobris Anno 56.

10 korta punkter: om man, sedan det nu kommit till anstiind
med liyssen, kunde lita p& att hau ej brote freden ; om Svenska siinde-
buden till llyssland kunde lita p& den gifna lejdeu; om den for sande-
buden utsatta installningsdagen borde framflyttas inp& vinteru; om
kunskaparc borde insaudns i llyssland for att utrdua, om Ryssea
amnadc gora infali i Finland till vintern; om krigsfolket i Wiborg
skulle atersandas till Sverige o. s. v.

Concept. 1 ark.

21 75

2) Hert Eriks oeh lUUleto tiU KongL Majrt Afgifna betlnkande om
de Bjska sakerna. Stockholm den 2 Oct. 1556.

Skrifvelse hade ankommit friln llyska Storfursten sjisom svar p&
Kon. Gastafs forut pA sommaren afl&tna bref, och visade sig Storfursten
benagen till fred. Sandebud skulle derfore afsandas till Ryssland ntt
ofverlagga om det gamla fredsfordragets Aterupprattande. Gransorna
borde bibehfillas siUoiD de f5rut blifvit utstakade. Jfr Tegel, II, 336,
337, 342.

AngAende Ryska i>6refdrDgaren» Michita Kussmins bebandling i
Sverige skulle forklnriiig afgifvas till Storfursten. Jfr Tegel, II. 306

Concept (3 ark). A tergo: JoBudslag i Stocliolm 2 Octob. 56
bleff intid ratificeret». oBfidhslagh Ryske handelen angAende».

For Astadkommande af en evig fred mellan Sverige och Danmark,
borde en Svensk Prinsessa formalas i Danmark och en Dansk- i Sverige,
nerol. med Hert. Johan. — Vidare forekomma nAgra ord om det fursten-
dome, 8om skulle gifvas Hert. Johan. Se Tegel, II, 338.

Concept. 1 ark.

1667.

Opk Kongl. Httz till Sverige etc. nAdige behagh &r thette R&dt*
slagh fOrfatedh och steltt aff hOgbomne Fnrste och herre her
Erich, Swerigis, OStis och Wendis etc. Tttwaldh Konuagh, och
her Peder Brae. Anno 57 thenn 25 FebmariJ.

1. Sex gode man borde utnamnas till Konungens HofrAd, for
att skiftevis vara bos Hans Maj:t standigt tillstades, trenne i sender
under tre mAnaders tid. Desse man skulle bitrada bAde i Cansliet
och Karamaren med rilttegAngar, och forhora alia klagomAl, som bonder
eller andra hafva kuude, samt dercfter afgifva berattelse till Konungen.
Till namnda befattning foreslAs: Joran Eriksson (Gyllenstjerna), Jornn
och Carl Holgersson (Gera), Hans Claesson (BjelkenstjernaP), Jacob
Tursson (Rosengrcn till Grensholm) och Nils Byning.

2. Personer borde forordnas ofver hela Riket att vaka ofver ord-
ningen, sA att de skalke- och tjufvesaker, som mycket bcdrifvas i
landet, ej mAtte blifva fordolda, och att hvad handel de varda for-
nimmandes anteu med fogdar och deras tjenare, kopman, ryttare,

76 22

knektar eller annat sallekap, m&tie Konungeu forkunnas. Tio personer
foresl&s till dessa bcfattningar.

Renskrifvet exemplar. 1 ark.

Med ofvanstHende sammanhaftade:

tt) Betenckiende op& the Artickler aom Hdgborue Furste och Herre
her Johan medt Gudz n&dhe Hweiiifrtsy Gdthis och Weadis ele.
Arflhirste etc haffner stelle latidt then 20 Aprills Anno S7.

Hert. Johan frSgar, om ban kunde vSga satta full lit till det af-
slutna stillest&ndet mellan Sverige och Ryssland, i hvilket fall det
vore nodvandigt for Finlands basta, att de S?enska trupperna toges
derifr&n och att laudet icke langre betungades mcd deras underhalL
Dock borde 1000 eller 500 kuektar qvarstanna for att vara till hands,
ifall Rysaarne brote forbundet. Vidare ang&ende foruodenheters an-
skaffaiide lit krigsfolket och detsammas ofverforande till Sverige.

Concept. 3 ark.

h) Swar p& Hertig Johaos artiklan

Concept. 1 ark.

c) Hertigh Erichz B&dhslagh Om dhe Danskes flendtlige fSrehafvande
emoot Swerige, Glffterm&let J Polen och annat.

1. Krigsfolk och krigsfornodeuheter skulle anskaffas i handelse
af fiendtligheter.

2. Kon. Gustaf borde genom giftermftl eller p& annat satt be-
frynda sig med Tyska furstar Handeln, som ar begynt med Hert.
Otto Henrik, angAende en begard summa penuiugar, iifvensom med
Grefve Edzart af Ostfrieslaud borde briugas till godt slut.

3. Forklaring skulle bcgaras af Kon. i Danmark ang&ende antv
gandet af 3 kronor i riksvapnet.

Concept (2:ne exemplar). 4 ark.

23 77

1558.

Ett Bikdslft^ st&lt opft the werff och ftrftnder, gom Kongl. M:t mln
kSre her Fader hafhier meg: befaled att Offberwilgre; Tm the
Ifi^ligrheter Hans Kgl. M:t &re tllkftnne geltne jfr& P&land. Aetnm
liinkOping 8 Aprllis Anno 1558.

1. Danmark visade sin illvilja mot Sverige derigenom, att det
antagit Sveriges riksvapen, Ifttit utgifva en forsmadlig Kronika om
nSgra Sveriges Konungar samt for narvarande rustade sig med all
makt b&de till lands och sjos. Man borde derfore i Sverige samla
allt krigsfolk och alia fornodenheter, soro kiinde istadkommas, samt
l&ta p&bjuda en gard ofver hela riket. Prins Erik skuUe tillskrifva
Carl de Mornay i Ffilen, att han mAtte bege sig in i Danmark och
soka utforska sakernas stallning, afvensom att han skulle gifva sig i
tal med den Franske legaten i Danmark och — om det ej p& annat
satt late sig gora — medelst 2 eller 300 daler soka formft honom att
utapionera de Danska hemligheterna, hvilket icke heller kunde vara
Frankrike emot, heist detta rike icke vore Danmark sardeles benaget.

2. Kejsar Ferdinand och hans son Maximilian sades vara i rAd
med de Danske. Ett rykte ginge neml., att Hert. Fredrik af Danmark
skulle formalas med Kejsarens dotter. I anledning haraf borde man
tillskrifva sandebuden Master MSrten (Helsinge), Jorgen Gylta och
Arnold Waldwick, att hvar och en pft sin ort forska om denna sak;
men man borde ej gifva dem tillkanna, p& hvad satt Kongl. Maj:t
flitt kunskap om namnda rykte. Prins Erik ville dock ej tro, att
Kejsaren skulle hafva (iendtliga afsigter mot Sverige, heist hans valde
ej ai^u vore s& befastadt i Tyskland, att han kunde tryggt bekymra
sig om frammande saker; ty en del af Churfurstarne och de andra
Tyaka Furstarne vore ej det Burgundiska huset bev&gna; och hartill
komme, att Turkarne & sin sida g&fve Kejsaren mycket att skaffa.
Afven ginge ett annat rykte, att neml. Hert. Fredrik skulle formalas
med Hert. Moritz' dotter. Troligare vore derfore, att Danmark stode
i n^ot hemligt forstSnd med Hansestaderna och de Mecklenburgiska
Furstarne. Sverige borde, for att hafva en hjelpare mot dessa fieuder,
ingi forbund med Polen, 8& framt det kunde ske p& dragliga vilkor.

3. Ang&ende Polske legaten Jeronimus Machowitski. Se Tegel,
II, 309 o. 8. V.

Copia. 3 ark.

78 24

Tfcette effterae ihr beridsUi^t aff Kob^L Mtts oeh Blfaw BIA
BOB Ire Her SteB ErickisoB^ Her Peder Bme, Her Swaste Stare
oeh Gabriell Christierson Then 18 Aagmstt Abbo 68.

AngAendc rustningar till forsvar mot Ryssar ocb Danskar.
Copia (1 ark). A tergo: »heT med bleff inthet beslathets.

Ett dokument, inneh&Uande :

ft) Hlflrre arUekler, korteUgea nrfattede tUl att fSrekoBuae tket
swiBBO fOrehafffreade KoagL MtUi oeh BUkeseas wederparth
fOrrederltgha emoth Koagl. Mrtt oek Bijke aw praetleere ed
fSrhaadea halfwe sehole.

Concept. 1 ark.

b) Coaeept af ett bref frAa Hert. Johaa till Koaaag Gastaf. 1 aii.

c) Memoriall pi aigre aadre priaat artlehler. 1 ark.

Concept (pSskrift af Palmskold: Hill 1558. Puncter p2 K. M:U
vagner att andragas Hertigh Erich»).

Alia trc angA Danmarks forfarande med Sveriges riksyapen, ock
vidtagandet af fBrsvarsmfitt i handelse af fiendtligt infall.

Bidhslagh Hertfgh Johaa gifrit af haas betieate att bestelles J
Fialaad i FursteadOmet "1658 eller 1559".

1. Hertigens fogdar skulle draga omkring i Inndet oeh uppmaoa
allmogen till trohet root Konungen. I

2. Trohetsed skulle aflaggas af hvarjc kyrkoherde i alia Lanen.

3. Krigsfolk till lands oeh sjds samt krigafornddenheter om-
beaorjas.

4. En all man gard pftbjudas.

Renskrifvet exemplar (2 ark). A tergo: j»R£dh8lngh huraledhes
Hertigh Johan skulle foretaghe sakerne vthi Finlando.

1660.
Hertig Eriks BAdslag^ aetam Calmaridea 10 Jaaaarl 1559.

1. I anleduing af Danakarnes fiendtliga praktiker, borde cd
Legation sandas till Danroark ang&ende de Tre Kronor m. m., oeh

26 79

skulle man begara svar inom en ro&nad, p& det att Danskarne icke
ander tiden m&tte hinna att forstarka sig. Och utfolle deraa svar
trotsigt, skalle man med krnft angripa dem till lands och vatten.

2. De Lifflandare, soro finyo ofvat fiendtligheter mot Ryssarnc,
skulle straffas, och borde man ursakta sig hos Storfursten, att sildana
fiendtligheter skett emot Sveriges vilja, p& det man, i handelae af krig
med Danmark, ej m&tte bafva Ryssen p& ryggen.

3. Kongl. !Maj:t borde lofva Harmastaren i Liffland att media
fred mellan honom och Ryaka Storfursten, med vilkor att Harmastaren
ville vara Sverige till hjelp, nar s& behdfdes.

4. For att starka Sveriges makt, borde man forbinda sig med
nigra ntlandska furstar, antingen genom vforwantniaa eller bestellungv.
Hertig Erik foresllr sfisom de nbelagligaate* Hertig Henrik af Braun-
schweig, morbrodren Hertig Frans af Lauenburg och Qrefven af Olden-
barg.

5. Spejare borde man soka forskaffa sig bfide i Danmark och
Tyskland. Med Danskarne Peder Oxe, Peder Christiernsson m. fl.,
som stodo i onld hos sin Konung, borde man inlAta sig i hnudel,
f5r att fS noggranna underrattelser om de Danska arenderna.

6. Vidare angftende gards p&bjudande, krigsfolks och krigsfor-
nodenheters anskaffande, siirskildt om krigsvapen, ora den vag som
krigsharen borde taga mot Danskarne o. s. v.

Copia. 6V2 arlt-

Menoriall pi the mynflige wftrff oeh Arender som Kongl. MM w&r
Alder nidlgtte herre haffirer befalett mlg Clemet Hanaion att
berfttte mln n&dlge herre Hertiig Erich. 1659.

Frankrike hade erdfrat Calais, och ett rykte form&lde, att afven
Gent fallit i detta rikes hander, samt att de Tyska Fnrstarne, synner-
ligen Landt- och Pfaltzgrefven, skulle skaffa Frankrike allt krigsfolk,
som dc knnde astadkomma, hvadan det syntes som om verlden skulle
▼anda sig it den sidan; derfore ans&ge Kongl. Maj:t icke r&dligt att
inl&ta sig i n&gon synnerlig handel eller forvandtskap med England,
heist ett uppror sades vara p& farde der i landet; utan borde man
heldre soka vanskap och slagtskap i Skottland eller Frankrike, eller
hos de Pomerske och Marggrefvame eller audra, som vore Sverige
nara och val belagna.

Concept. 1 ark.

80 26

Harmed sammanhaftadt:

Memorial fOr Clemett HanssoBB op& the ftrendher, son icke sA ftil-
kommellgreii wAre yttrjehte TdJ thet seeneste ridilagh hwilckett
han mnnttll^enii sehaU beritte KobstI* M:tt«

Ang&ende helt och hAllet de mAtt och 8teg till forsvar, aom

borde tagas, ifall Dauskarne akulle iufalla i riket.

Concept 3 ark.

BetlBkaade om fOrbuBdet med FraBkrIke. (Af Srante StareP).

Kongl. Maj:t borde (orst soka ait atjilla sig in hos Franska Ko-
nuiigcn och utlcta bans tankesatt, medelst beklagande af Konung
Henrik ILs dod, medelst underrattande derom, att Frankrikes fiender
forgafves hos Kongl. Maj:t sokt understod, m. m. — For att visa
Konung Frans, att Kongl. Maj:t ville med honom ing& en sann och
stadig vanskapsforening, borde Kongl. Maj:t forklara sig vilja a&nda
n&gon af sina soner till Frankrike, att lara tungom&let och sederaa,
for att derefter (om 8& sig begftfve) vara Konungen till tjenst

Jfr Tegel, II, 373. 1% ark.

BAdslag i Waateaa 15&9.

Afskrift ur Registraturet for namnde &r, aid. 82.

I aamma dokument:

Till BIskop Lars, att haa nadsetter KoBgl. MiJ:t pi BAgoB tid ea
bok Tid BampB JohasBes 8axo« Dat. d. 17 Mars 1&58.

Afskrift ur Registraturet for 1558, sid. 38.

BikseBS B&ds betftakasde och besked pft tokilliga pnakter. (CMst).

1. Angfiende Viborgs forfordring.

2. Angllende vrakgods, som blifvit bergadt fr&n Engelska fartjg
och som borde restitueras eller ock betalas.

3. Om skeppsflottans forlaggande i vinterlag. 1 ark.

27 81

1660.

Hertli^ Eriks och Syante Stares BAdslag cm a) Orefre Johans af
Ostfriesland handel; b) de Dangkes praktiker; e) de priyilegier
som de Lybske begrftra; ooh d) den Engrelska handeln. Actum
Calmar 28 Jannaril 1560.

1. Grefve Johan borde viaserligen strangt straffas derfore att ban
»vm nattetijdh insteegh egenom ett fenster inn vdj Jungfrwstughenn,
ther H. K. M:t8 Dotther och M m&nghe frwer och Jomfrwer inne-
Uighe och icke heller schydde eller n&ghenn forsynn hade for hennea
D&dbe, sedhenn for n&gre andre, ther madh hann icke allenast henne,
Tthenn och Kongl. M:ti sielflf och Hans M:ttz hogloflighe lijffzarffwin-
ger, slechtinger och forwannter (soro tilbefruchtenndes ar) vpft ett
ewi^t ryckte bringett haffwer, meenige Sweriges rijke till stoor neease
och forhadelse». Men & andra sidan vore att betanka, att om Grefven
straffades, %k kunde »Frdckenn Cicilie och the Frwer och Jungfrwer
medh henne inue wftre snarere bliffwe miatenchtte och aamme handell
mere rychttbar.» — »Item vm mann wille nw M atrax giffwe honum
Frockenn Cicilie till achte, a&som enn partt mhene ware rA&dh (an-
dock hann fasth tinnett fortientt haffwer), dhft ar wall till att betenckie,
att b&dhe hoonn och alle hennea forwantter och wanner sedhenn
achulle bliffwe foram&dde och forachtedhe och the andre hennes syskenn
tilleffwentyrs oforaedde.w Derfore borde man aUvarligen i»lathe exami-
nere the Jungfrwer och pijgher, aom medh frocken Cicilie innewfire,
och grannelighenn forhdre for hwadt orsack schuldh GrefPwenn M drij-
stelighenn ar vdj hennes Cammer inatighenn, och forhoppea mann
och tror, att thett snarere achall ware acheedtt for n&ghenn aff Jung-
frwerne, ann for n&gen annen perssoenn, eehwre thett sigh haffwer
ther rm, dh& ar ythen twill icke anners, ann att nftghenn aff samme
Jungfrwer jw haffwe wettadh ther aff och waritt j r&dh ther medh,
sftsom och greffwena eighenn drengh vthj Jdrenn Erichssonns, Twre
Pedherssons och andre gode manndz narwaree, nar the hadhe samme
Jungfrwer till forhor, oppenbarlighenn witnedhe och bekanndhe, att
tw& aff samme Jungfrwer w&re enn natt vppe, nar greffwenn war
egenom fenstredtt instighenn. Och ther man kundhe besl&& nftghenn
ther medh, dh&& m&tthe thenn lor sijnn otrohett schuldh, att hoonn
medh greffwe Johann enn s&dann otilborligh saak ioretagett hadhe,
bliffwe nodgett till att taghe sigh saakenn vpfi& och bekanne, att hann
thett for hennes och icke for frockenns schuldh bestallt haffwer. H.
Arehiv. meddel. 6

82 28

K. M:t kunde andhM n&digest benSdhe samme Jungfrw, andock hoonn
w&re berychtedtt. Man schullc och8&& genom n&gre fortrogne personer
hemmelighenn lathe forhandle medh greffwenn och r^de honom till,
att hann och stoodhe vp& samme meningh, elliesth w&re tillbefruch-
tenndes, thett K. M:t vp& thett aller h&rdeste wardher latenndea straf-
fett g&& offwer honum, effter som han fortientt haffwer». — Sande-
budet Simon Wolder skulle mod dot snaraste forhandla saken mellan
Pfaltzgrefve Hans Jorgen af Simmern och prinsessan Cicilia och
laga, att Pfaltzgrefven eller bans ombud med mdjligaste forsta
komme in i riket for att afshita den p&borjade handeln; men om
Pfaltzgrefven ville afstA derifrAn, i anledning af det nesliga ryktet
om prinsessan Cicilia, 8& skulle Simon Wolder soka tillstalla giftermll
mellan Pfaltzgrefven och prinsessan Anna. — Grefve Edzard af Ost-
friesland borde qvarh&Uas i riket, till dess bans och Grefve Johans
moder eller fortrogna Md komme in i landet, for att falla forbdner
for den sistnamnde.

2. Sandebud skulle affardas till Danmark ang&ende de Tre Kro-
nor m. m.

3. I anledning af Lybeckarnes orimliga fordringar, borde pU)ja-
das, att ingen Svensk undersfite toge sina fornodenheter fr&n Lybeck,
forran man der efterg&fve af sina ansprfik.

4. Hertig Erik begarde sin faders samtycke till afslatandet af
den Engelska gifterm&lshandeln, weffther inthett annett nw feeler vdj
sakenn, an Hans Kongl. N&des narwarelse».

Concept. 4 ark.

Harmed sammanhaftadt :

B&dslag Tm n&gre merckeUge Sweriges RIges Ugenheter. IMI.

AngSende Danskars och Lybeckares fiendtiigheter och iorsvarsm&tt
mot desamma.

Concept (2 ark). A tergo: i>Hertigh Erichs concept.*

B&dslag och sTar pi K. Mits proposition om dhe Danske oeh hwiA
anstelluing^ der emott gOras m&tte. Dat. Stftkeborg in Jnnio 1560.

(Ofverskrift af Palmskold).

Inneh&ller ang&ende de Danska arenderna detsamma som flera
foreg&ende rUdslag.

Concept (6 ark). A tergo : »Hertigh Erichs, Hertigh Jahans och
Rijksens EAdhs anslagh emoot the Danske. Anno C0».

29 83

K. Gnstafs R&dhslayh om dilation medli Engelske ^ifltenn&let fQr
dhen stora bekostnat der op& gSras moste oeh dhen fahra dhet
4redli dhenne tldh medh sigh liaffwen Actam Stoekholm den 28
Jnli 1660. (PdmBkdlds p&skrift).

Kostnaden skulle, enligt Konungens berakning, uppgft till 560,000
daler. — I anledning af den borjade fejden raellan England, Frank-
rike och Skottland, vore det vAdligt for Ilert. Erik ait foretaga en
resa till England. Konungen, som eager sig hafva liten fortrostning
pi att gifterm&let blifver af, beder derfore sin son afst& derifr&n.

Benskrifvet exemplar (4 ark). A tergo: »Konungh GastafTz
Nodtarfftige bewogh vdj then Engelske saach Konung Ericbz gifter-
mfih\ belangendis. Actum Stockholm denn 27 (23) Julij Anno 1560.»

H. K. Kti Pnneter^ Fnrstame oeh Biksens B&dh fOrestelte att
hetenekia. 1560, (Palmskoldt ofverakrift).

1. I anledning af sin hoga Mder och sjuklighet sarot af Hert.
Erika beslutna resa till England, onskade Ken. Gustaf, att dessforinnan
m&tte bestammas, hvilka slott, stader, land och Ian, som sonerna
Magnus och Carl skuUe en g&ng bekomma ; item : hvad och huru
mycket hvar och en af .dem skulle erh&lla af Konungens egna arfgods.

2. Emedan nu ingenting mera an Hert. Eriks egen narvaro
fattades for det Engelska giftermUets fullbordan, borde man ofver-
l^fi^ga om lampligaste sattet for detta arendes foretagande, om de
kostnader, som p& detsamma skulle anvandas m. ro. — Yidarc: ifall
Hert. Erik afginge med doden i England, huru beslutas skulle om
thronfoljden i Srerige; om Hert. Erik skulle ega ratt att & Sveriges
vagnar bevilja n&gon hjelp &t frammande makt, vare sig i skepp, folk
eller penningar; om han vid forefallande nod finge forpanta nftgot af
Sveriges tillhorigheter o. s. ?.

3. Ang&ende Grefve Johans af Ostfriesland sak, och om Grefve
Edzard finge draga ur landet innan brodrens arende vore afgjordt.

4. Ang&ende den underhandling, som Rysslaud yttrat sig vilja
foretaga med Liffland, borde s& mycket snarare ofverlaggas, som
Dauskarne borjat inniistla sig i Lifiland och »hylla till sig» all adeln.

5. AngAende Danmarks antagande af S^riges riksvapen.

6. Ang^iende Lybecks begarda privilegier.

7. Den aflidne Hertigen af Poromern Philips soner hade van-
ligen skrifvit och bcgart Sveriges beskydd; hvudan borde rAdslus om

84 30

tiilvagabringandet af nftgon forvandtskap mellan Sverige och Pommern,
heist delta land l&ge 8& belagligt till.

8. Biskopen af Osnabruck hade med stor otacksamhet be-
mott Sveriges valgerningar ; man borde derfore tanka ph vedergallning.

9. R&det borde sins emellan forhandla, att n&gon af dem stan-
digt vore narvarande hos Konungen, for att vara behjelplig vid saval
lit- som inlandska arenders expedierande.

10. Fogdar och uppbordsman bedrefvo mycket underslef, hvilket
ock understundom af Kammarskrifvarne fordoldes; s&dant borde un-
dersokas och bestraffas.

11. Rikets goda varor blefvo icke s& uppskattade som sig borde
i staderne vid Ostersjon; derfore borde varorna icke i s&dan maogd
utskeppas till Ostersjostaderne, utan man skulle tanka pk att skeppa
rikets fornamsta produkter hi annat h&ll. SAlunda kunde jemet, s&val
Osmunds- som st&ngjern, fr&n Vermland och Noreskog (Nora Bergslag)
fraktas till Vemimsund (Christinehamn) och derifr&n till Hofvidsnjis
(Venersborg) vid Vassundcn samt sedermera in i elfven (Gotha elO
och ned till Vestersjdn (Kategat). Ocksft vore det storligen af noden,
»att vande nasen och ogenen in moth Noriges siden.A — For liitlan-
det af ofvannamnda varuforsling, borde man derfore bygga vid Ver-
nimsund och Hofvidsnas. Ocksii skulle man soka forekomma den
otillborliga och skadliga handel, som af borgarene i staderne bedrefves.

Renskrifvet exemplar. 4 ark.

FdrteoknlnfiT 6fVer i Riks-Arahivet fSrvarade Mlnlsterlela

handUngar.

DANICA').

AnUl

Volnmer.

1 fol.

1 «

2 ->

1 «

1 »

1 «

1 )>

1 »

1 >»

1 >*

1 »

1 «

2 "

1 i>

Handlingar ang&ende STenska Beskickniiidrar

till Danmark.

Agenten Anders Svenssons^) (Odell) bref till

KoDgl. Maj:t--

Agenten Jonas Burei*^) {Sure) bref till Kongl.

Maj:t, R&det, m. fl

Agenten Jokan Fegrcei^) (JStrdmfelt) bref till

Kongl. Maj:t och RUdet

Residenten Magnus DureeU relation om Danmark

Densammes') bref till Kongl. Maj:t

» » » Rlidet

» brefvexling och handlingar

Residenten Gustaf Duwalls^) bref till Kongl.

Maj:t och Rddet

Densammes bref till Kongl. Maj:t

Komraissarierne Frih. Sten Bielkes och Feter

Julius Coijets bref till Kongl. Maj:t

Desammes concepter i

» brefvexling och handlingar

Kommissarierne Frih. Schering Rosenhanes och

Frih. Sten Bielkes bref till Kongl. Majit —

Desammes concepter

Kongl. Majits och R&dets bref till desamme...

Bref till desamme fr&n Stskillige

Protokoll och handlingar roraude Danska traktaten
M (renskrifvet)

1621-1626

1626-1629

1629-1643

1650
1654-1657
1655-1657
1646-1657

1656-1659
1660-1663

1658

U659-1660

1660

*) Denna forteekninjc ar apprattad &r 1864 af AmaniienseD Frih. B. Tan be.
') Fr&n honom finoas iifven flera bref till Riks-Kansleren Grefve Axel Oxen-

Btierna uti Oxenstiernska eller TidosaiDliugen i Riks- Arch i vet.
^) Fr&ii honom finnas bref s&val till Rik«-Kanslercrne Grefvarne Axel och Erik

Oxenstierna i Tidosamlingen, som till Grefve Magnns Gabriel De la Gardie

ati De la Gardieska sauilingen i Riks- Archi vet.
*) Fr&n honom finnas afven flera bref till Riks-Kansleren Grefve Magnus Gabriel

De la Gardie i De la Gardieska samlingen i Riks-Archivet.

Danica.

Antal
Volamer.

1 fol.

1 »
3 «

2 «

»
»

»
U

3 «
6 »

4 «

Kommissarien i HcUiugor Christoffer Schnei-
ders^) bref till Kongl. Maj:t

Kommissal^ien i Ilclsiugor Peter Chambers ^ bref

till Kongl. Maj:t och K&det

Residenten Gustaf Lilliecronas bref^) till Kongl.

Maj:t

KoDgl. Maj:t8 bref till densamme

Ambassadoren Grefve Nils Brahes^) bref till

Kongl. Maj:t

Kommissarien i Helsingor Nils Nilssohns ^) bref

till Kongl. Maj:t

Kommissarieme Frib. Johan Oyllenstiernas och

Frantz Joel Ornstedts bref till Kongl. Maj:t

Desammes concepter

» registratur

» brefvexling och handlingar

Kongl. Maj:ts bref till desamme

Ambassadoren Frih. Johan Gyllenstiemas bref

till Kongl. Maj:t

Densaromes brefvexling och handlingar^)

Kongl. Maj:ts, Enkedrottningens, med fleres bref

till densamme

Envoy6en Frih. Mauritz Wellingks bref till

Kongl. Maj:t

Densammes registratur

Kongl. Maj:ts bref till densamme (registratar)
Envoy6en Wilhelm Julius Coijets bref till Kongl.

Maj:t s-

Densammes "Diarium Hafniense" (dagbok, smal

folio)

Densammes concepter

Kongl. Maj:ts bref till densamme

Envoy6en Anders (Barchman) Leijonclos bref till

Kongl. Maj:t

Densammes bref till Kongl. Maj:t och Kansli*

Collegium «

Kongl. Maj:ts bref till densamme

Ar.

1655-16681

1657-1664

1663-1676
1662-1675

1675

\ 1679

1679-1680

1680-1682

}1682-1684

1684-1693

1696-1709
1684-1707

*) Fr&n honom finnaa afven flera bref till Riks-Kansleren Grefve Magnos Gahriel
De la Gardie uti De la Gardieaka aamlingcn i Kika-Archivet.

') Dessa band innehalla af?en bref fr&n ReaideDten Grefve Gabriel Oxenstierua
1672 aamt fr&u Kommiaaarienie Schneider och Chambers.

') luDeh&liande afveu Ambaasad-Sekreteraren Sven CarUtrdtnt dagbok.

Danica.

AnUl
Volamer.

5 fol.

1 qv.

2 fol.

1 qv.
1 fol.

1 »

1 qv.
1 fol.

1 qv.
1 »

1 fol.

1 qv.

1 «

1 fol.

1 qv.
1 *

1 fol.

2 »

1 »

1 qv.

1 »
1 »

2 fol.

2 qv.
1 »

1 i>
1 »
1 fol.
3
2

))

Kommissarien i Helsingor J<icob Barchmana bref
till Kongl. Maj:t

Kommissarien i Uelsingor Peter Barchmana
bref till Kougl. Maj:t

Densamnies bref till Kansli-rresidenten

Envoyeeu Frih. Per Adlerfelts bref") till Kongl.
Maj:t och Kansli-Collegium

Densammes bref till Kansli-Presidenten

Densammes concepter

Kongl. Maj:ts och Kansli-Collegii bref till den-
samme

Bref till densamme friin atskillige

Kommissions-Sekreteraren Carl Gustaf Silfver-
shiOlds bref till Kongl. Maj:t

Densammes bref till Kansli-Presidenten

» » i» Kansli-Collegium

» concepter

Kongl. Maj:t8 och Kansli-Collegii bref till den-
samme

Bref till densamme fr&n i\tskillic:e

Ministcrn Nils Omcrotias bref till Kongl. Maj:t

Densammes bref till Kansli-Presidenten

» » » Kansli-Collegium

» registratur

» concepter

Kongl. Maj:ts bref till densamme

Kausli-Presidentens och Kansli-Collegii bref till
densamme

Bref till densamme frun atskillige

Kommissarien i Helsingdr Abraham Grills bref
till Kongl. Maj:t, Kansli-Presidenten och
Kansli-Collegium

Ministern Anders Skutenhielms bref ^) till Kongl.
Maj:t och Kansli-Collegium

Densammes bref till Kansli-Presidenten

Kongl. Maj:t8 och Kansli-Collegii bref till den-
samme

Kansli-Presidentens bref till densamme

Bref till densamme frAn fttskillige

Densammes brefvexling och handlingar

» registratur

concepter

1681-1696

1696-1701
1720-1733

1719-1726
1720-1725

•1719-1726

1720-1726

1726-1728
1722-1734
1720-1734
1726-1728

1720-1734

1721-1728

1728-1734 '

1728-1733

1728-1734

1728-1731

1728-1734
1728-1733

1733-1746

1734-1739
1734-1740

1734-1739

1734-1737

') Deribland iifven bref fr&n Koroniisaioos-Sekret. Silfverskidld till Kongl. Mtj:t.

Danica.

AnUl
Volamer.

1 fol.
1 qv.

1 >»

1 fol.

3 qv.
5 fol.
1 »
1 »>
1 qv.

1 »
8 »
1 fol.

1 qv.
1 fol.

1 qv.

1 «
1 fol.

1 qv.

2 fol.
1 »
1 qv.

1 «

4 i»

2 fol.

4
1
1 qv.

1 fol.
1 qv.

Ministern Skutenhielrns och Kommissioni-Sekre-

teraren von Witts conccpter

Komniissioiis-Sekrctcraren Carl von Witts bref

till Kansli-Presidenten och KaDsli-C/ollegium
Brcf till Koiniuissions-Sckreteraren von Witt ..
Ministern Nils PalmsHemas bref till Kongl.

Maj:t och Kansli-Collegium

Densammes bref till Kanali-Presidenten

» concepter

» registratur

» brefvexling och handlingar

KoDgl. Maj:t8 och Kansli-CoUegii bref till den-

samme

Kansli-Presideutens bref till densamme

Bref till densamme fr&n atskillige

Ambassadoren Grefve Carl Gustaf Tessins bref

till KoDgl. Maj:t

Densammes bref till Kansli-Presidenten

Kommissions-Sekreteraren Carl Otto von Hopkens
bref till Kausli-Collegium

Kansli-Presidentens och Kansli-CoUegii bref till
densamme

Bref till densamme fr&n Atskillige

Ministern Frih. Carl Fredrik von Hopkens bref
till Kongl. Maj:t och Kansli-Collegium

Densammes bref^ till Kansli-Presidenten

concepter

brefvexling ocb handlingar

Kongl. Maj:ts bref till densamme

Kansli-Presidentens och Kansli-CoUegii bref till
densamme

Bref till densamme fr&n &tskillige

Ministern Frih. Otto Flemings bref till Kongl.
Maj:t

Densammes bref till Kansli-Presidenten

concepter

brefvexling och handlingar

Kongl. Maj:t8 och Kansli-CoUegii bref till den-
samme

Kansli-Presidentens bref till densamme

Bref till densamme fr&n Atskillige

1738-1739:

1738-1740
1739-1740

J 1740-1 743

{

1743-1744

1739,
1743-1744

1740-1746

4740-1745

1744-1748

I)
»

H 748-1755

1748-1761
1748-1755

') DeribUnd afven bref fr&n Kommissions-Sekreteraren C. 0. v. Udpkw 1744

Danica.

AnUl
Volamer.

1 fol.
1 qv.

1 fol.
1 «

1 »

3 »

3 u

1 i»

1 qv.

1 «

1 fol.

1 »

2 »

11 ».

1 »

1 n

1 D

1 »

5 u

1 »

1 o

1 u

3 »

Ministerii Prib. Flemings och KommissionB-
Sekreteraren Faaells bref till Kansli-Collegium

Kommissarien i Helsingdr iSam. Gottlieb Kriigera
bref tiU Kansli-Presidenten och Kau all- Col-
legium

Koipmissions-Sekreteraren Bengt Fasella bref till
Kanali-Presidenten

Kansli-Presidentens och Kanali-CoUegii bref till
Kommisaions-Sekreteraren Faxell

Envoy 6en Prih. Carl Alexander von Ungern-
Stemberga bref till Kongl. Maj:t och Kansli-
Collegium

Denaammes bref^) till Kansli-Presidenteu

M och Kommiasions-Sekreteraren Fa-

xelh concepter

» brefvexling och handlingar

Kongl. Maj:t8, Kansli-Presidentens och Kansli-
Collegii bref^) till denaamme

Bref till denaamme frfin dtakillige

» i> » » »

Denaammes registratur

Kommissiona-Sekreteraren Faxella bref till Kansli-

Presidenten

Envoy^en Prih. Johan Wilhelm Sprengtportena

bref till Kongl. Maj:t

Densammea bref till Kansli-Presidenten

Ambaasadoren Grefve Adam Horns bref till

Kongl. Maj:t och Kansli-Presidenten

Kommisaions-Sekreteraren FaxelU bref till Kongl

Maj:t

Densammea bref till Kansli-Presidenten

Kommisaions-Sekreteraren Johan Adolf von

Schewena bref till Kansli-Presidenten

Kansli-Presidentens bref till densamme

Envoy6en Prih. Sprengtportena dep^cher

Charg6 d'affaires von Schewena »

.•i{

j»

Envoy^en Prih. Sprengtportena

1748-1766

1748-1765

1749-1767

1749-1764

1766-1760

1756-1769

1760-1764

1761-1772
1762-1772

1766

1763-1764,

1767

1766-1770
1765-1777
1773-1779
1773-1774
1776-1777
1779-1780
1781-1783

*) Deribland ofven nigra bref fr&a KommiBBioDB-SekrvterareQ Carl Fredrik

von Heland 1759-1760.
') Deribland afven n&gra bref fr&n Kansli-Presidenten till Kommiasions-Sekre-

teniren von Jleland 1760.

Danica.

Anta]
Volamer.

fol.

n
11

qv.
fol.

1
1
3
1

Cbarg^ d'affaires von Schewens dep6cher ..
Envoy^en Frih. SprengtporieM registralur

Densammes samt Kommissions-Sekreterarne Fa-

xella och von Schewetis concepter

Desammes brefvexling och haudlingar

Desaniroes med flere Svenske sandebuds href

till Kansli- Collegium

General-Konsulii P. EahUnga i Helsingor bref

till Kansli-Presidenten och Kansli-CollegiuiD

Erik Bergatedts dep^cher

Mitiistern Frih. Guaiaf UAlbedyhlU dep^cher
Charg6 d'affaires Peter von Heidenatams »
Ambassadoren Frih. Sprengtportena »

Miiiistern Frih. D'Albedyhlla »

Ambassad-Kavaljeren Gotthard Mauritz von

Rehauaena dep^cher

Charge d'affaires Carl Jacob von Schlaffa d:o...
Charge d'affaires Fredrik Wilhelm von Ehren-

heima d:o

Ambassadoren Frih. Erik Magtiua Stael von

Holaieina och Ministern von Ehrenkeima d:o
Ambassadoren Frih. Sprengtportena och Mini-
stern von Ehrenkeima d:o

Ministern von Ehrenkeima d:o

Charge d'affaires Frih. Carl Wilhelm Taubea d:o
Envoy6en Frih. Carl Guataf Oxenatiemaa och

Kommissions-Sekreteraren Frih. Taubea d:o..
General- Kbnsuln laaak Glderfelta i Helsingor d:o
Konsulerne Fredrik Ludolf Guatmeijera och

Edward Grama i Kopenhamn d:o

General-Konsuln /. C. Martineatia i Christiania

d:o

Accession &r 1874.

Utrikes-Ministerns depecher*) till Envoy6en Frih.

Carl Guataf Oxenatierna

Danska Minist^rens noter till densamme ^

Bref till densamme frfin fitskillige

Envoyeen Frih. Oxenatiemaa concepter

Haudlingar ang&ende uppbringade Svenska fartyg

if.

1783-1785
1762-1765
1768-1769

1761-1776
1751-1785

1760-1800

1764-1776
1784-1785

1785
1785-1786
1786-1791
1787-1789

1788-1789
1789-1790

1791-1793

1794

1795
1796-1797
1797-1798

1799-1808
1776-1806

1790-1811
1787-1792

1810-1813

1810-1812

*) DeribUud afven bref till Jjegations-Sckreteraroe Lorickt och Hock»ehitd.

Danica.

AnUl
Volamer.

4 fol.

1 n

3
5

1 «

3 »

1 n

9 »

a
»

1 »

2 »

2 »
1 qv.

Utrikes-MinisternB dep^cher tillEnvoy^en Grefve
Johan Henrih Tawast

Atskillige Regeringsledaindters dep^cher till den-
samme

Norska Regeringens skrifvelser till donsamme..

Danska MiniBt^rens noter till deiisainine

Bref till densamme fr&n iltskillige

Envoy6en Grefve TawaaU concepter

Utrikea-Ministerns dep^cber till Envoy^en Carl
Hoch8child

Norska Regeringens skrifvelser till densamme..

Danska Minist^rens noter till densamme

Bref till densamme frSn fitskillige

Euvoy^en Hochschilds concepter

II.

Haadliiigar angiende Sveriges grins emot
Danmark oeh Norge.

Handlingar ang&ende tvisten om Finnmarken

vid Yesterhafvet i Kouungarue Johan lILs

och Carl IX:s tid.
Handlingar angfiende gransen emot Danmark

och Norge

Handlingar ang&ende Norska Gransc-Kommis-

sionen

Kommissionens angSende Norska Timmerhandeln

protokoll

Sam ma Kommissions brefvexling

Handlingar rorande samma Kommissiou

Granse-Kommissarierne General-Majorerne Frih.

Gustaf Fredrik von Rosens och Frih. Bengt

Ribbings bref till Kongl. Mflj:t

Granse-Kommissarien Frih. Ribbings concepter
Granse-Kommissarien General-Majoren L. C. Sto-

bees bref till Kongl. Maj:t

Densammes concepter

Granse-Kommissarien General-Majoren Johan

Mauritz Klinckovstroms bref till Kongl. Maj:t

Densammes concepter

M bref till Kansli-Presidenten

1814-1819

1814
1815-1819

1814-1819

1819-1829

—1661

169a

1747-1756
13:47x1757
1747-1758

1737-1739
1738-1739

h 740-1 747

1747-1766
1747-1767
1749-1752

Daniga.

AnUl
Volnmer.

fol.

»
»

qv.
fol.

»
»

»
M
M
U

GraDse-Koromissariernes bref till Kansli-Col-

legium

Kougl. Maj:ts och Kansli-Collegii bref till Granse-

Kommissarierne

Norske Graase-Kommissariernes bref till Svenske

Granse- Kommissarierne

Norske Granse-Kommissionsbetjenternes bref till

Svenske Granse-Kommissionsbetjenterne

Granse-Kommissions-Sekreterarne Erik Norbergks

och Carl Gustaf Friedenreichs bref till Griinse-

Kommissarierne

Granse-Kommissions-Sekreteraren Friedenreichs

concepter

Haradshofdingarne And. HellanU och Lara L.

Ovists bref till Granse-Kommissarierne

Granse-Konimissionsbetjenternes memorial o. bref

Granse-Kommissionens brefvexling

concepter

conceptprotokoll och diarier
Harads'Ratters undersokning om Norska gransen
Handlingar ang^ende Norska Granse-Kommis-

sionen ,

Granse-Kommiesionshandlingar rorande Lapp-

marken

Daniel Tilas och Laurent Lindgren: Beskrif-

ning om Riksgransen mot Norge vid Oster-

dalarne och Harjedalen

Nils Marelius: Beskrifning till kartan ofver

Riksgransen mellan Svcrige och Norge.
Granse-Kommissionens protokoU

I) » »

Granse-Forenings projekt

» » » afskrift

Granse-Kommissionens i Stromstad protokoU ..

Densammas registratur

Bref till samma Kommission

Grtinse-Kommissiouens protokoU

Riksgranse- och rorlaggningsbeskrifning emellan
Konungarikena Sverige och Norge'). Gota
Rike-

D:o d:o Svea Rike (Norrland)

1737-1762
1738-1766
1738-1767
1738-1749

1738-1755

1741-1749

1748-1763
1738-1767
1738-1766
1739-1747
1738-1749
1739

1735-1768"

1738-1763

1741 '

1739
1741-1747

1748

1749-1751 :
1749-1752
1749-1751
1762-1766

1752-1756
1756-1766

) Dertill horande kartor forvaras i Rikd-Archivets kartsamling.

Danica.

Anta]
Volomer.

fol.
»

»
»

4 »

.in.

ftfHgra haiidliiiffar.

Copiebok med titel: Danska handlingar

» » » » »

Handlingar ang&ende tvisten om Tre Kronor.
Forhandlingar mellan Sverige samt Danmark

och Norge

Copior af bref till och ifrftn Danmark

Forhandlingar mellan Sverige, Danmark och

Liibeck i Stettin

Forhandlingar mellan Sverige och Danmark ')--
» » » » »

HoUandsk journal ofver underhandlingarna med

Danmark

Kommissionens i Helsingborg protokoll och

handlingar samt bref till Kongl. Maj:t

Traktater mellan Sverige och Danmark i af-

8krift«)

Danmark.
Danske Konungames bref till Svenske Konun-

game (registratur)

Danska Konungahusets originalbref till Svenska

Konungahuset

Konung Christian IV 1618, 1632.

» Frtdrik III 1664, 1665, 1658,

1660-1669.
Drottning ^opAia AmaJlxa 1654, 1656, 1660,

1661, 1681-1683.
Konung Christian V 1670-1675, 1679-

1696, 1697, 1698.
Drottning Charlotta Amalia 1681*1690,

1693, 1697, 1698.
Prins Oeorg 1682-1686, 1687-1689, 1693,

1697, 1698, 1700.
Prinsessan Anna 1684, 1685, 1687-1689,

1693.
Konung Frtf<fnifc/F1699-1704, 1719-1730.

Drottning Lovisa 1719.

Konung Christian VI 1730-1736, 1739-

1746.

1523-1661
1668-1572

1523-1569
1569-1654

1570
1673-1799
1571-1641

1644

1721-1722

1679-1720

1572-1632
1618-1808

*) TTartill komma ivi volumer ForhaDdlingar 1541—1653 i TidosamliDgen i

Rik8>Archiyet.
') Original traktatersa forvaras i Riks-Archivet i eix. sarskild samling, hvarofver

fallstandig katalog finues apprattad.

Damica.

Antal
Volnmer.

3 fol.

Kouung Fredrik V 1747-1764, 1756, 1760,

1764.

Drottning Jwtfana Maria 1756. 1779, 1792.

Konung Christian VII 1766-1769, 1771,
1772, 1774, 1778-1780. 1782-1786,
1788, 1790-1792, 1793-1799, 1801,

1802, 1804-1808.

Kronprins Fredrik 1805, 1808.

Kronprinaessan Maria 1805.

Prins Christian Fredrik 1806, 1808.

Prinsessan Charlotia Fredrika 1806.

Dan ska Beskickningena i Stockholm memorial
och noter

Peder Qaltt 1622-1623.

Aaell Arenfeldt 1624.

Peder Wibe 1642.

Peder Juell 1652-1655.

Offue Juel 1658.

Johannes Juellf 1668.

Christoffer Lindenow 1673-1674.

Mogens Seheel 1681-1682.

H. Mejer 1682-1683.

Christian Stockfiet 1683-1691.

BolU Luxdorf 1692-1697.

(7. Sehesiedt 1699-1700.

J, Eosencrantz 1701.

/. Garman •

/. OrUner 1701, 1704-1705.

De Jessen 1707.

J. Gruner 1708-1709.

C. A, von Berckentin 1722.

/. AmoUt 1722-1724.

P. Reesen 1724-1731.|

F. W. von Schmettau 1731-1732.

F. von Ehrenschild 1733-1737.

C. Sehestedt 1734.

Grefve R, F, zu Lynar 1735, 1738-1740.

Gruner 1740-1742.

C. C, Carstens 1742-1744.

C, A. von Berckentin 1743.

N. K. Wind 1744-1753.

Juel 1752.

Grefve Wedell-Friis 1753-1754.

Ar.

1622-1806;

Dantca.

Anfal
Volumer.

Ar.

A. F, von der Asseburg 1756-1760.

A. von Larrey 1769.

J, Schach 1760-1766.

Juel 1767-1770.

Baron F. C. Ouldencrone .... 1770-1779.

E. A, von Bertouch 1776.

Kdnemann 1778-1784.

Grefve Reventlow 1781-1783.

Juel 1786-1786.

Grefve Reventlow 1788-1793.

Friman 1788, 1789, 1793-1794.

Grefve C. Bematorff 1795-1797.

Pldijen 1796-1797.

Edmund Bourke 1799-1801.

Krahbe 1801-1804.

A, de Gyldenpalm 1804-1806.

MEDDELANDEN

FRAN

SVMSKA KEKS-ARCHIVET

DTGIFNA AF

&. K BOWALLITTS.

LI 'T

STOCKHOLM, 1879.
KONQL. BOKTRYCKEBIBT,

P. A. NOFIHTKDT il hAnrR.

MEDDELAOTEN

FRAN

SVENSKA BIKS-AECHVET

UTGIFNA AF

£. K. BOWALLIUB.

STOCKHOLM, 1879.

KOKGL. BOKTBTOKEBIBT,
P.A. XORSTEDT & B^NSB.

innehAllsfOeteckning.

, Bid.

1. Areberattelfle f6r &r 1878 1.

2. Bidrag till historien om K. Christiem 11:8 archiv och dess

delning mellan Sverige, Norge och Danmark 21.

3. Fdrteckning ofver Ministeriela handlingar i Biks-Archi-

vet. 11. Muscovitica, af B. Taube 68.

Arsberattelse for &r 1878.

Stormigtigste, AllerDAdlgste Konnng!

Till foljd af foreskriften i 3:e § 10:e momentet
af Eders Kongl. Maj:t8 fornyade n&diga Inetruktion
for Riks-Archivets embets- och tjensteman af den 26
October 1877 f&r jag harmed afgifva underd&nig be-
rattelse om Riks-Archivets skick och om hvad under
det forflutna &ret, 1878, timat i afseende p& archivali-
emas tillvaxt och deras anlitande samt fortg&ngen af
tjenstemannens arbeten.

Den Kronans egendom, huset N:o 4 p& Riddar-
holmen, hvilken ar Riks-Archivet till embetslokal upp-
I4ten och som alltsedan &r 1865 varit hufvudsak-
liga forvaringsstallet for de rikets handlingar, hvilka
Riks-Archivet s&som embetsverk har till uppgift att
v&rda, ordna och h&lla tillgangliga for rattsokande
och for forskare, har under det forflutna &ret icke
underg&tt n&gon forandring. I foreg&ende &rsberattel-
ser ar utforligen &dagalagdt att det utrymme, som
denna lokal erbjuder for archivaliernas forvar och ord-
nande, for hvarje ir blifvit i stigande grad taget i an-
sprik, hvaraf blifvit en oundviklig foljd att den tid-
punkt alltmer nalkas, dk okadt utrymme af nodvandig-

heten p&kallas. Sannolikt skola omstandighetema snart
nog tvinga mig att i en sarskild framBtallning under-
stalla detta arende Eders Kongl. Maj:ts n&diga prof-
ning.

Archivaliernas tillvaxt har under det forflutna &ret
varit ganska betydlig. Den normala forokning, som
uppkommit genom leveraneer frin de sarskilda Expe-
ditionema af Eders Kongl. Maj:ts Kansli har, sSsom
underd3.nigst bilagda specifikation (Bilagan A) &daga-
lagger, uppg&tt till 313 volumer och utgjorts af : Stats-
r&dsprotokoU, concepter och afgjorda handlingar samt
derjemte Hof-Kanslers-embetets archiv for iren 1801—
1840. D& detta embete &r 1840 upphorde, ofverflytta-
des vissa af de &ligganden, som tillhort Hof-Kansleren
till Justitie-Statsministern och af denna anledning 6f-
vertogs Hof-Kanslers-embetets archiv af Justitie-Stats-
Expeditionen. Ifr&n denna tid har det forblifvit orub-
badt tills det nu blifvit af Justitie-Departementets Ex-
pedition till Riks-Archivet aflemnadt. Den extraordi-
narie tillokning af archivalierna, hvarom underdinigst
bifogade forteckning (Bilagan B) narmare upplyser, ar
ovanligt stor till omf&nget, men jamval mycket varde-
fuU i afseende p& de erhillna archivaliernas vigt for
den historiska forskningen. Sarskildt fortjena omnam-
nas: framlidne Riks-Radet, Grefve Johan Liljencrantz
efterlemnade handlingar, till Riks-Archivet ofverlem-
nade af bans sonsons son, Grefve Wilhelm Samuel
Magnus Liljencrantz ; s& ock framlidne General-Lojt-
nanten, Friherre Georg Carl von Dohelns efterlemnade
papper, som lange egdes af bans brorsons son Kam-
marherren D:r Ernst Georg von Dobeln, hvilken sam-
vetsgrannt vdrdade dem och afven begagnade dem
vid utgifvande af det bekanta arbetet "N&gra anteck-
ningar om och af General von Dobeln", (3 delar, Stock-

holm 1856); efter Kammarherren von Dobelns dod
deponerade hans arfvingar ifr&gavarande handlingar i
Rike- Archive t, men ofverlemnade dem till Riks-Archi-
vets fria disposition genom g&fvobref den 15 Februari
1878, Annu betydligare och dyrbarare ar den tillok-
ning som Riks-Archivet erhallit genom det Bielkeaka
familjearchivet fr&n Thureholm. Kammarherren m. m.,
Grefve Axel Gabriel Bielke donerade genom sitt den
4 Februari 1876 upprattade testamente till Riks-Archivet
namnda familjearchiv utan inskrankande vilkor, s& att
det, om s& lampligt funnes, finge med Riks-Archivet
inforlifvas, endast med den uttryckta "onskan att, di
Riks-Archivet framdeles torde komma att bilda en for
allmanheten tillganglig avtografsamling, d& afven utur
Thureholms archiv utsokas avtografer af Bielkefamilr
jens medlemmar och med dem narmare beslagtade
personer, s& fuUstandigt som mojligt, for att utgora
en sarskild afdelning och jemte den ofriga samlingen
p4 basta satt till allmant &skS.dande utstallas''. Sedan
efter Grefve Bielkes den 17 Januari 1877 timade dod,
testamentet blifvit i behorig ordning bevakadt och af
arfvingame godkandt samt Eders Kongl. Maj:t den 18
Maj 1877 i n&der medgifvit att Bielkeska familjearchi-
vet finge for Riks-Archivets rakning emottagas och
forvaras i ofverensstammelse med testators onskan,
har detta archiv i September ra&nad nastlidna kr blif-
vit af Bielkeska sterbhusdelegarne genom Kabinetts-
Kammarherren m. m. Conrad Victor Ankarcrona ofver-
lemnadt. Det har befunnits i ett mycket godt skick.
Redan under Grefve Bielkes lifstid och p& hans for-
anstaltande hade det blifvit fuUstandigt ordnadt och
fortecknadt af en skickhg och erfaren archivman,
Grefve Bielkes systerson, den tidigt bortg&ngne Aktu-
arien i Riks-Archivet, Kabinetts-Kammarherren, Grefve

Axel Thure Gabriel Oxenstierna. En ofvereigt ofver
Bielke-Archivet, utgorande ett sammandrag af Grefve
Oxenstiemas fuUstandiga katalog, ar tiyckt i "Histo-
riska Handlingar till trycket befordrade af Rongl.
Samfundet for utgifvande af Handskrifter rorande
Skandinaviens Historia", forsta delen 8S. 383 — 400, och
visar tillraekligt dess rika och vigtiga inneh&U.

Afskrifning af Sturehandlingama hvilka, 8&8om i
foreg&ende S-rsberattelser ar omformaldt, successivt hit-
sandas fr&n Kongl. Danska Geheime-Archivet, bar under
&T 1878 fortg&tt. De handlingar, som i April m&nad
hitkommo — den tredje sandningen i ordningen —
voro vid slutet af December fullstandigt afskrifna och
collationering verkstald. En ny sandning ar allt8&
snart att emotse.

Riks-Archivets Bibliothek bar under det forflutna
&ret vnnnit 6& stor forokning, som det bestamda irs-
anslaget af 600 kronor medgifvit. Det bar ock der-
utofver blifvit riktadt med dtskilliga g&fvor af korpo-
rationer och enskilda samt geng&fvor fr&n n4gra nt-
landska vetenskapliga institutioner, bvilka f&tt emot-
taga ett eller flera af de tryckta arbeten, som frin
Eiks-Arcbivet utg&tt. Af det forr&d af det s. k. Ars-
trycket och af Svensk Forfattningesamling, som i Riks-
Archivet forvaras, hafva flera utdelningar till embets-
verk och myndigheter under &r 1878 egt rum i enlig-
bet med de anordningar, som Chefen for Justitie*
Departementet derom gifvit.

I afseende p& archivaliernas anlitande bar samma
forb§.llande visat sig som under de narmast fdrega*
ende &ren. De rika archivskatterna hafva allt8& myc-
ket efterfr&gats och begagnats och detta till den ^rad,
att understundom s& mS^nga forskande samtidigt till-
stadeskommit att sv&righet uppst4tt att bereda alia

tjenlig arbetsplats. Meet har Rike-Archivet anlitats
under de ordinarie arbetstimmame hvarje formiddag.
Men den utstrackta arbetstid, som erbjudes forskare
derigenom att under Maj, Juni, Juli och Augusti m&-
nader Riks-Archivet ar tillgangligt jemval tv& timmar
under eftermiddagame, har ock ofta blifvit begagnad.
Riks-Archivets diarium ofver personer, som under &r
1878 i forskningsandam&l gjort besok, upptager — obe-
raknade de icke f& tillfallige besokande, som for n&-
got embetsverks rakning eller for enskildt behof sokt
upplysningar — ett antal af etthundrafemtio perso-
ner, af hvilka ungefar §.ttio kunna raknas s&som
forskare i egentlig mening. Antalet af forskare fr&n
utrikes ort har varit &tta, nemligen 1 frin Norge, 1
fr&n Danmark, 3 fr&n Finland, 1 fr&n Ingermanland,
2 fr&n Tyskland och 1 fr&n Polen. Af dessa hafva
5 under en n&got langre tid fortsatt sina forskningar,
nemligen Amanuensen vid Finska Stats-Archivet, Phil.
Magister Reinhold Hansen och Docenten D:r M. G.
Schybergsson fr&n Helsingfors, Assistenten vid Uni-
versitets-Bibliotheket i Kopenhamn D:r J. A. Fridericia,
Konrad Sieviech Bielczynski fr&n Warschau och Ge-
neral-Lojtnanten Grefve Siegmar Dohna fr&n Berlin.
Den sistnamnde, hvilken af trj'-cket utgifvit tv& om-
fattande genealogiskt-biografiska arbeten under titel
"Aufzeichnungen uber die Vergangenheit der Famihe
Dohna (Die Dohna's)" och "Aufzeichnungen iiber die
erloschenen Linien der Familie Dohna (Die Donins)"
BerUn 1876—1878, har dels sjelf dels, upp& sarskild
begaran, med bitrade af en af Riks-Archivets extra-
ordinarie Amanuenser gjort vidlyftiga forskningar ro-
rande den nu utslocknade Sv€toska grenen af familjen
Dohna.

Afven tinder det forflutna &ret hafva utlandske
forskare skriftligen sokt dels upplysningar dels afskrif-
ter frin Riks-Archivet. Silunda har Geheimer&det J.
Grot i Petersburg begart och erh&llit uppgifter och
exeerpter ur Svenska ministerberattelser fr&n Ryssland
rorande Kejsaren Peter IIis dod och Kejsarinnan Aunas
uppstigande pS. thronen. Kejserl. Ryska verkl. Stats-
ridet D:r Friedr. Georg von Bunge — den bekante
utgifvaren af Liv-, Esth- und Curlandisches Urkunden-
bueh — har begart och erh&Uit afskrift af en i sam-
lingen "Livonica'' forvarad handskrift kallad ''das Rid-
derrecht des Stifts Dorpat". Likaledes har Gandidatos
juris Johannes Beise i Dorpat for en akademisk af-
handling rorande "das Burggericht in Liv- und Esth-
land" p& begaran erh&Uit dtskilliga afskrifter ur Riks-
Registraturet, upplysande detta amne.

Riks-Archivets ordinarie embets- och tjensteman
aro enligt staten af den 1 Juni 1877, hvilken med
1878 &rs ing&ng blef gallande, Riks-Archivarien, tre
Archivarier och tre Amanuenser. Desse hafva samt-
lige under det forflutna &ret varit i verksamhet med
undantag endast deraf, att en hvar &tnjutit den ledig-
het, som gallande Instruktion medgifver, samt att den
yngste af Amanuenserne derutofver under en ni4nad
haft tjenstledighet for helsans v&rdande.

De archivgorom&l, hvarmed tjenstemannen varit
sysselsatte, hafva hufvudsakligen varit foljande :

Archivarien D:r 0. T> F. von Feilitzen^ tjenstgo-
rande vid den Historiska afdelningen och den sektion,
som omfattar R&dslag och R&dsprotokoll, Riks-Registra-
tur och dertill horande conceptsamlingar, Kung-liga,
Furstliga och enskilda personers brefvexlingar, de ear-
skilda historiska samlingarna, s&som den Oxenstiern-
ska, den Salviska m. fl., dombocker, acta historica,

acta academica och dylika samlingar, har varit verk-
sam att fuUgora de Sligganden honom i denna befatt-
ning narmast tillhort. Derjemte har han, likasom un-
der nast foregiende &r, haft uppdrag att fora Riks-
Archivete rakeuskaper och besorja afloningarnas utde-
lande. Sisom v&rdare af Riks-Archivets bibliothek
har han fuUgjort hvad Instruktionens ll:e § i detta
afseeude foreskrifver. Afven har han lagt hand vid
ordnande af framlidne Generalen Lefr^ns efterlemnade,
i Riks-Archivet forvarade papper och borjat ordnande
af von Dobelnska handlingarna. Han har ock, i den
min andra tjenstegorom&l det medgifvit, varit syssel-
satt att fullgora det honom anfortrodda uppdraget att
utgifva Kyrko'Ordningar och forslag dertill fore 1686^
i afseende hvarpi mi meddelas att af den del, som
nu ar under arbete, 12 ark aro fardigtryckta.

Archivarien vid den Administrativa afdelningen
D:r V. G. Granlund har varit verksam att fullgora de
41igganden, som enligt Instruktionen sarskildt tillhora
hans befattning, Han har dessutom vid fortsatt be-
handling af den stora samlingen "Livonica" Bystema-
tiskt ordnat den del, som innefattar handlingar ro-
rande Ingermanland och Kexholms Ian. Han har afven
specifikt fortecknat Kammar-CoUegii underd&niga skrif-
velser for iren 1653 — 1684, hvarvid denna serie af
arehivalier blifvit fuUstandigare ordnad och en del
icke dit horande handlingar franskild och p& veder-
borliga stallen inordnad. Tillika har han fortsatt sitt
uppdrag s&som redaktor af serien Konung Gustaf he
RegistratuTj af hvilket arbete under kr^i utkommit 7:de
delens 2:a hafte, innefattande Riks-Registraturet for
&r 1531 samt bilagor och register for 1530 och 1531;
varande nu ytterligare af samma serie utkommet 8:de

delens l:a hafte, innefattande Riks-Registraturet for
&r 1532 och en del af ir 1583.

Archivarien D:r K. A. Kullherg^ tjenstgorande vid
den Historiska afdelningen och den sektion, som om-
fattar handlingama fr&n medeltiden, handlingama an-
;&ende Sveriges foma besittningar p& andra sidan
^Btersjon, diplomatiska handlingar och riksdagshand-
lingar, har varit verksam att fuUgora de iligganden,
Bom enligt Instniktionen tillhora denna befattning.
Derjemte har han fortsatt sitt arbete sisom redaktor
af den i foreg&ende Srsberatteke omnamnda serien af
historiska handlingar, innefattande Svenska Riksrddets
protokolL Af denna serie har l:a delen, inneh&Uande
protokoUen for &ren 1621 — 1629, utkommit. Andra
delen, afsedd att innefatta protokoUen for 8.ren 1630 —
1632, ar under pressen och 7 ark deraf tryckta. Den
narmaste v&rden om de fr&n Geheime-Archivet i Ko-
penhamn l&ntagna Stnrehandlingarna har under &r
1878 varit Archivarien KuUberg uppdragen jemte 6f-
vervakande af afskrifningsarbetet. Han har derjemte
borjat ordnande af den icke obetydliga samling hand-
lingar ang&ende Pommern som i Riks-Archivet forva-
ras under titeln 'Tomeranica".

Forste Amanuensen, Friherre C. E. B. Tauhe har
fortsatt det i nastforeg&ende Srsberattelse omformalda
arbete att revidera och uppratta ofversigtsregister 6f-
ver samtliga i Riks-Archivet forvarade Riksdagsacta.
Likas& har han fortsatt att p& vederborliga stallen in-
ordna en mangd strodda archivalier, som under archiv-
arbetena antraffats i s&dana serier, i hvilka de ratte-
ligen ej bort hafva plats. Derjemte har han varit
sysselsatt att ordna itskilliga sarskilda grupper af
archivalier, s&som n&gra fr&n Svea Hofratt ofverlem-
nade handlingar, en del af Hof-Kanslers-embetets ar-

chiv samt de af Grefve Liljencrantz forarade handUn-
gar. Han bar ock ombesorjt inbindning af &t8killiga
R&dsprotokoU Bamt andra archivalier, som till B&dan
&tgard ifr&gakommit, ofvervakat fortsatt komplettering
af Rike-Registraturet samt till tryckning forberedt den
katalog ofver Diplomatica Danica, som ar intagen i
2:a haftet af "Meddelanden fr&n Svenska Riks-Arcbivet''.
Vid de sammantraden, som enligt § 5 af gallande In-
struktion i vissa fall bora ega rum mellan Riks-Arebi-
varien ocb Arcbivarieme, bar Friberre Taube baft upp-
drag att fora protokoUet; afven bar ban p& grund af
sarskilda forordnanden under fyra ocb en balf m&na-
der forrattat Arcbivarietjenst.

Amannensen E. W. Bergman bar fortsatt ocb af-
slutat fordelningen af den i nastforeg&ende irsberat-
telse namnda, fr&n Kongl. Kammar-CoUegium aflem-
nade samling af aldre bandlingar. Derefter bar ban
ordnat Faltmarskalken Ake Totts brefvexling; efter
afslutande af bvilket arbete ban borjat ordnande af
en storre samling aldre judiciela bandlingar. P& grund
af forordnande bar Bergman forrattat Arcbivarietjenst
under en ocb en balf m&nad.

Amanuensen, Kammarberren C G. U. Silfverstolpe
bar afven under 1878 deltagit i ordnandet af de fr&n
Haradsrattsarcbiven inkomna dombocker med flera
bandlingar ocb dervid afslutat ordnandet af Ostra
Harads i Bleldnge dombocker for &ren 1699 — 1735.
I ofrigt bar ban bufvudsakligen varit sysselsatt med
fortsattande af Svenskt Diplomatarium fr&n &r 1401^
bvarvid ban 8& val gjort afskrifter for ocb redigerat
manuskriptet till 2:a delen, af bvilken 20 ark redan
aro tryckta, som ock utarbetat register till l:a delen^
bvilket framskridit s& l&ngt, att det under instundande
v&r kan laggas under pressen.

I afseende p& den dagliga expeditionen, ofver
tvUken det &ligger Archivarierne att hafva narmafite
omsorgen, har fortfarande tiUampats samma arbete-
ordning, som i nastforegaende ^rsberattelse ar om-
namnd och motiverad. De ordinarie tjenstemannen
hafva i foljd deraf alia, hvar i sin tur, varit forplig^
tade att i densamma deltaga.

Vid archivarbetena hafva under det forflutna &ret
bitradt foljande extraordinarie Amanuenser: Kanslisten
i Arm6-Forvaltningen J. W. Lundgren, Kanslisten i
Hof-Expeditionen, Kammarskrifvaren i Kammar- Colle-
gium L. M. V. Ornberg, Kammarjunkaren C. H. Ter-
smeden, D:r E. Hildebrand, D:r J. G. Theel, Extra-
lararen vid Stockholms Gymnasium Phil. Candidaten
H. Hemlund, D:r J. Th. Westrin och e. o. Lektorn
D:r E. Carlson, af hvilka Ornberg, Hildebrand och
Theel itnjutit &rsarfvoden till bestamdt belopp mot
bestamd tjenstgoringsskyldighet, men de ofrige qvai^
talsvis erh&Uit arfvoden i m&n af tillging och med
afseende p& mer och mindre tragen tjenstgoring.

Lundgreriy som p& grund af sarskilda forordnan-
den under fyra och en half m&nader bestridt ordinarie
Amanuenstjenst och afven oberoende deraf ofta vid
forefallande behof f&tt bitrada vid den dagliga expe-
ditionen, har under en del af nastlidna &r, liksom un-
der kr 1877, varit sysselsatt att genomg& conceptsam-
lingen och Riks-Registraturet for att der s& ske kunde
komplettera det senare. Derjemte har han utarbetat
register ofver AUmanna Beredningens protokoU for
fienare half&ret 1793.

Omberg har likaledes p& grund af sarskilda for-
ordnanden forrattat ordinarie Amanuenstjenst under
fyra m&nader samt deltagit i den dagliga expeditionen
iifven eljest vid forekommet behof. Han har dessutom

dels ensam dels med bitrade af Tersmeden och Westrin,
afslutat ett forberedande orduande af den samling
"Biographica'', som vid 1877 krs slut forefanns; der-
jemte bar ban ordnat ocb fortecknat samlingen "Ge-
nealogica'', s& ock fortecknat pergamentsbrefven for kr
1451. Han bar afven afskrifvit en stor del af de Sture-
handlingar, som under &ret copierats samt bitradtvid
deras coUationering.

Tersmeden^ hvilken under en m&nad haft forord-
nande att forratta ordinarie Amanuenstjenst, bar afven
under &r 1878 n&gon tid bitradt Amanuensen Berg-
man vid ordnandet af de aldre bandlingarna fr&n
Kammar-Collegium samt derefter, s&som ofvan ar
namndt, bitradt vid ordnandet af "Biograpbica". For
ofrigt bar ban s& val fortsatt ocb afslutat katalogise-
ringen af Riks-Arcbivets samling af tryckta politiska
brocburer som ock borjat bitrada vid ordnandet af
Haradsrattsarcbivalierna, bvarvid ban genomgatt dom-
bockerna for Akers Harad 1(581 — 1731 ocb for Siende
Harad 1720—1725.

Hildebrand^ som under en ocb en balf m&nad in-
nebaft forordnande att bestrida ordinarie Amanuens-
tjenst ocb afven eljest vid &tskilliga tillfallen deltagit
i den dagliga expeditionen, bar registrerat pergaments-
ocb pappersbrefven for &ren 1422 — 1430, fuUbordat
dateringen ocb till en stor del omordnat pergaments-
brefven for &ren 1421 — 1520 samt afslutat ordnandet
ocb upprattat forteckning ofver Diplomatica Ham-
burgensia afven som deltagit i coUationering af Sture-
bandlingarna. For ofrigt bar ban fortsatt arbetet med
Svenskt Diplomatarium, bvaraf ban utgifvit 6:e delens
l:a bafte ocb gjort forarbeten for fortsattningen.

Theel bar p& grund af forordnande forrattat ordi-
narie Amanuenstjenst under en balf m&nad ocb afven

eljest vid n&gra tillfallen deltagit i den dagliga ex-
peditionen. Derjemte har han fortsatt ordnandet af
den Btora samlingen Militarhandlingar, hvarom i nast-
foreg&ende Srsberattelse ar namndt och afven, s& 8om
tillforene, bitradt vid de i Eiks-Archivets bibliothek
forekommande arbeten. De excerpter och afskrifter,
som Geheimer&det Grot enligt hvad ofvan ar namndt
begart och erh&Uit, hafva af Theel blifvit besorjda.
For ofrigt har han afskrifvit n&gon del af Sturehand-
lingarna och deltagit i deras coUationering.

Hemlund har afven 1878 under n&gon tid bitradt
Archivarien Granlund vid ordnandet af "Livonica" och
dervid for inordning p& sina behoriga nummer forde-
lat m§,nga handlingar, som tillhort den forut namnda^
fr&n Kammar-CoUegium ofverlemnade samling af aldre
archivalier. Han har ock borjat ordnandet af samlin-
gen ''Wismariensia". For ofrigt har han f&tt bitrada
Grefve Dohna med undersokningar rorande de mera
framst^ende medlemmarne af den i Sverige naturali-
serade grenen af familjen Dohna.

Weatrin har upprattat forteckningar ofver gemen-
Bamma underd&niga ntl&tanden af : Kammar- och Bergs-
Collegierna samt Statskontoret for &ren 1695 — 1821,
Kammar- och Commerce-CoUegierna samt Statskonto-
ret for &ren 1710 — 1806 samt Kammar- Collegium,
Kammar-Revisionen m. fl. embetsverk for &ren 1713—
1806. Derjemte har han under n&gon tid bftradt vid
ordnandet af "Biographical

Carlson har under 1878 fortsatt ett under fore-
g&ende &r borjadt arbete att ordna vissa delar af Acta
historica for K. Carl Xllrs tid och borjat att derofver
uppratta forteckning.

Till denna redogorelse for fortg&ngen af tjenste-
mannens arbeten bor jag ej underl&ta att i under-

d&Dighet foga den upplysning, som galler alia de or-
dinarie tjenstemannen och de fleste af de extraordi-
narie, att m&nga undersokningar dels for n&got all-
mant interesse dels for att tillgodose enekildes behof
af utredningar i speciela fall blifvit vid flerfaldiga
tillfallen verkstalda och att i foljd deraf ofvan med-
delade redogorelse icke angifver allt af tjenstemannen
verkstaldt arbete utan det hufvudsakliga deraf.

De tiyckta skrifter, som under tiden sedan sista
irsberattelsen afgafs fr&n Riks-Archivet utg&tt, aro:
Handlingar rorande Sveriges Historia. Forsta serien.
Konung Guataf Ls Registratur. Del. VH. 2 och VIII.
1., redigerade af V. G. Granlund. Tredje serien.
Svenska Btksrddets ProtokoU. Del. L, red. af N. A.
Kullberg. Svenskt Diploniatarium. Del. VI. 1., red. af
E. Hildebrand. Meddelanden frdn Svenska Riks-Ar-
chivet IIj ntg. af nndertecknad.

Kostnaderna for utgifvande af de olika serierna
af "Handlingar rorande Sveriges Historia" hafva ut-
g&tt af ett sarskildt statsanslag som beviljades redan
&r 1867 och nu ar nastan helt och hillet anvandt.
Till utgifvande af 2:a haftet af "Meddelanden fr&n
Svenska Riks-Archivet" tacktes Eders Kongl. Maj:t
den 15 Februari 1878 i n&der anvisa ett belopp af
400 kronor. Kostnaderna for utgifvande af Svenskt
Diplomatarium hafva deremot blifvit bestridda af den
i irsberstttelsen f5r &r 1875 omnamnda s. k. Posseska
fonden. D& emellertid fortsattningen af Svenskt Di-
plomatarium erfordrar &tskilUga kostnader utofver den
egentliga utgifningskostuaden har Eders Kongl. Maj:t
upp& min derom gjorda underd&niga framstallning,
den 25 Oktober 1878 i n&der anvisat ett belopp af
600 kronor &t D:r E. Hildebrand, s&som redaktor af

en serie af Svenskt Diplomatarium, p& det ban m&tte
sattas i tillfalle att i n&gra andra archiv fuUstandig-
gora materialierna till detta verk.

Under den 1 November sistlidna ir tacktes Eders
Kongl. Maj:t, upp& derom gjord bemstallan, i n&der
anvisa till Riks-Arcbivariens disposition ett belopp af
1,500 kronor for att bereda undervisning i Rjska
spr&ket &t n&gra af tjenstemannen i Riks-Arcbivet,
som anmalt sin onskan att erb&Ua en s&dan under-
visning. Denna larokurs, i bvilken ordinarie Amanu-
ensen Silfverstolpe ocb extraordinarie Amanuenseme
Hildebrand, Hernlund, Westrin ocb Carlson deltaga,
bar forst nyligen tagit sin borjan. Undervisnin-
gen meddelas af en ofvad ocb erfaren larare, Gustaf
Pauli.

For arcbivaliernas andam&lsenliga forvaring, ocb
v&rd bafva n&gra sarskilda anordningar befunnits ound-
gangliga. S&lunda bafva ^tskilliga nya byllor m&st
anbringas for att i mojligaste m&tto begagna allt det
iitrymme, som i arcbivbuset ar att tillgS,, afvensom
sk^p anordnats i de uti bottenv&ningen 4t Birger Jarls
torg belagna rum, i bvilka en stor del vigtiga och
dyrbara originalbandlingar forvaras. De barfor nodiga
arbetena bafva utforts under Arcbivarien von Feilit-
zens ledning ocb sarskilda tillsyn.

Under den tid af nastlidna kr jag, efter fore-
skrifven anmalan bos Cbefen for Ecklesiastik-Departe-
mentet, begagnat den mig medgifna semester fore-
traddes mitt stalle jemlikt gallande Instruktion af den
till tjenste&ldern aldste bland Arcbivarierne, von Fei-
litzen. Under den ofriga delen af det forflutna &ret
bar jag oaf brutet utofvat mitt embete ocb dervid l&tit
mig angelaget vara att samvetsgrannt soka fuUgora

de ansvarsfalla &ligganden, som enligt Inetruktionens
3:e § tillhora Riks-Archivarien.

Med djupaste vordnad, trohet och nit framhardar
Stormagtigste, Allern&digste Konung!

Eders Kongl. Majrts

underd&Digflte och tropligtigste
tjenare och unders&te

R. M. BOWALLIUS.
Stockholm den 31 Januari 1879.

Bil. A.

Specifikation pi den ordinarie tillvaxten &r 1878
i Kongl. Riks-Archivets samlingar genom leveranser
f r&n Stats-Departementen :

frin Justitie'Departementets Expedition:
Hof-Kanslers-embetets archiv for

&ren 1801—1840 llSbdo.vol.

Statsr&dsprotokoU uti Justitie-De-
partements-arenden (jemval inne-
fattande Justitie-arenden) for &ren

1840—1841 5 band

D:o uti Justitie-Departements-aren-
den for iren 1842 — 1857 (ej Justitie-
arenden) 16 »

Justitie-Stats-Expeditionens concep-

ter for &ren 1858^-1869 24 »

D:o Registratur for &ren 1874—1876 6 r>
9 St. Originalforordningar for &ren
1876—1877.

» Justitie-Revisions Expeditionen:

Coneepter fr&n 1735 m. fl. &r 1 volum

Handlingar i tvenne General-Audi-

torsm&l, afgjorda 1850.

D:o i tvenne revisionsm&l for kr

1857.

D Justitie-Kanslers Expeditionen:

Handlingar for &ren 1873—1876.... 37 volumer

D Utrikes-Depai^ementets Expedition:
Kongl. Maj:ts beskicknings i Paris

archiv 1790—1849 57 »

Beskickningens i Washington d:o
1837—1850 7 »

fr&n CiviUDepartementets Expedition:

HandKngar for iren 1873 och 1874 41 volumer

jemte en akt for hvartdera af &ren

1851, 1866 och 1872.
3> Ecklesiastik-Departementeta Expedition:

En akt for hvartdera af &ren 1854,

1870 och 1871;
tillsammans 312 band och volumer jemte 9 stycken
originalforordningar och 6 akter.

Bil. B.

Specifikation pi den extraordinarie tillokningen
&r 1878 i Kongl. Riks-Archivets samlingar, dels genom
leveranser fr&n oflFentliga verk och myndigheter utom
Kongl. Kansliet, dels genom g&fvor:

fr4n Svea Hofrdtt: diverse strodda aldre

handlingar 1 volum

T> Gota Hofrdtt: aldre handlingar ro-

rande signeri och vidskepelse 1 »

S&som gdfvori

af Hans Maj:t Konungen : Memoire histo-
rique sur les subsides accord^s par la
France k la Sufede. Dat. le 20 Dec.
1810.

3) Grefve Wilh. Liljencrantz : 10 st. hem-
liga protokoU i Finansarenden 1780 —

1786, (original) 1 fasc.

8 St. egenhandiga memorialer i Fi-
nansarenden 1774 — 1811 af Joh. We-
sterman-Liljencrantz 1 fasc.

Arehiv. meddeU 2

Promemorier och concepter till Kongl.
bref 1775 — 1785 ; de fiesta med Konun-

gens egenhandiga p&skrift 1 fasc.

Handlingar ang. upptagna statsl&n .... 8 bd 3 haft

Handlingar ang. Ostindiska kompaniet 1 fasc.

Joh. Westermans egenhandiga anteck-

ningar rorande handel och finanssaker

under en utrikes resa 1758—1760 1 band

af Ofverste-Ldjtnanten m. m. Abr. Tomer-
hjelms sterbhus:

3 St. Kongl. brefconcepter till Banko-
fuUmagtige rorande realisationen 4r
1775 (saknas sival i Riks-Registratu-
ret som i RddsprotokoUen).
8 St. memorialer af J. Westerman-Lil-
jencrantz i Finansarenden 1781—1803 1 fasc.

y> /. d. Archivarien J. M. Tomer & egna
och ofrige Kammarherren E. G. von
Dobelns sterbhusdelegares vagnar:
General-Lojtnanten Frih. G. C. von
Dobelns samlingar , 51 volumer

3> Professoren i Lemberg Xaver Liske:
Uebersicht der polnischen Litteratur,
in sofern sie sich auf die schwedische
Geschichte bezieth, von Xaver Liske,
mscr. H. IV. 4:o 1 volum

3) Fru Hilma EggeSy fodd Lehnberg^ sterb-
hus, genom Archivarien, D:r 0. von
Feilitzen :

Handbref fran Hertig Carl af Soder-
manland till Lagman Jon Apelblad.
Ritning till samme Apelblads adliga
vapen, med egenhandig approbation
af Konung Gustaf III.

Egenhandigt bref fr&n Riks-R&det,

Grefve Axel Fersen till Grefvinnan

Douglas, fodd Dohna.

D:o d:o frdn Hofmarskalken F. Ridder-

stolpe till Lagmanskan Apelblad, fodd

Martineau (Prinsessan Sophia Alberti-

nas f. d. lararinna).
af Kammarherren m. w., Frih. Carl Steph.

Bennets sterbhuSj genom Ofversten,

Frih. Wilh. Bennet:

Haradshofdingen, Frih. Fredr. Bennets .

morgongifvobref till sin fru, Hedv.

Lov. Sack, dat. den 24 April 1755;

och hennes testamente den 25 Mars

1762.
» Ryttmdstaren Wilh. Muhlj genom Rytt-

mastaren m. m. P. von Moller: Hal-
lands landstings dombocker for &ren

1667—1682 4 band

» Studeranden Otto Soderhom i Upsala:

Tingsbref, bekraftande ett synebref

af den 6 Oct. 1614 ang. r&g&ngen

mellan Alfta och Bollnas socknar i

Helsingland. Pergament
» Kammarherren m. m. Grefve Axel Gabr.

Bielkes pa Thureholm sterbhuSy enligt

den aflidnes i lifstiden gjorda dispo-
sition :

Thureholms-Archivet 220 volumer

samt 197 st. pergamentsbref.
af Enkefriherrinnan Gustafva Morner^fodd

Sundius, genom v. Haradshofdingen

J. von Engestrom:

Handlingar och bref, som tillhort fram-
lidne Ofversten m. m. Frih. Carl Otto
Morner, ang&ende bans fbrh&Uanden
till d&varande Marskalken Bemadotte,
m. m., 22 st. ; deribland 2 originalbref
fr&n Konung Gustaf IV Adolph, 1 fr&n
Marskalken Bemadotte, 5 fr&n Gustaf
Maur. Armfelt 1 fasc.

tillsammans 296 volumer, band och haften, hvartill
komma 198 st. pergamentsbref jemte itskilliga losa
h^dlingar.

Bidrag till Mstorien om K. Cliristieni n:s
arcliiv ocli dess delning mellan Sverige, Norge

ocli Danmark.

Christiern den andre, den siste unionskonungen,
hvilken i Sverige erholl det valfortjenta tillnamxiet
tyrann, kunde sedan Sveriges folk med ratta uppsagt
honom tro och lydnad icke heller i Danmark och Norge
uppratth&lla sitt valde ntan m&ste g& i landsflykt och
after fruktlosa forsok att &tervinna sina Kronor sluta
sitt lif i Dansk f&ngenskap. Under sin landsflykt uppe-
hoU han sig lange i Nederlanderna, hvarest till honom
sloto sig val icke m&nga men betydande anhangare
fr&n alia tre nordiska landerna, genom hvilka han
Bokte till sin form&n bearbeta folken i de honom fr&n-
fallna rikena. Redan af denna anledning ar det for-
klarligt att den afsatte Konungen, som i sin landsflykt
bevisligen fort med sig m&nga och vigtiga handlin-
gar, kunde efterlemna ett icke obetydligt archiv. Der-
till kom ytterligare att n&gra af hans anhangare,
sardeles landsflyktige prelater medforde mer och min-
dre vigtiga handlingar fr&n de nordiska rikena. Hvar
de s&lunda samlade archivalierna kommit att stanna,
derom saknades lange tillf5rlitlig kannedom, oaktadt
npprepade forsok bide fr&n Sverige och Danmark
gjordes att upptacka forvaringsorten *). Omsider npp-

^) Om de forsok, som fr&n Svensk sida gjordes under sjuttonde
seklet, 86 nastforeg&ende hfifte af dessa Meddelanden p. 49. Betraffande
&tgarder fr&n Dansk sida se Allen, Breve og Aktstykker til Oplysning

tacktes, B&som det berattas'), af en tillfallighet, att
Christiern II:s archiv funnes i forvar i Bayem. Da
Christiern ll:s dotter var formald med Pfaltzgrefven
Fredrik och den Pfaltziska grenen af Wittelsbachska
huset sedan &r 1777 var regerande i Bayern, ar det
latt forklarligt huru den afsatte Konungens archiv kun-
nat komma att forvaras i Bayern. Dess upptackt, som
skedde vid flyttning af provinsarchivet i Amberg i
norra Bayern, skuUe m^handa ej hafva S.dragit sig
fortjent uppmarksamhet, om ej dessa handlingar just
d& varit fr&n Danmark sarskildt efterforskade. Nu
blefvo de forda till Bayerska Riks-Archivet och pa
foranstaltande af Vetenskapssallskapet i Miinchen un-
dersokta och fortecknade af Consistorialr&detDrrHeintz
och Professoren J. A. Schmeller samt forteckningen
sand till Kopenhamn*). Det var till foljd deraf ganska
naturligt att dessa archivskatter forst blefvo foremil
for forskning fran Danmarks sida. Kammarjunkaren
Reedz och Sekreteraren Hvass uppehoUo sig p4 sin
regerings bekostnad en langre tid i Miinchen for att
taga afskrifter af sSdana vigtiga diplomer och doku-
menter, som sarskildt angingo Danmark. Bayerska
regeringen inbjod d& afven Sverige att sanda forskare
for att taga kannedom om dessa archivalier och fore-
slog derjemte att de Sverige rorande handlingar, som
p&traffades, skuUe utbytas mot handlingar ang&ende
Bayern, som formentes finnas i Sverige, dit forda un-
der trettio&riga krigets tid. Det var &r 1827 detta
forslag framstaldes, och synnerligen onskligt hade
varit om detta vanskapliga anbud kunnat leda till det

af Christiern den Andens og Frederik den Forstes Historie. Kjobenhavn
1864, I. p. XIX, seq.

*) Statsministern Grefve af Wetterstedts bref till Envoyeen Gref^e
0. G. Lowenhielm den 6 Jan. 1829. Rik8*Arch. Csdsareana.

2) Allen, 1. c. p. XXII.

afsedda ntbytet. God vilja & Sveriges sida saknades
ingalunda. Noggranna forskningar anstaldes i Svenska
Riks-Archivet for att finna n&gra Bayerska archivalier
till vederlag. Men d&varande Riksarchiv-Sekreteraren
Olof Sundel upplyste uti ett den 23 Juli namnda &r
afgifvet utl&tande, att n&gra Bayerska archivalier icke
kunnat upptackas. De undersokningar, som samtidigt
gjordes i Kongl. Bibliotheket i Stockholm och i Biblio-
theket i Upsala, voro likaledes fruktlosa. Det af Bayer-
ska regeringen gjorda anbudet kunde fordenskuU ej
leda till n&gon p&foljd. Men de Danske ombuden hade
emellertid under sin sysselsattning med Christiern II:s
archivalier upptackt att deribland fanns en mangd
handlingar, som den Throndhiemske Erkebiskopen Olof
Engelbrechtsen medtagit fr&n Trondhiem, d& han kr
1536 lemnade Norge. Nar denna upptackt blef be-
kant i Norge, vackte den stor uppmarksamhet och na-
turligt nog en liflig onskan att Stervinna hvad man
med skal ans&g vara olagligen bortfordt. Norges
Riks-St&thallare Grefve B. von Platen gjorde framstall-
ning i amnet till Stats-Ministern for Utrikes arendena
Grefve af Wetterstedt. I foljd deraf erholl Sveriges
och Norges sandebud i Wien, Grefve C. G. Lowen-
hielm, hvilken var accrediterad afven vid hofvet i
MtLnchen, befallning att officielt andraga arendet hos
Bayerska ministferen med antydan att, om den anh&l-
lan han & Norges vagnar gjorde blefve gynsamt upp-
tagen, man fr&n Norge amnade till Miinchen afsanda
en sakkunnig man for att narmare granska handlin-
garna och uppgifva hvilkas &tervinnande onskades ^),
Grefve Lowenhielm drojde icke att verkstalla hvad
honom s&lunda blifvit anbefaldt. I en skrifvelse till
Bayerske Stats-Ministern Grefve von Armansperg angaf

*) Grefve af Wetteretedte of van citerade bref.

ban ofvannamnda af den Trondhiemske Erkebiskopen
bortforda bandlingar B&som Norska statens egendom
ocb uttalade sin regerings onskan att kunna &ter-
viuna dem samt tillkaunagaf att, om denna begaran
bifoUes, man amnade fr&n Norge sanda en fortroen-
deman for att granska bandlingarna och uppgifva
bvilka man onskade kterik eller ock, om originaleii
icke kunde utlemnas, afskrifva; ban forklarade der-
jemte att, Bom det af Bayerska regeringen tidigare
foreslagna utbytet af bandlingar mellan Sverige och
Bayern ej kunde ega rum, enar inga Bayerska ar-
cbivalier kunnat i Sverige upptackas, ban grundade
sitt bopp om bifall till denna & Norges vagnar gjorda
begaran endast p& de kanslor af billigbet ocb rattvisa,
som utmarkte Bayerska regeringen 0- I sig sjelf var
val denna angelagenhet af den enkla natur att den
ej bort kunna uppvacka nagra sv&rigbeter, an mindre
foranleda n&gon skarp notevexling. Men den politiska
stallningen for tiden inverkade i viss m&n p& beband-
lingen af denna frSga, s& frammande den an var for
de sporsm&l, som nu v&Uade en spanning mellan bof-
ven i Stockbolm ocb Miincben. Oaktadt slagtskaps-
bandet mellan det Svenska ocb det Bayerska konunga-
buset var just vid denna tid forb&Uandet mellan de
b&da bofven ganska kyligt. Orsaken l&g i en i verk-
ligbeten mindre vigtig fr&ga, den nemligen om f. d.
Svenske Kronprinsen Gustafs titel. Det ar bekant
att denne Furste ville begagna titeln Prins af Sverige j
bvilken titel icke kunde annat an vacka anstot bos
det nya Svenska konungahuset. Det var just den
sympatbi, som bofvet i Miinchen byste ocb icke oiyd-
ligt lade i dagen*) for Prins Gustaf, som nu grumlade

^) Lowenhielm till v. Annansperg d. 2 1 Jan. 1829. Concept i Rika- Arch.
') Prins Gnstaf, som var riddare af S:t Hubertsorden, hade i Bayer-
aka Hofkalendern f&tt titeln Prins af Sverige.

forh&llandet mellan Sverige och Bayern. Grefve Ar-
mansperg besvarade emelleiiid snart nog Grefve Lo-
wenhielms framstallning. Svaret, afgifvet den 13 Mars
1829, var visserligen jakande men forenadt med vilkor,
som hos de Svenske statsmannen vackte b&de ofver-
raskning och harm. Konungen af Bayern vore, hette
det, benagen att ofverlemna &t Konungen af Sverige
och Norge de handlingar rorande det forenade konunga-
riket Sverige och Norge, som kunde finnas i archiven
i Bayern, under forvantan att Svenska regeringen &
sin sida m&tte anbefalla ^terstallandet af de bocker,
handskrifter, dokumenter och andra forem&l, som ut-
gjorde delar af universitetets i Wiirzburg forna bibho-
thek, hvilket &r 1631 bortf or des till Sverige *). Grefve
Lowenhielm skyndade att under afvaktan af sin re-
gerings ytterligare foreskrifter i forvag gora lifliga
inkast mot Grefve Armanspergs svar. Han erinrade
hum den nu gjorda framstallningen vasendtligt skilde
sig fr&n Bayerska regeringens ursprungliga forslag om
utbyte af Svenska handlingar i Bayerska archiv mot
akter och papper rorande Bayern; det Wiirzburgska
bibliotheket vore ett i oppet krig forvarfvadt rattma-
tigt krigsbyte, de reklamerade handlingarna rorande
Throndhiems stift vore deremot en Norges egendom,
olagligen bortford af en brottslig prest, som hemligen
ofvergifvit sitt fademesland; nar Norge &terbegarde
handlingar rorande sitt land, fordrade man att Sverige
skulle s&som ersattning uppofFra ett af den store Gu-
staf Adolphs yppersta krigsbyten *). L&ngt ifrin att
gora n&got afseende p§. dessa inkast vidhoU Grefve

*) Grefve v. Armaosperg till Grefve Lowenhielm den 13 Mars 1829.
Original 1 Riks-Arch.

^) Grefve Lowenhielm till Grefve v. Annansperg den 21 Mars 1829.
Concept i Hiks-Arch.

ArmanBperg sin uppfattning, med strafhet antydande
att Wiirzburgska bibliotheket enligt Westphaliska freds-
fordraget bort till ratte egaren ^terstallas ^). Deremot
erhoU Grefve Lowenhielm sin regerings fuUstandiga
gillande af det svar, ban i forvag gifvit den Bayerske
Stats-Ministem, och ban anbefaldes till och med att i
sitt definitiva svar inlagga annu starkare ordalag*).
Denna befallning blef skyndsamt och punktligt verk-
Btald. Grefve Lowenhielm skrifver den 6 Maj till
Grefve Wetterstedt att ban den 2:a i samma m&nad
till Grefve Armansperg aflitit det anbefalda svaret och
tillagger att ban boppades att denna skrifvelBe skuUe
medfora den verkan att detta tracasserie ej vidare
komme i friga. Lyckligtvis upphorde vid samma tid
anledningen till den politiska spanningen derigenom
att f. d. Kronprinsen Gustaf afstod frin titeln Prins
af Sverige och i stallet antog benamningen Prins af
Wasa. Derefter visade det Bayerska bofvet snart tyd-
liga tecken till en blidare stamning. Bayerns Cbarg^
d'affaires i Petersburg Grefve Lerchenfeld sandes till
Sverige att till Konung Cari Joban ofverbringa ett
vanskapligt bref fr§.n Konungen af Bayern och genom
denna beskickning var i yttre m&tto det goda for-
h&Uandet mellan de b&da bofven fullstandigt &terstaldt.
Nu kunde ock fr&gan om archivaliema lattare fd en
tiUfredsstallande losning. Redan den 2 Juni skref
Grefve Armansperg till Grefve Lowenhielm och for-
klarade att, eburu dennes skrifvelse af den 2 Maj an-
g&ende Wiirzburgska bibliotheket icke uppfyllt Bayer-
ska regeringens forhoppningar, Konungen, bans berre,
likval, for att gifva Konungen af Sverige och Norge

^) Grefve v. Armansperg till Grefve Lowenhielm den 27 Mars 1829.
Original i Biks-Arch.

^) Wetterstedts apostille N:o 1 till Lowenhielm den 17 Apr.

ett bevis p& de tankesatt, som ban for honom hyste
i fbljd af de vanskaps- och slagtskapsband, som for-
enade de b&da hofven, vore beredvillig att dterlemna
de handlingar och dokunienter rSrande Konungarikena
Sverige och Norge^ som onskades och hvilka angingo
Trondhieniy BergeUy Jemtland m. fl, orter. Harvid fasta-
des intet vilkor, men den onskan uttrycktes, attrege-
ringen i Sverige &nyo mitte anbefalla efterforskningar
for att upptacka de till Sverige bortforda archiven fr&n
staden Aschaffenburg och de Aschaffenburgska abbots-
domena S:t Peter och Alexander^). Konungen af Bay-
em hade allts& med stor liberalitet erbjudit sig att till
Konungen af Sverige och Norge ofverlemna handlin-
gar rorande 8& val Sverige som Norge, och billig var
d& i sjelfva verket den onskan, som dervid antyddes,
cm eventuelt &terf4ende af de fr&n Aschaffenburg bort-
forda archivalierna, derest s&dana kunde i Sverige upp-
tackas. Efterforskningar efter dessa blefvo genast an-
befalda och verkstalda, men inga dylika kunde i de
ofientliga samlingarna igenfinnas^).

Frdgan om mottagandet af de archivalier, som
Konungen af Bayern forklarat sig vilja iterstalla till
Konungen af Sverige och Norge och hvilka enligt
Grefve Armanspergs bref angingo afven Svenska pro-
vinser, behandlades s&som en Norge ensamt rorande
angelagenhet. Enligt Norska regeringens i Christiania
forslag uts&gs genom Kongl. resolution den 19 Septem-
ber 1829 Professoren vid universitetet i Christiania
Gregers Fouguer v. Lundh*) att s4som Norska rege-

^) Grefve v. Armansperg till Grefve Ldwenhielm d. 2 Juni 1829.
Original i Biks-Arch. Se nedan bilagan I.

^) Wetterstedts bref till Ldwenhielm den 7 Juli och apostille den
28 Angneti 1829.

^) S& skrifver han sjelf sitt namn i bref till Grefve Ldwenhielm.

ringens kommissarie deltaga i utsofringen af de val-
villigt utlofvade handlingama, hvilka sedan de blifvit
mottagna skuUe ofverlemnas till universitetet i Chri-
stiania. Detta val af ombud synes varit ganska lyck-
ligt. Lundh var val B&som akademisk larare icke m&ls-
man for n&gon af de historiska disciplmema ^), men
ban stod i begrepp att utgifva ett Norskt Diplomata-
rium, hvaraf ban & trycket utgifvit en prospectus^,
och vintern 1828 — 1829 bade ban, for att afskrifva
Norska arcbivalier'), under en langre tid uppeballit sig
i Kopenbamn, bvarest de fiesta kallorna till Norges
aldre bistoria forvaras. Han egde alltsi otvifvelagtigt
erforderlig sakkunskap for att val utfora det bonom
anfortrodda uppdraget. Grefve Lowenbielm badejem-
likt erb&llen befallning skriftligen bos Grefve Armans-
perg anmalt ocb rekommenderat bonom s&som ombud
fr&n Norge. I foljd deraf route Lundb, d& ban i borjan
af November 1829 ankom till Miincben, mycken van-
ligbet ocb stort tillmotesg&ende. Handlingama voro
i forvag fordelade efter som de ans&gos ang& Sverige
ocb Norge eller Danmark*). Snart trodde Lundb sig
bafva anledning att antaga, att man amnade till bo-
nom ofverlemna alia de nordiska arcbivalierna odelade.
Att vinna denna i borjan icke vantade form&n blef,
sedan forboppning derom en g&ng blifvit vackt, m4let
for Lundbs ifriga strafvan, i synnerbet som ban vid
bandlingarnas narmare undersokning upptackte att flera

^) Han var Professor i Ekonomi och Technologi.

^) Specimen Diplomatarii Norvagici eller Prove af et Norskt Diplo-
matarium. Ejobenbavn 1828.

^) Under sin vistelse i Eopenhamn fick ban del af den ditkomna
forteckningen ofver Christian 11:8 archiv ocb vissbet om att de af den
Tbrondbieroske Erkebiskopen Olof Engelbrecbtsen bortforda bandlingaraa
fnnnos i beb&ll i Muncben.

^) Samlingon bestod af 172 fasciklar, bvaraf 25 rubricerats sisoio
ang&ende Sverige — Norge, de ofriga Danmark.

af de urkunder, Bom rubricerats s&Bom Danska, enligt
hans SLBigi borde anses 8§,8om Norska. D& ban seder-
mera borjade frukta att bans onskan ei lattelificen skuUe
vkna framg&ng, vande han sig tiU G^fve LoVenhielm
och anboU om bans kraftiga medverkan ^). Hufvud-
sakliga grunden till hans ifver harutinnan var hans
berakning att genom erb&Uande af de Danska band-
lingama knnna inverka p& Danmark, som i bans tanke
obilligt undanboUe Norge dess vigtigaste bistoriska
skatter*). Grefve Lowenbielm, som i ofrigt visade sig
mot Lundb mycket valvillig ocb bjelpsam, vagrade i
denna punkt all medverkan. Han forklarade att ban
ej ans&g sig befogad att barvid upptrada samt erin-
rade att dessa arcbivalier, om bvilka nu vore fr&ga,
lemnades af Bayerska regeringen s&som en concession^
icke mot vederlag; om Bayerska regeringen ville qvar-
h&Ua eller it Danmark lemna nigon del, s& kunde
deremot icke lampligen goras nigra invandningar^).
Oaktadt Grefve Lowenbielm s&lunda vagrade att un-
derstodja ocb snarare afr&dde, uppgaf icke Lundb sin
alsklingsplan. Han vande sig omedelbart till Bayerska
ministferen*) ocb — lyckades. Bayerska regeringen
medgaf att de ifr&gavarande arcbivalierna odelade ut-

1) Lnndh till Loweohielm den 19 Nov. 1829. Original i Riks-Arch.

') Han skref derom till Grefve Lowenbielm d. 14 Nov., d& ban
fSret omn&mnde ' sin fSrboppning, att kunna f& alia de nordiska arcbi-
valierna: "Saameget bedre, omendekjont det vil »rgre Danakene, bvilket
imedlertid ei kan skade. De bave aaa skjaandigen udplyndret Norge for
dets biatoriake mindesmnrker, iuer alle skriftlige Fomlevninger, at det ei kan
viere formeget cm vi bebolde denne lille Rest, som lykkeligtvia er slnppen
dem nd af Haondeme*'. En annan g&ng (d. 25 Nov.) yttrade ban i aarnma
Smne: '^Dette vilde give vort Hof en berlig Anledning til ved Bytning
at faae nd af Haendeme paa de Daneke det meget, de baade for Nor-
ges og for Skaanea, Hallands og Blekingena Vedkommende bave tillaadt
sig at bebolde, og som de nu rage over som Dragen over ait Gold*\

*) Lowenbielm till Lnndb den 25 Nov. 1829. Concept i Rika- Arcb.

♦) Bil. IL

lemnades med vilkor att Kronan Sverige skuUe till-
fredsBtalla de anspr&k, som Kronan Danmark kande
gora p& visea af dessa handlingar, samt med det tillagg
"att Hans Maj:t (Konungen af Bay em) motser med
gladje verkstalligheten och resultatema af Kronan Sve-
riges vanliga beredvillighet att Sstadkomma ett aequi-
valent for det i trettio&riga kriget bortforda bibliothe-
ket i Wurzburg*)". Att detta efter de foreg&ende for-
handlingarna ganska ovant^ade tillagg nu kunde goras,
dertill hade det Norska ombudet i sin patriotiska ifver
att f& emottaga afven de Daneka handlingarna onek-
ligen beredt mojligheten. I sin framstallning till Bayer-
ska Inrikes-Ministem hade Lundh — ovarsamt nog
och alldeles utan uppdrag — yttrat att, om de af Sven-
skame under trettiodriga kriget frdn Bayern bortforda
^^objekter" icke vore skingrade i olika stdder och bibliothek
i Sverige^ sd skulle hans Konung och herre allaredan sjelf
hafva dtergifvit dem^ men erforderliga befallningar vore^
sd vidt han visste^ r^Aan gifna for att af dety som und-
gdtt tidens lopp och elementernas dverkan, for Kronan
Bat/em dstadkomma ett (equivalent. Det m& kunna landa
Lundh till n&gon ursakt att den notevexling, som egt
rum ang&ende det Wiirzburgska bibliotheket, sannolikt
var honom obekant, men han kan icke fritagas fr&n
den forseelsen att k Sveriges vagnar hafva gifvit for-
sakringar, som han ej varit p& nagot satt berattigad
att gifva. Sjelf ' visade han sig ofverraskad af den
anvandning hans ord fatt och medgaf att han w&r
handa begagnat alltfor ampla uttryck; han hade der-
vid endast tankt p& de AschaflFenburgska diplomema;
om ett Wiirzburger-bibliothek hade han aldrig hort
med en enda stafvelse namnas, ja, de Bayerske Mi-
nistrame hade ofta i samtal forklarat att regeringen
^) Bii. III.

hade afstitt fr&n den forut onskade fullBtandiga resti-
tutionen och nu inskrankt sin onskan till iterbekom--
mande af de Aschaffenburgska diplomema, hvarfore
ban nastan tviflade att den Kongl. resolutionen inne-
hoUe de i den bonom af Riks-Arcbivet meddelade
kommunikationen upptagna orden "Bibliothek von Wiirz-
bnrg"^). Grefve Lowenbielm lyckonskade Lundh till
bans vnnna framg&ng, dock med lindrig forebr&else
att ban "af beromlig ifver for andam&let g&tt kanske
litet for I4ngt vid fr&gan om medlen". ''Bayrarne,"
tillagger ban, "bafva ocksi icke underl&tit att i deras
rescript ampelt begagna sig deraf'*). Det ar forklar-
ligt, m&banda forl&tligt, att Norrmannen Lundb af pa-
triotiskt nit lat sig banforas till ett forfarande, som icke
knnde undg4 att i Sverige vacka ogillande. Sv&rare ar
att fbrklara bum ban, samtidigt med sitt ibardiga ocb
slutligen lyckade arbete att i Miincben f4 mottaga de
nordiska arcbivalierna odelade, kunde sjelf erbjuda
Danmark sin tjenst att, om Danska regeringen ville
gdra de nodvandiga stegen for att erb&Ua den Bayer-
ska regeringens samiycke, s&som dess ombud mottaga
ocb till Kopenbamn medfora de Danska bandlingarna*).
J)& bans anbud verkligen antogs, m&ste ban bafva med
noje sett, bvad som ock intraffade, att fuUmagten forst
framkom sedan ban s§,som Konungens af Sverige ocb
Norge ombnd redan f&tt emottaga samtliga bandlin-
gama, afven de Danska*). De utlemnade arcbivalierna

1) Lundhs bref till Lowenhielm d. 26 Dec. 1829 och 2 Febr. 1830.
Original i Biks-Arcb.

^) LSwenhielm till Lundh den 1 Jan. 1830. Concept i Riks-Arch.

^) Detta erbjudande gjorde ban i bref den 22 Nov. 1829. Allen,
1. c. p. XXV. Fyra dagar tidigare anholl han, s&som of van ar anfordt,
om Lowenhielnis niedvorkan att kunna ntf& alia arcbivalierna odelade.

*) I bref till Grefve Lowenhielm omtalar Lundh den Danska fuU-
magten (utan att likval omn&mna att den var framkallad af bans eget
erbjudande) med foljande ord: "I det heldigste Oieblik er deune Sag

utgjorde 4,430 nummer, hvilka Lundh i borjan af Mars
&r 1830 hemforde till Christiania och ofverlemnade till
universitetet^).

S&lunda &terkommo Christian ILs archivhandlingar
till norden efter l&nga irrfarder. Om det varit ett
sv&rt varf att iterskaffa dem till Skandinavien, blef det
an sv&rare att bringa saken derhan att hvart och ett
af de nordiska rikena fick sin tillborliga andel. Om
endast s&dana handlingar, som rorde Norge, blifvit
utlemnade, s& hade saken varit enkel och oomtvistelig.
Men redan Grefve Armanspergs bref den 2 Juni 1829
utiofvade aflemnande af handlingar, som rorde b&de
Sverige och Norge, och genom Konungens af Bayem
beslut den 14 December, meddeladt Lundh genom
Bayerska Riks-Archivets skrifvelse den 23 December
samma &r, medgafs aflemnande af alia de skandinaviska
archivalierna, med Kronan Sverige &lagd foi-pligtelse
att tillfredsstalla de anspr&k som Ejronan Danmark p&
dem kunde gora. I sjelfva verket hade fr&gan deri-
genom kommit i det skick att den upphort att vara

tilendebragt ; thi samme Dag som jeg modtog arkivalierne erholdt jeg
et Brev fra Kjobenhavn, hvori man nnderretter mig om att den danake
Gesandt ved Forbundsdagen i Frankfurt a/M bar faaet Instraktioner om
at indlede et Andragende boa den bayerske Begjering om at erfaolde
den danske andeel af Arkivalieme udleyerdt, hvor boa man tillige an-
moder mig om paa det danske Hofa Vegne at modtage og qaittere for
samme og til den Ende sender en af Udenrigsministeren Grer Schiouiiel-
mann udf»rdiget Fnldmagt. Lykkeligtvis have de ogsaa denne Gang
Yieret for seent ude, og jeg bar saaledes alene bavt at svare, at det
Hele allerede er os overdraget, og at jeg forSyrigt ei nden naBrmere
Tilladelse vilde kunne have oTertaget UdfSrelsen af den Kommisaion,
bvormed man bar be»ret mig. Denned er den Ting opgjort". Lundh tHI
Lowenhielm den 26 Dec. 1829. Original i Biks-Arcb. Jfr Allen, 1. c p. XXV.
^) De reklamerade bandlingama bade redan i forv£g genom en
Eongl. resolution d. 19 Sept. 1829 blifvit anslagna &t universitetet,
hvaremot kostnaden for deras bemskaffande sknlle af universitetet g^dsB.
Allen, 1. c. p. XXIV.

en uteslutande Norsk fr&ga. Den fortfor emellertid
att an vidare 8& behandlas. Universitetet i Christiania
tog saken i sin hand och tyckes hafva ansett sig der^
vid vara i sin goda ratt. Det l&g likval i sakens
natar att man m&ste beqvama sig att tanka p& en
delning, heist Danmark, sedan det kommit forsent i
iliinchen, nu icke underlat att genom sitt sandebud i
Stockholm erinra om sina anspr&k. Det beslots i an-
ledning af Danmarks p&minnelser att erbjuda denna
Krona att antingen sanda en sakkunnig man att del-
taga i handlingarnas undersokning eller mottaga for-
sakran att derforutan f& ovagerligen ntlemnadt allt
hvad i samlingen, sedan den forst blifvit ordnad, vi-
sade sig uteslutande ang& Danmark och Danska for-
h&llanden. Danmark forklarade sig &tnojas med en
dylik forsakran, hvarefter, vid anmalan derom, Konun-
gen af Sverige och Norge genom resolution den 17
Augusti 1830 &lade den Norska regeringen att vaka
ofver att valet af de handlingar, som skuUe aflemnas
till Danmark, skedde p& ett satt, som svarade mot
den Danska regeringens visade fortroende. Professoren
Lundh och Lektoren R. Keyser utsigos att f6resl&
fordelningen, men man synes varit foga angelagen att
denned komma till ett snart slut. Nara tv& &r for-
gingo innan Lundh och Keyser (den 17 December
1831) for Collegium Academicum framlade sitt delnings-
forslag. Framista grundsatsen i detta forslag var att
alia dokumenter, som i ndgon mdtto rorde Norge, skuUe
forbhfva Norges egendom; en annan icke mindre vig-
tig var att det, som anginge Christiern II:s vistelse i
utlandet, bans rustningar, underhandlingar, resor o. s. v.
afven skuUe forblifva Norges egendom i stod af maximen
beati possidentes. P& grund af detta forslag skuUe
Sverige erhilla 40 nummer, Norge 4056 och Dan-

Archiv. meddel, 3

mark 334. Men d& Norska universitetets Pro-E^ansler,
Grefve Wedel-Jarlsberg, gjorde inkast mot detta for-
slag B&som varande mot Sverige obilligt, beqvamade
sig Lundh och Keyser att senare (den 1 Juni 1832)
framstalla ett annat forslag, som var n&got jemkadt
till Sveriges fordel, s&lunda att Sverige skuUe erhitlla
handlingama ang&ende Herjedalen, Jemtland och Bo-
hus Ian, Danmark dem som rorde Island och Faroarna;
betraffande archivaliema rorande Sk&ne, Halland, Ble-
kinge och Gotland skuUe de foras till den Svenska
andelen, dock sa att Sverige och Danmark finge sins-
emellan komma ofverens om dem. Enligt detta for-
slag skuUe Danmark erh&lla 295 nummer, Sverige 91
och Norge 4044. Men detta delningsforslag forkasta-
des alldeles af Collegium Academicum. Nu omsi-
der fann Svenska regeringen sig manad att gripa in
och l&ta Sverige blifva representeradt vid^ denna del-
ning. Genom instruktion, utfardad p& Konungens be-
fallning den 18 Juli 1832 af Stats-Ministem Grefve
af Wetterstedt, anbef aides davarande Amanuensen hos
Kongl. Samfundet for utgifvande af handskrifter ro-
rande Skandinaviens historia, Sacri Ministerii Adjunk-
ten, sedermera Kyrkoherden vid Adolph Fredriks for-
samling i Stockholm, Nils Johan Ekdahl, att ofbrdroj-
ligen afresa till Christiania for att s&som Konungens
befuUmagtigade ombud ofvervara och tillvagabringa
delningen af de Miinchenska archivaliema och derefter
till Stockholm fora s& val den del, som tillfalht Sverige,
som ock den, som tillfallit Danmark, hvilken senare skulle
p& ministeriel vag aflemnas till Danska regeringen*).

^) InstTuktionen meddelas bar nedan bil. IV efter conceptet i Ut-
rikes-Departementets archiv. Allen berattar alt Ekdahl afven hade i
nppdrag att bevaka Danmarke ratt. Detta Sr ej enligt zned verkliga
forh&llandet Instruktionen inneh&ller ej ett ord derom. OckB& hade

GrefVe af Wetterstedt miderrattade samtidigt Norske
8tat8-Mini8tem om Ekdahls sandning och ora hans in-
struktion, samt anmodade honom foranstalta att vederbo-
rande auktoriteter i Norge m&tte i anledning deraf er-
h&lla nodiga foreskrifter. Forordnandet af ett omtud
for Sverige vid handlingarnas delning var otvifvel-
agtigt lika fullt befogadt som val behofligt; endast det
kan med skal anmarkas, att denna Stgard boii; vid-
tagas l&ngt tidigare. Onskligt hade derjemte varit att
ombudets verksamhet blifvit staid under sakkunnig
myndighets ledning och tillsyn, hvilken angelagna om-
standighet nu blef alldeles forgaten, ombudet sjelft
till icke ringa skada. Ekdahl var en ung man med
mycken duglighet och var icke obevandrad i historisk
forskning. Huruvida han for ofrigt var for uppdraget
fullt lamplig m& lemnas derhan. Viest ar att bans
uppgift blef utomordentligt Bv&r. Det forefaller nastan
otroligt, men ar icke desto mindre faktiskt, att nar Ek-
dahl i slutet af Juli 1832 instalde sig i Christiania for
att B&8om Konungens befuUmagtigade ombud ofver-
vara och tillvagabringa delningen vdgrades honom till"
trade till de handlingaVy som skulle delas^). Efter m&nga
strider och mycken skriftvexling fick han omsider den
7 December 1832 tilltrade till handlingarna, men forst
sedan Konungen den 26 November gifvit uttrycklig
foreskrift derom med forklarande af sitt missnoje ofver
eakens l&ngsamma behandling *). Efter n&gra veckors

redan tidigare Norska regeringen blifvit &lagd att tillgodose Danmarks
ratt, Tid hvilket forh&llande det forroodligen ej ans&ge lampligt att ofver-
flytta detta nobile officium p& det Svenska ombudet.

1) Ekdahls forklaring till Hof-Eansleraembetet den 25 Nov. 1836.
Rika- Arch.

') Norske Stats-Ministems skrifvelse till Stata-Ministern for Utrikes
arendena den 27 Nov. 1832 (original i Utrikes Dep:s archiv) Bil. V.
Allen berSttar (Fedrelandet 1850 n:o 133) att striderna roellan Ekdahl
och Collegium Academicum gingo till 'Xidenskabens yderste Grssnser".

flitig undersokning af handlingama "under Lundhs och
Keysers tillsyn" framlade Ekdahl den 28 Januari 1833*)
sitt delningsforslag, enligt hvilket Sverige skuUe be-
komma 638 nummer, Norge 3683 och Danmark 109.
Dei ar sannolikt att Ekdahl nog ensidigt tillampat
foreskrifterna i sin instruktion, men redan dessa fore-
skrifter vackte anstot i Norge, emedan de formentes
innebara en fornarmelse af Norges ratt^). Ekdahls
delningsforslag motte ockB& ett afgjordt motst&nd hos
Lundh och Keyser, hvilka den 15 Maj framlade ett
motforslag, som af Collegium Academicnm blef gilladt.
Keyser sjelf har, senare, om b&da dessa forslags in-
bordes forhallande fait yttranden, som pa en g&ng
aro ganska markliga och ganska upplysande*). 'Xika-
som," sager han, "Herr Ekdahls delningsforslag var
ofverspandt och alldeles stridande mot Norges ratt, sa
var ocks& Professor Lundhs och mitt — jag medgifver
det villigt — val mycket beraknadt p& att mota delta
och derfore i vissa afseenden sparsammare med han-
syn till den Svenska andelen an det kunde och borde
hafva varit^ s& framt Herr Ekdahl hade varit mindre
ofverspand i sina fordringar och isynnerhet om det
icke hade varit tal om en delning genom lottkastning
om de dokumenter, som kunde synas ang& b&de Norge
och Sverige samt om hela klassen "allmanna", ett satt

1) Ekdahl, 1. c.

^) Sv&righeterna vid denna sake uppgorande kommo deraf att eD*
lig^ den i Norge herrskande &sigten Norge formentes vara ratter egare
till alia MuDcheDerarchivaliema. Olof Engelbrechtaens archiv kunde med
skal p&st&s vara Norges egendom, det ofriga deremot var upponbarligeo
blott ett deposituro, enar hela samliDgen var af Eonungea af Bajem
ofverlemnad till Eonungen af Sverige och Norge under tydlig forutsatt-
ning af en delning.

^) Eeysers skrifvelse till Collegium Academicum i Cbristiania den
24 April 1834. Afskrift blaud Hof-EanderBembetets haudlingar i Riks-
Archivet. Se nedan bil. VIII.

att g& till vaga, hvarigenom archivaliesamlingens in-
teresse och brukbarhet for historien i hog grad skuUe
forringas". Haraf framg&r tydligt att redan Ekdahls
instruktion i NorrmannenB ogon var en forargelseklippa.
Det blef omsider klart att asigterna voro for skarpt
motsatta for att kunna forlikas. Grefve Wedel-Jarls-
berg beslot dk att forsoka f& ett slut p& diskussioner,
''som latt kunde blifva lika l&ngvariga eom de, hvilka
foregingo den Westphaliska freden", och foreslog i
detta syfte vissa grunder for delningen, hvilka borde
formligen faststallas. Detta forsok hade onskad ver-
kan. Kontingen stadgade genom resolution den 6
Februari 1834 speciela reglor for den slutliga del-
ningen och forordnade Ekdahl och Keyser att verk-
stalla densamma. De nu faststalda speciela reglorna,
meddelade Ekdahl till efterrattelse i en ytterligare in-
struktion*), innehoUo l:o att samtliga handlingarna
skuUe delas i fyra klasser: Svenska, Norska, Danska
och allmanna, hvilken sistnamnda klass skulle tillhora
Norge, dock med rattighet for Sverige och Danmark
att l&ta taga afskrifter sa val af dessa "allmanna" hand-
lingar som af dem, hvilka for ofrigt tillfolle Norge,
at hvilket rike enahanda rattighet forbehoUs i afseende
p& Sveriges och Danmarks andelar af handlingarna;
2:o att handlingarna, som anginge provinser och 1yd-
lander, hvilka fordom tillhort n&gotdera riket, men
eedermera af detsamma blifvit aftradda, skulle till-
hora det rike, under hvilket de nu lydde; samt att de
handlingar, som uteslutande rorde Christiern 11 s&som
familjechef, afvensom de, hvilka anginge Oldenburg
och Delmenhorst samt skilsmessefr&gan mellan Chur-
fursten Joachim af Brandenburg och bans gem&l Dan-

1) Se nedan bil. VL

ska prinseBsan Elisabeth, skuUe tillhora Danmark. Se-
dan de hufvudsakliga tvistefr&goma genom Eonungens
bud blifvit slitna kom delningen till verkstallighet den
24 April 1834. Derigenom tillerkandes Sverige 280,
Danmark 347 och Norge 3802 nummer.

Den larde och hogt ansedde hafdatecknaren Allen,
hvilken utgifvit en stor del af Christiem IIib archivalier
och gjort fr&gan om deras delning till forem&l for
den noggrannaste forskning^), klagar bittert — och
visserligen icke utan skal — ofver utg&ngen af denna
delning. "Det synes", eager han, "hafva varit en for-
dran gnindad p& den enklaste rattvisa, att Danmark
f&tt alia de dokumenter, som det var tydligt att Konun-
ffen bortfort fr&n Danmark; men icke en ffSner det ar
Ldt." JemforaB foreskriftema i Ekdahls fLte in-
Btruktion med de i bans andra instruktion stadgade
slutliga delningsreglorna synes det vara ofornekligt
att de forra battre motsvara rattvisans kraf ur syn-
punkten af de forenade rikenas inbordoB ratt. Li^a
obestridligt By nee vara att klassen "allmanna" hand-
lingar ratteligen bort delas mellan alia tre rikena.
Om rattvisa i detta afseende blifvit skipad hade der-
emot billigheten fordrat att Norge, som ensamt be-
stridt koBtnaderna for dessa archivaliers &tervinnande
&t Skandinavien, af Sverige och Danmark erh&llit ska-
lig godtgorelse.

D& delningen andtligen var gjord &terstod for
Ekdahl enligt bans instruktion endast att fbra de
Sverige och Danmark tillfallna handlingarna till Stock-
holm. Danmarks andel blef i verkligheten aldrig ford

^) Dels i ofvan citerade arbete dels i en eerie aitiklar "Om Nord-
msendenes Fordring paa daneke Archivsager*' i Tidningen Fcedrelaiidet
1850 N:ri8 132, 133, 135, 159, 160.

till Sverige, sasom anbefaldt var, utan i Christiania af
Professoren Lundh utan Ekdahls vetskap*) direkt af-
lemnad till Danske General-KonBuln derstades, Gerlev.
Den Sverige tillfallna andelen kom forst sent till sin
bestammelseort och Ekdahls senfardighet att aflemna
denna statens egendom gaf anledning till ett efter-
spel, som for honom blef ytterst obehagligt. Redan
tidigt larer Ekdahl erh&llit uppdrag att taga afskrifter
af de handlingar, som tillfallit Norge och Danmark.
Hum detta uppdrag kommit att honom gifvas har ej
kunnat utredas. M&handa har det tillkommit genom
en muntlig till&telse eller befallning af Konungen. I
officiela handlingar framskymtar namnda uppdrag forst
i Kongl. brefvet till Statskontoret d. 15 Febr. 1834,
d& dagtraktamente &t Ekdahl anordnades, och d& s§,-
dant afven medgafs for en renskrifcare. Nar dylik er-
sattning andra g&ngen honom beviljades heter det
uttryckligen att han hade uppdrag att l&ta gora af-
skrifter. Detta blef nu for Ekdahl en orsak till eller
en forevandning for en fortsatt vistelse i Christiania,
och st&r otvifvelaktigt i samband med Ekdahls beslut
att sjelf i tryck utgifva en del af Christiern II:s ar-
chivalier. Detta fore tag, i sig sjelf lofvardt, stalde han
i sSl nara forbindelse med sitt offentliga uppdrag, att
det framkallade berattigade anmarkningar. Det ena
&ret efter det andra forgick utan att af Ekdahls verk-
samhet for uppdragets fuUgorande formarktes andra
resultater an temligen dryga statsutgifter for dag-
traktamente och afskrifningskostnad. I borjan bevil-
jades &t honom de erforderliga medlen med exempel-
los latthet. Ekdahl inlemnade sina reqvisitioner omedel-
bart till regeringen och utan n&gon myndighets forbere-
dande gr anskning anbefaldes de reqvirerade beloppens

1) 8& uppgifver Ekdahl sjelf, se bil. VII.

betalande. Omsider svnes dock vederborandes t&lamod
hafva blifvit for h&rdt profvadt^). Genom Kongl. bref
den 1 Febr. 1836 erhoU Hof-Kanslern nidig befalhiing
att inkomma med berattelse ang&ende det genom Ek*
dahl besorjda afskrifningsarbetet och hvad for beho-
rigt afslutande deraf mojligen kunde ater8t4, p& det
Kongl. Maj:t m&tte blifva i tillfalle att profva huru-
vida detta arbetes fortsattning kunde anses vara af
noden eller vidare utgift for andam&let borde ifraga-
komma. I sin ordning infordrade d& Hof-Kanslern
yttrande i amnet af Riks- Archivarieo . D&varande Riks-
Archivarien, Kanslir&det Liljegren, afgaf den 7 Juli
1836 ett vidlyftigt utl&tande, fuUt af ganska skarpa
anmarkningar mot Ekdahl, som klandrades b&de med
afseende p& den l&nga tid, som &tg§,tt for archivalier-
nas fordelning och i synnerhet i fr&ga om afskrifnings-
arbetet, om hvilket Liljegren pS. goda grander yttrade

1) Genom Kongl. bref vet till Statskontoret den 15 Febr. 1834 &n-
bef aides betalning af Ekdahls ingifna rakning p& 380 speciedaler 9 sk.
Norskt mynt for bestridda omkostnader fr&n den 24 Juli 1832 till den
22 Febr. 1833, hvarjemte at honom anvisades 1000 Riksdaler Svenskt
bankomynt i forskott, mot redovisning & det ytterligare dagtraktamente
af 2 speciedaler jemte det for en renskrifvare beraknade sarskilda ar-
vode af 1 speciedaler om dagen, som Ekdahl egde att tillgodonjuta. Ge-
nom Kongl. bref vet den 1 November 1834 beviljades utbetalnin^ af
dagtraktamente, renskrifvarearfvode, resekostnad fr&n Stockholm till Chri-
stiania och skrifmaterialier till den 1 Aug. 1834 utgorande, utofver det
8&8om forskott lemnade beloppet af 1000 Rdr B:co, ett saldo Ekdahl
till godo af 317 Rdr 24 sk. 1 rst. B:co, hvarvid i brefvets ing^ress om-
formal es att Ekdahl bar sig nppdraget att deltaga i urvalet af de Mun-
chenska bandlingarna — hvilket nrval dock dA allaredan var verkstaldt —
och derjemte g& i forfattning om afskrifning "fdr Kongl. Bibliothekets
rakning" af de handlingar som vid fordelningen tillfallit Norge och Dan-
mark. Den 13 Mars 1835 anordnades dagtraktamente och resekostnadg-
ersattning till belopp af 695 speciedaler 27 sk. och 60 Rdr 45 sk. 6
rst. B:co, sedan han tillkannagifvit att blott en roindre betydlig del af
arbetet Aterstode. Den 1 Febr. 1836 anordnades val ytterligare 744
speciedaler 90 sk. och 21 Rdr 24 sk. B:co, men p& samma ging infor-
drades genom Hof-Kanslern berattelse om detta afskrifningsarbete, hvar-
jemte f5rklarades att dagtraktamente ej vidare komme att anvisas.

att det ej bort ske i 8& stor utstrackning och att det
i alia fall l&ngt tidigare kunnat vara afslntadt. Lilje-
gren tillstyrkte for sin del att Ekdahl m&tte forpligtas
att ofordrojligen fr&n sig "till vederborande" aflemna
l:o "de vid delningen Sverige tiUfallna redan ofver tre
&r staten tillhoriga originalhandlingarna, 2:o de Dan-
mark tillkommande originalerna jemte fuUstandig be-
rattelse om delningen och 3:o de redan fardiga af-
skrifterna af icke Svenska originaler, behorigen coUa-
tionerade och efter specifik forteckning ordnade. Ek-
dahl Bokte i sin till Hof-Kanslersembetet den 25 Novem-
ber 1836 afgifna forklaring bemota Liljegrens anmark-
ningar och gjorde det viseerligen med framg&ng i
fr&ga om tideutdragten med handlingarnas delning,
afvensom ang&ende de Danmark tiUfallna archivalier-
nas aflemnande sS. vida att ban upplyste att de redan
blifvit till Danmarks ombud ofverlemnade, men da ban
derjemte uppgaf att Stats-Ministern for Utrikes aren-
dena ej askat n&gon bans atgard rorande den Danska
andelen, glomde ban instruktionens tydliga foreskrift
derom. Svagare var deremot Ekdabls forsvar mot an-
markningarna att ban afskrifvit utan urskilning b&de
vigtigt och ovigtigt och att afskrifningsarbetet 8& lange
fordrojts genom bans enskilda foretag att utgifva en
del af handlingarna, hvilket foretag icke borde falla sta-
ten till last^. Hof-Kanslern synes emellertid bafva
ansett Ekdabls forklaring nojaktig. I sitt ntlitande,
som afgafs forst den 9 Mars 1838, behandlade ban
frigan med mycket undseende for Ekdahl, anda der-
han att ban icke med ett ord berorde de allvarsamma

^) ADg&ende handlingarnas aflemnande forklarade Ekdahl att han
aD8&ge eig kunna aflemna dem i slutet af p&foljande m&nad ''sedan de
beh5rigen blifvit begagnade" vid hans d& afslutade arbete (Christiem 11:8
archiv). Emellertid blefvo de ej aflemnade fori — £n &r 1839.

anmarkningar Liljegren i sitt embetsntl&tande fram-
stalt, och omnamnde endast i forbig&ende att Ekdahl
d& icke annu aflemnat i allman v&rd den Svenska an-
delen, hvilken d& redan i ndra fyra dr varit i Ekdahls
bander^). 0ck8& undgick denna vasendtliga omstan-
dighet alldeles regeringens uppmarkfiamhet. Ty i
Kongl. brefvet den 30 Juni 1838 erboU val Hof-
Kanslem befallning att tillh&Ua Ekdabl att aigifva full-
standig redogorelse samt att till Kongl. Bibliotheket
aflemna de besorjda afskriftema, men de originala ar^
chivalierna blefvo alldeles forgatna *). I nu tillgangliga
bandlingar bafva vi icke lyckats npptacka n&gon fore-
skrift derom, hvartban de Sverige tillfallna original-
bandlingama skulle lemnas. D& Hof-Kanslem, sS^om
ofvan ar berattadt, infordrade Riks-Arcbivariens em-
betsutlatande i fr&gan om dessa bandlingar torde val
detta bafva skett under forutsattning att de skulle
tilldelas Riks-Arcbivet, bvilket for ofrigt l&g i sakens
natur. Rorande afskriftema kunde ingen tvekan ega
rum d& Kongl. brefvet den 1 November 1834 uttryck-
ligen angifver att de gjordes for Kongl. Bibliothekets
rakning. Sedermera antogs for gifvet att afven origi-
nalerna der bade sin ratta plats. M^banda bade till
utbildande af denna mening bidragit exemplet fr&n
Norge, bvarest de Miincbenska arcbivalierna lemnades
till universitetets bibliotbek. Orsaken dertill var emel-
lertid en tvifaldig, dels den att universitet &tagit sig
kostnaden for bandlingarnas bemskaffande, dels ock
den att Norge d& knappt egde n&got Riks-Arcbiv eller
n&gon Riks-Arcbivarie*). Huru barmed an m& forb&Ua

^) Det kan fortjena D&mnas att Hof-Kanslern nttryckligt erinrade
att Ekdahl icke genom Hof-Kanslem f&tt det ifr&gavarande uppdraget.

') Ifr&gavarande bref utfSrdades genom Handels- och Finance-Ex-
peditionen.

') Jfr P. A. Munch, samlede Afhandlinger, ndgime af Gustav
Storm. II. 541.

rag^ visst ar att det antogs s&som afgjordt att original-
^ handlingama lika val som afskriftema skuUe forvaras
i Kongl. Bibliotheket, nar de komme att af Ekdahl
aflemnas*)- Detta drojde emellertid annu lange. Till
fttlydnad af foreskriften i Kongl. brefvet d6n 30 Juni
1838 forstandigade Hof-Kanslersembetet Ekdahl att
skyndsamligen inkomma med berattelse och uppgift om
- det skick, hvari handlaggningen af det honom gifna
uppdraget eig befunne^). Men detta gjorde ingen syn-
nerlig verkan. Efter mer an ett &r8 forlopp aflat Hof-
Kanslersembetet en allvarsam skrifvelse % hvaruti ho-
nom forehoUs att han oaktadt det erh&Una forstandi-
gandet annu icke "med undantag af de Sverige till-
faDande originalhandlingar, hvilka blifvit i Kongl. Bi-
bliotheket emottagne" aflemnat alia de afskrifter af
Danska och Norska andelarne, som han bort ombe-
sorja, ej heller inkommit med den anbefalda redogo-
relsen, och hvaruti han allvarligen anmodades att jemte
fbrklaring ofver det l&nga drojsm&let fordersamligen
inkomma med denna redogorelse; i handelse af fort-
satt forsummelse komme anmalan att goras hos Kongl.
Maj:t. D4 afven denna anmaning blef utan verkan,
skred Hof-Kanslersembetet den 15 Maj 1840 till en
formlig anmalan hos Kongl. Maj:t med den p&-
foljd att handlingarna genom remiss den 3 Juli s. L
ofverlemnades till Justitie-Kanslerns embets&tgard.
Justitie-Kanslersembetets forsok att genom upprepade
anmaningsskrifvelser, slutligen med utsatt vite, f6rm&
Ekdahl till horsamhet voro s& vida icke alldeles utan

^) I forordet till forsta delen af Christiem II :b archiv, utgifvet af
Ekdahl, nppgifver denne (&r 1835) att ifr&gavarande handlingar sknlle
"enligt Kongl. Maj:ts bef alining" aflemnas till Kongl. Bibliotheket M&-
handa existerade denna befallDing utan att vara skriftligen meddelad.

2) 6re£ till Ekdahl den 16 Aug. 1838. Ck)ncept 1 Rika- Arch.

S) Bref till Ekdahl d. 7 Oct. 1839. Concept ibid.

verkan, att Ekdahl tid efter annan aflemnade itskil*
liga af de bristande afskriftema, men da alia bemo-
danden att form& honom aflemna den anbefalda
redogorelsen voro fruktlosa afgaf Justitie-KanslerB-
embetet den 14 Febniari 1844 en noggrann redovis-
ning for sina &tgarder, — hvilken tillika ar en ma-
lande teckning af denna bedrofliga historia — hem-
stallande dervid huruvida n&got ytterligare steg vore
att vidtaga*). Vid profning haraf stadnade KongL
Maj:t i det beslut att anbefalla Ofverst&th&Uareembetet
att l&ta forekalla Ekdahl och forstandiga hononi att
fore den 1 October 1845 fuUgora den honom &lig-
gande redovisningsskyldighet*). Detta ledde val icke
till det afsedda m&let, erh&Uande af en fullst&ndig
redogorelse, dock till ett slut. Ekdahl aflemnade nu
omsider en forklaring *). Denna, mora egendomlig an
tillfredsstallande, slutade dermed att Ekdahl begarde
fyra m&naderB tjenstledighet for att kunna resa till
Christiania, att der ombesorja den afskrifning och
coUationering, som var ogjord, och derefter fullborda
sin slutredogorelse. Denna forblef dock ofuUbordad.
Kongl. Maj:t beviljade icke den sokta tjenstledigheten
utan forklarade att n&got vidare uppdrag rorande de
ifr&gavarande handlingarna ej kunde Ekdahl anfortros*).
S& slutades Ekdahls uppdrag utan tillfredsstallelse
for honom sjelf, sedan han till det yttersta prof vat
deras talamod, som voro pligtige att affordra honom
redogorelse. Han kan icke berommas for det satt^
hvarp& han utforde det honom anfortrodda vigtiga

*) Original i Riks-Arch.

2) Kongl. brefvet till Ofverst&th&llareembetet d. 2 Apr. 1845. EdkL-
Dep:8 registratur.

«) Bil. VII.

*) Kongl br. till Justitie-Kanslersembetet och till Ofverst&tb&llAre-
embetet den 1 Apr. 1846. Eckl.-Dep:8 registratur.

uppdraget. Rattvisau fordrar dock det erkannande
att, di han tilltradde sitt uppdrag, han under sv&ra
omstandigheter &dagalade ett varmt nit, om an detta
nit icke alltid var visligt. Om allt noga ofvervages,
torde det kunna raknas honom till fortjenst att Sverige
fick n&gon, itminstone n&gon namnvard, del af de
Miinchenska archivaliema.

Ehuni meningarna kunna vara olika rorande den
for decennier sedan gjorda fordelningen af det vig-
tiga historiska material, som Konungen af Bayern &r
1829 ofverlemnade till Konungens af Sverige och
Norge disposition, s& kunna likval alia vara ense der-
om att denna delning nu mera forlorat all vigt deri-
genom att de fiesta och vigtigaste af ifr&gavarande
handlingar for lange sedan blifvit i tryck utgifna*)
och derigenom, vetenskapen till fromma, gjorda till
alias gemensamma egendom.

Det kan sv&rligen antagas att dessa Miinchenska
handlingar utgjorde hela det archiv, som for K. Chri-
stiems rakning samlades under hans landsflykt. Att
honom tillhorande eller till hans forfogande stalda
handlingar forvarats p& mer an ett stalle ar ganska
sannolikt. Bevisligt ar att Sveriges aldsta Riksregi-
stratur, det s. k. Registrum regni^), som Erkebiskopen
Gustaf TroUe antingen p& Konungens befallning eller
itminstone med hans goda minne och for hans rak-
ning fran Sverige utfort, forvarats an p& en ort an
pa en annan'). Nar Professor Lundh &r 1829 i Miin-

^) M&nga af ifr&gavarande handlingar utg&fvos redan tidigt i Sam-
linger til det norske Folks Sprog og Hiatorie, Ekdahl utgaf under
titel: ^Chriatiem lbs arkiv'^ Handlingar rorande Severin Norby, 3 delar
1835—1836. Rikhaltigast till inneh&llet ar Aliens ofvan citerade verk.

^) Jfr nastforeg&ende hafte af dessa Meddelanden p. 45.

») Gustaf Trolles bref till K. Cbrisjiern d. 12 Mars 1530, tryckt
af Allen L c. I p. 574.

chen undersokte de der d& forvarade handlingama
hade han f&tt anledning formoda att archivalier af
Bamma art kunde finnas gomda i itskilliga sydtyska
archiv^). Hittills gjorda forskningar hafva val ej ledt
till ytterligare upptackter. Men det m& icke ansae
omojligt att s&dana annu kunna goras. Yid den stora
utveckling archiv-vasendet i Tyekland i vir tid VTinnit
aro utsigtema vida storre an forr, att gomda archiv-
skatter skola komma i dagen, liksom man med vise-
het nu kan rakna p& att, om n&got upptackes, det
ntan sv&righet blir for den vetenskapliga forskningen
tillgangligt.

^) Lundh till Grefve Lowenhielm den 25 Nov. 1729. Originml i
Riks-Arch.

Bilaeror.
I.

Lettre du Comte d'Amuuisperflr an Comte de LouTenhielin*

Monsieur le Comte.

Quoique la r^ponse que Vous ro'avez fait rhonneur de me faire
parvenir de la part de votre gouvernemeDt, en date du 2 Mai dernier,
relativement au voeu 6mis par la Bavi^re de voir Tuniversit^ de Wurz-
bourg rentrer en possession des livres, manuscripts et documens trans-
port's en Suede en 1631, — de m6me que dans ces derni^res ann'es
I'universit' de Heidelberg r'obtlnt du Pape la biblioth'que qui lui
avait €16 enlev'e par le g'n'ral Tilly et que la Su^de rendit k celle
de Dorpat une partie des livres qu'elle perdit apr^s la bataille de
Narva, — n'ait pas rempli les esperances du gouvemement bavarois,
j'ai cependant I'honneur de Vous informer. Monsieur le Comte, que
pour donner k celui de Sa Majeste' Su'doise et Norv'gienne une
preuve des sentimens qu'il lui voue conform'ment aux rapports d'a-
miti6 et de parents, qui unissent les deux Cours, il est prSt h lui re-
mettre les papiers et documens coucernant les royaumes de Su^de et
de Norv'ge, qu*il desire recouvrer et qui se rapportent aux districts
de Drontheim, de Tauteroe et de Castellen et aux £v6cb6s ou Abbayes
de Bergen, Hamer, Stavangen, Jempteland &c.

Veuillez done, Monsieur le Comte, m'indiquer la voie par laquelle
Vous d6sireriez recevoir ces papiers ou m'informer si Vous 6tes inten-
tionn's d*euvoyer qaelqu'un ici pour les prendre.

£n Vous donnant cet avis, je ne puis cependant m'empScher de
VoQs exprimer le d'sir que nous aurions de voir votre gouvemement
ordonner de nouvelles recherches h Teffet de d'couvrir les archives
de la ville d'Asckaffenbourg et des abbayes Aschaffenbourgeoises de
8:t Pierre et Alexandre, les quelles furent 'galement transport'es en

Su^de; et dont nous osons penser que la restitutioa soaffrira d'autant
moins de difficult^ que ces archives ne sont d'aucun int6r6t pour la
Su^de, tandis qu'elles en out sous le rapport historique un tr^9 grand
pour la Bavi^re. Ce qui nous ferait surtout 6ap6rer la realisation de
nos voeux k cat ^gard, c'est que d'apr^s les assertions de plasienrs
employes de Tadministration de Tancien Gran d-d uch^ de Francfort, Sa
Majesty le roi de Su^de et de Norv^ge, actuellement regnant, daigna
d^jk comme Prince Boyal s'int^resser k la restitution de ces archives
et en fit la promesse k feu le Prince Primat.

Je vous serois done oblige. Monsieur le Comte, de vouloir porter
nos souhaits sur ce point k la connaissance de votre Cour et de les
appuyer de vos bons offices.

Cest avec empressement que je saisis d^ailleurs cette occasion

pour Vous renouveller I'assurance de ma haute consideration.

Munich le 2 juin 1829.

Le Comte d'Armansperg,

11.

Seine Exoellena den K5nigl. Baljerisohen Herm Staatsaimlster det
Innern^ Herm Ton Schenk^ Hochwolilgeboren*

Der hochachtungsvoU Unterzeichnete, beauftragt von der Konigl.
Schwedisch-norwegische Begierung zur Uebernahme der im Konigl. all-
geroeinen Reichs-arkive aufbewahrten Dokuraente und Akten, welche
sich auf die dreij skandinavischen Reiche bezieben, halt sich ftir ver-
pflichtet, Seiner Excellenz, dem Herrn Staatsminister, fiir die Bereit-
willigkeit und fiir die hochst loyale Aufnahme, welche er in obeii
besagter Stnatsanstalt gefunden hat, seinen auf rich tigsten und warm-
sten Dank za erstalten, und bei dieser Gelegenheit sich in Kurze uber
die fraglichen Dokumcnte und Akten selbst zu aussern.

Was die Urkunden betrifft, so sind selbe, gemass den nach den
dreij Reichen verfertigten Verzeichnissen, fast ohne Ausnahme auf die
vereinigten Kronen 8chweden und Norwegen bezuglich, so dass nur
6 — 7. Urkunden als Danemark betreffend in denselben nngegeben
sind. Rucksichtlich dieser wird nun Euere Exc. dem hochachtungs-
voU Unterz. eine ergebenste Bemerkung verstatten. — Bey Klaasifika-
tion historischer Urkunden, die keine mehr besteh^pdbn und geitend

zo machenden Recbte betreffen, tritt haufig der Fall ein, dass, da
in jeder Urkunde ein Aussteller und ein Individuum oder eine
Korporatioa &c. vorhanden ist, an welche dieselbe gericbtet ist, oder
fur welcbe dieselbe ausgestellt wird, dass bald der eine, bald der an-
dere Theil die Bubrik fiir die Klassifikation abgeben kann, obne dasa
gerade eine solche Vertheilung immer richtig ware. Der hocbacbtungs-
voll Unterz. erkennt mit ungescbminktem Lobe die so bocbst muhsame
Arbeit, jene Urkunden in Ordnung zu bringen, an, aber er glaubt
Seine Excellenz versichern zu kdnnen, dass die unter die Bubrik Dane-
mark gebracbten 6 — 7 Urkunden durcbaus nicbt auf letzteres Beicb
allein beziiglicb sind, oder gleicbsam ausscblieslich deasen innere An-
gelegenbeiten betreffen, sondern dass sie eben so gut bald Scbweden,
bald Norwegen, bald beyde zugleich, bald auch alle dreij gemein-
schaftlich* anbelangen.

Was die Akten betrifft, so ist der bey weitem grdssere Theil wieder-
um auf letzgenannte Lander beziiglicb, und nur der geringere Theil
entbalt mehrere Briefe und Korrespondenzen, welche als rein historische
Momente fur Danemark, wenn auch nicbt mehr, doch vielleicht eben
so viel Interesse haben als fiir Norwegen.

An diese nicbt im einseitigen Interesse ausgesprocbene Ueberzeu-
gung kniipft der hochacbtungsvoU Unterz. die ergebenste Versicherung
aus dem Standpunkte der Wisaenschaft, dass seine Begierung es mit
grosstem und aufricbtigstem Danke anerkennen wiirde, wenn Seine
Konigliche Majestat von Bay em genannte Arcbivalien, die doch ein
Ganzes fiir sich bilden, auch als ein Gauzes ihr iiberlassen wiirde, weil
beij der ehemals engen Verbindung und Yerkniipfung der dreij skan-
(linavischen Beiche durch die Calmarische Union auch nothwendig die
Arcbivalien in engerer Beriibrung zu einander steben. Dass aber das
beij weitem grdssere Uebergewicht der Norwegiscben und Schwediscben
Urkunden und Akten jener Sammlung auch von den Danischen Ab-
geordneten von Beedtz und Hwass anerkannt wurde, dass beweisst
am beaten^ dass sie an Seine Konigl. Majestat von Bayern nicht die
allerunterthanigate Bitte zu briugen wagten, ibrer Begierung besagte
Arcbivalien zu iiberlassen, welcber sie, wenn sie ja einen giiltigcn Be-
sitztitel aufgefunden batten, nicht wiirden unterlassen haben. Dess-
halb begniigten sie sich auch damit nach Moglichkeit Copien davon
zu nehmen.

Der hochacbtungsvoU Unterzeichn. hat die Ehre Seine Excellenz

den Herrn Staatsminister iibrigens zu versichem, dass wenn Seine

Konigl. Majestat geruben soUten, sammtliche Arcbivalien der Krone
Arckiv. mcddel. 4

Scbweden and Norwegen zn uberlassen, beij genanerer Barcb^ebuag
der einzelnen Papiere, die haafig darcb Alter verdorben sind and ohne
Angabe von Tag und Jahr als blosae Notizen sicb darbieten, dass —
sodann die auf Daoemark bezuglicben in vidimirten Abscbrift oder
wobl aacfa Urechrift letzterer Regierung obne Weigerung nacbbarlicb
werden mitgetbeilt werden.

Wenn die von den Scbweden wabrend dea SO-jabrigen Kriegs
entfubrten Objekte aus Bayern nicht in verscbiedenen Stadten and
Bibliotbeken von Scbweden zerstreuet waren, so wiirde Seine Majestat,
mein allergnadigster Konig nnd Herr, obne alien Zweifel selbe bereiu
jetzt schon zuruck gegeben baben, aber soviel der bocbachtungsv. Unter-
zeicbnete weiss, sind die gemessensten Befeble bereits ertheilt worden
um aas dem, was dem Laufe der Zeit und den elementariacben Ud-
f&Uen entgangen ist, ein Equivalent fur die Krone Bajem zu bilden.
Scbweden and Norwegen werden mit freudigstem Danke erkennen
dass jener edle Monark, der im Siiden Deutschlands mit so Tieler
Liebe Kunst und Wissenschaft pflegt, aucb ibrer gedenkt, and der Hi-
storie ibrer Yorzeit einige neuen Quellen mit kdniglicber Frejgebigkeit
and Hocbsinn eroffnet.

Der bocbacbtungsv. Unterzeichnete ergreift diese Gelegenbeit, Seine
Excellenz den Herrn Staatsminister zu ersuchen die Versicberung sei-
ner ausgezeicb nets ten Hocbachtung zu genebmigen, mit welcber er £a
seijn die Ehre bat

S. Ex.
Miincben d. 6. Decbr. 1829. ergebenster Diencr

Lundh.

Das K5niglich Bayerische AUgemeine Relchs-Archiv an Herrn Uni-
yersitftts-Professor Fougner-Lundh^ Speeial-BeTollmftcbtigteii der
Kronen Scbweden and Norwegen zn Hilnohen.

Auf eine an Seine Majestat den Kouig von Seite des BevoUmacb-
tigten zur Uebernahme der im Allgemeinen ReichsArcbiv aufbcwalirten
scaudinaviscben Arcbivalien, Herr Professors Fougner-Lundh, gcrichtcte
Vorstellung, sammtlicbe auf die drey nordischen Kronen Scbweden,
Norwegen und Danemark bezuglicben Urkunden und Akten ungetrennt
und in bistoriscbem Zusammenbange ibm allergnadigst verabfol^n eq

tassen, haben Seine Konigliche Majestat durch ein allerhSchates Signat
d. (I. 14 December I. J. den auagesprochenen Wiinachen des Herrn
Bevollmachtigten zu entsprechen sick bewogen gefunden.

Das Konigl. AUgemeine Beichs-Archiv bringt diesen Eoniglichen
Beschlttss hiemit zur Kunde desselben and fiigt die nahere in dem-
selben enthaltene allerhdchste Bedingung bey, dass, wie der Herr Be-
voUmachtigte scbon im voraus auf das Biindigste verhiess, die Krone
Schweden von nun an die Vertretung jeden Anspruchs, welchen die
Krone Danemark auf diese Archivalien machen konnte, iibernehme.
Seine Konigl. Majestat sehen zugleich der £ffectuirung und den Re-
sultaten der freundlicben Bereitwilligkeit der Krone Schweden fiir die
im 30-ja1irigen Kriege entfiihrte Bibliothek von Wiirzburg ein Equiva-
lent auszamitteln, mit Freude entgegen.

In Folge des genannten Allerhochsten Signats und eines Allerhoch-
sten Rescripts des Konigl. Staats-Ministeriums des Inneren d. d. IS
December 1. J. wird der Herr Be voUmachtigte hiemit eingeladen, sich
morgen d. 24 December um 11 Uhr Vormittags im Konigl. Allgemci-
uen Reichs-Archiv gefalligst einzufinden, um die besagten Archivalien
za ubernehmen.

Mit Versicherung ausgezeichnetster Hochachtung

FREYBERG.

Miinchen d. 23 December 1S29. Dr Huschberg,

K. Adjnnkt.

lY.

Stats-Ministems f9r Utrikes Irendena instmktlon fOr AmanuenBeii
rid KgL Samfandet f9r ntgifvande af liandskrifter rOrande
Skandtnaviens Historia, Saeri Mlnisterii Adjnncten EkdahP).

Emedan Kongl. Maij:t fannit nddigt att, for de flere under ut-
gifniog varande arbeten i Svenska bistorien, pfiskynda delningen af de
historiska Acter, som blifvit Hans Maij:t af H. M:t Konungen i Bay-
em forarade, och hvilka hittils varit i Universitets-Bibliotheket i Chri-
stiania forvarade, s& bar Kongl. Maij:t i n&der behagat utse Tit. att
sig utan uppeh&ll til Christiania begifva, for att s&som Konungens
befollmagtigade Ombud tofvervara och tilvagabringa delningen af namde

M £fter ooneeptet i K. Utrikes-Departementets nrchiv.

handlingar, saint hitfora alt hvad Sverige rorer. Sisom gmnder for
delningen komma foljande att tjena Tit. til efterrattelse, och bor 5f'
verenskommelse darom med det Nomka Ombudet traffas.

l:o) Att alia handlingar, som rora Sverige eller n&got dit horande
Landskap, Sk&ne, Hailand, Blekioge, Gottland, Bohuslan, Jemtland oeh
Herrjeftdalen harunder begripne, skola til Tit. atlemnas, och deremot
alia 8&dane, som rora Norrige och dess navarande Landskaper, dar for-
blifva.

2:o) Att de handlingar, som ang& begge rikena gemensamt, skola
tilfalla det rike, som de narmast rora. SkuUe det ej af delningsman-
nen kuuna afgoras, hvilketdera riket en handling narmast ror, skilje
sig d& genom lottning och age altid det andra riket att taga en saker
afskrift deraf.

3:o) Att handlingar, som rora Sverige och Danmark gemensamt,
skola til Tit. utlamnas.

4:o) Att handlingar, som rdra Norrige och Danmark gemensamt
i Norrige qvarblifva.

5:o) Att handlingar, som rora de tre Nordiska Rikena gemensamt,
skola antingen tilfalla Sverige eller Norrige, p& satt i 2:dra punkten siadgas.

6:0) Att de handlingar, som ensamt rora Danmark, bdra af Tit
hitforas, for att, i ministeriel vag, til Danska hofvet ofverlemnas.

Skulle, emot formodan, n&gra sv&righeter upsti vid utforandet
af det Tit. i n&der gifne updrag, s& ager Tit. att hos Norrska Re-
geringen darom behorig anmalan gora, samt om forh&llandet mig^ afven
underratta. Stockholm den 18 Juli 1832.

O. af WettersUdt.

Skrifve1»e fr&n Norske Stats-Ministern till Stats-Ministem f5r Ut-
rikes l.rendena«

Jeg har herved den lere at raeddele Deres Excellence, at Hans
Majestaet i Statsraad af 26:de denne Maaned naadigst har behaget at
resolvere :

»Da Hans Majesteet, decls af den Norske Regjerings Rapporter af
»26:de forrge og 2:den denne Maaned, deels ved Statsministeren for

»de adenlandske Aniiggender, bar erfaret at jevuHge Vanskeligheder
sopstaae med Hensyu til Delingen af de, Hans Majest«t af Kongen
«af Bayern overladte Archivalier, befaler Hans Majestaet, som ugjerue
»har bemterket denue Sags laDgsomme Behaudling, at Adjunct Ekdahl
Askal gives forn0den Adgang til at gJ0re aig bekjendt med samtlige
»fra Miinchen udleverede Nordiske Archivalier, for at ban derefter kan
i»blive sat istand til at fremssette sin Formening om paa bvilkeu
»Maade Delingen ber foregaae;

•Hans Majestcet forventer derbos, at denne Sag med mueligste
»Skyiidsambed fra samtlige Vedkommendes Side vorder fremmet til
vendelig AfgJ0relse. Stockbolm den 27:de November 1832.

Ldverukiold.

YI.

Stats-Ministems fOr Utrikes Irendena ytterligare inBtruktion fOr
Bataljons-Predikanten Ekdahl.

Under fiberopande af den Tit. den 18 Juli 1832 i afseende k del-
ningen af de Historiska acter, som blifvit Kongl. Maj:t af Hans Maj:t
Konungen i Bayern forarade, ocb bvilka bittils varit & universitetsbiblio-
tbeket i Cbristiania forvarade, meddelte foreskrift, bvilken i alia de
delar, bvaruti densamma icke genom det af Kongl. Maj:t nu nudigst
fattade beslut underg&tt n&gon forandring, fortfarande kommer att tjena
Tit. till vagledning; bar jag barmedelst bordt underratta Tit., det Kongl.
M8J:t under den 6:e dennes i nSder bebagat utnamna Lectoren vid
universitetet i Cbristiania, Keyser, att tillika med Tit. deiinitivt afsluta
fordelningen af ifrfigavarande Historiska acter, samt derjemte forordnat
att, i bandelse Tit. ocb Herr Keyser skulle blifva af olika mening,
fr&gan skall ofverlemnas till afgorande af en b§l kallad Opmand, bvar-
till Jastitiarien i Aggerbus Stifts Overret J. C. Berg i n&der blifvit
tttsedd.

Likaledes bar Kongl. Maj:t, s&som speciella reglor f5r delningen i
nSder bebagat faststalla foljande:

l:o) att samtlige acterne skola delas i 4 Classer, nemligen Svenska,
Norska, Danska ocb AUmanna, bvilken sistnamnda Class skall tillbora
Norige, dock med rattigbet for de 2:ne andra riken att l&ta taga af-
skrifter sS val af de till denna Class bcinforaude acter, som af de do-

cumenter, bvilka for ofrigt tillfalla Norrige, ut hvilket rike enahanda
rattigbei forbeliAlles i afseende & Sveriges och Danraarks andelar af
acterne; samt

2:o) att acter, som ang& province r och lydlander, hvilka fordom
tilihort n&gotdera riket, men scdermera af detsamma blifvit aftr&dde,
skola tillhora det rike, under hvars styreUe de nu lyda; samt att de
acter, som uteslutande rora Cbristiern II sSsom familjecbef, afveiisoin
de hvilka angA Oldenburg och Delmenhorst, samt slutligen de hvilki
angA skilsraassofr&gan mellan Churfurstcn Joachim af Brandenburg och
dess gem&l Dauska Kongl. Prinsessau Elisabeth, skola aflemnas till
Danuemark. Stockholm den 18 Februari 1834.

G, af WetiersiedL

vn.

Kyrkoherden Ekdahls underd&nlga fttrklaring rOrande hans befatt'
Ding med MttnehenerarcliiTallema*

Stormaktigste Allern&digste Konung!

Gcnom nAdig skrifvelse till Uerr OfversUtb&Uaren den 2:a April
detta Ar, som den 10:de sistl. Juni blifvit mig delgifven, bar Kders
Kongl. Maj:t nSdigst behagat forelagga mig att innan den 1 instuii
dandc Oktober i underdAnighet afgifva fuUstandig redovisning for del
nadiga uppdrag mig vnrit anfortrodt att s&som Eders Kongl. Maj:ts
befullmaktigade ombud i Christiania ofvervara delningen samt foretaga
afskrifningen af de Historiska Akter hvilka, horande till Christiern ll:s
arkif, blifvit af H. Mnj:t Konungen i Bayern till Eders Kongl. Maj:t
forarade och af Professoren vid Fredriks universitet Gregers Fougner
Lundh d. 23 Dec. 1829 fran Munchen till Norge hembragte; och fir
JRg till underd&nig Atlydnad nf Eders Kongl. Maj:ts h5ga befallning
harmedelst n&den ofverlemna den riskade redogorande berattelsen.

Sedan jag slutat mina historiska forskniugar i Norrlnnd och vsr
fardig derofver afgifva min berattelse till Kongl. Witterhets, Historie
ocb Antiquitcts Akademien utverkade jag mig tillst&nd att med under-
stod af det sS kallade Stipendium Ahllofviauum, livnrfore serskild redo-
visaing och berattelse jemlikt foreskriften i Stipcndiiurkunden ar till
f. d. Kongl. Canzli-Styrdsen afgifven, foretagn en rosa till Norge, dels
for att inhamta narmare upplysning om Jemtlnnds guiuln "Lnndskista'\

soiD i den sd kallade Balzarfejden skulle hafva blifvit till Norge df?er-
flyttad, utan att sedermera kunna tillrattaskaffas, dels for ait utrona,
huruvida i den frhn Milnchen ankomna samlingen af handlingar, om-
fattandc Christiern 11:8 historia, funnos n&gra akter af vigt rorande
Sverige. Hvad den forstnamnde omstandigheten betraffade blef val ej
mi a afsigt tillfredsstalld, men i det sednare afseendet blef den det fuU-
komligt, enar universitetets Canzler, den oforgatlige Grefve Herman
^Vedel-Jarlsberg godhetsfuUt beredde mig tillfalle, att dels se och dels
afskrifva &tskilligt derur, som rorde mitt faderneslands historia. Jag
erfor dock att royoket &terstod som dels ej mitt korta vistande i Chri-
stiania medgaf mig att bearbeta, dels ej vore tillforlitligen utredt och
bestamdt enar icke Catalogerne derofver voro afslatade eller tillgang-
liga. Hemkommen till Stockholm afgaf jag en muntlig framstallning
uti Kongl. Samfandet for bandlingars utgifvande rdrande Skandinaviens
historia om forloppet af min resa och den skord jag under densamma
gjort for faderneslandets historia. Yid detta tillfalle var framlidne
Stats-Ministern for Utrikes Arenderqe H. Exc. Grefve af Wetterstedt
narvarande, som tycktes lifligt interessera sig for min berattelse och
i lemnade enskilda foretraden tog noggrann del om namndc handlin-
gar och deras oden till den d&varande tidpunkten. Sedermera d&
under tiden fr&n den 23 December 1829 till sommaren 1832 intet
delnings forslag blef syuligt, utverkade H. Ezcellens for mig Kongl.
befall uing att som Hans Maj:ts befullmaktigade ombud begifva mig
till Christiania for att fortskynda delningen, p& satt den mig medde-
lade Instructionen af den 18 Jnni 1832 narmare gifver vid handen.
Eliuru namnde instruction var tydiig och bestamd vagrades mig likval
alt begagnande af urkunderne, hvilket dock var oundgangligen nodvan-
digt for arendets bringande till ett onskadt slut, och tvenne m&nader
forfloto under en oafbruten libellering med Universitets-Collegium
innan detsamma i slutet af September samma &r fann for godt att
jcmte ett af Hrr Professor Lupdh och Lektor Keyscr upprattadt knapp-
handigt och Sveriges ratt fornarmande delningsforslag tillstiilla mig en
i 2:ne starka folioband ofver Arkivalierne forfattad, n&gorlunda utfor-
lig, resonnerande catalog, med tillkannagifvande att namnde dokumen-
ter endast Qorton dagar voro till min disposition. Under denna tid
borde jag s&ledes genomg& catalogen, granska det afgifna forslaget och
dervid gora de anmarkuingar, som kunde finnas af noden. Jag icke
allenast granskade forslaget under den mig forelagda tiden, jag afskref
ocks& de erh&Una catalogerna; men ans&g dem icke tillrackligt nog
upplysande for att kunna falla ett afgorande omdome om hvad som,

jemlikt den mig gifna Instructionens foreskrifier, ovilkorligt borde till-
falla det ena eller det andra af de 3 nordiska rikeoa, hvadan j^
fann mig foranl&ten r&dfr2ga sjelfva originalakterne, hvilkas ofverseeode
mig, som forut ar namDdt, p& det beatamdaste fornekades.

Enligt lostructionens bestammelser ans&g jag min pligt fordra att
underratta Kongl. Norska regeringen om forh&llandet samt till H. Exc
Utrikes Stats-Ministern inberatta detsamma, hvilkeD sednare utverkade
n&dig befallning af d. 26 Nov. 1832, som (oreskref att handlingaroe
for det afsedda andam&let skulle h&llas mig tiilhanda. Denna nidiga
befallning befordrades till verkatallighet den 7 December samma ir, dk
jag i universitetets lokal under Luudhs och Keysers tillsyn dagligeo
fyra timmar fick genomg& originaldokumenterne och i korthet antekoa
hvad som hufvudaakligen rorde Sverige, oaktadt en fdregftende debatt,
deri universitetets ombud sokte gora den meningen gallande, att hand-
lingarues intresse for Norge forringades derest excerpter ur dem gjor-
des. Detta arbete var slutadt d. 26 Januari 1833, d& mitt delnings-
forslag inlemnades till Kongl. Norska regeringen, hvarefter jag Iter-
vandc till Stockholm.

Att nyssnamnde forslag under berorde fdrh&llanden likval upp-
gjordes p& sfidane grunder, som tryggade Sveriges ratt, och i ofver-
ensstammelse med den mig gifna nfidiga Instructionen samt den rao-
difierade delningsgrunden af d. 13 Febr. 1833 inhamtas tillrackligen
af de mig tid efter annan afford rade och dels till H. Excellens Stats-
Ministern for Utrikes Arenderne dels ock till Hof-Canzlers och Justitie-
Canzlers embetena afgifne mer och mindre fullstandiga berattelser och
redovisningar, hvarfore det torde vara ofverflodigt att har &ter upprepa
inneh&lleu deraf. For ofrigt anser jag ingen ytterligare upplysning
cller redovisuing tarfvas, an att delnings^tgardeu, som frin Norska si-
dan ford rade nara ett helt kr innan den var beredd till slutligt afgd-
rande hos Regeringen, af Eders Kongl. Maj:t blef i Norskt Stats-Rad
den 2 Juli 1834 bifallen och mina tillgoranden i detta afseende si-
lunda n&digst gillade.

Fr&n den forsummelse man velat tillagga mig uti f5rment under
l&tet iakttagande af meranamnde n&diga Instructions 6 Sf innefattande
foreskrifter ang&ende den Konungariket Danmark tillfallande andeleos
af de historiska akterne ofverlemnande till samma lands Regering,
hvilket i ministeriel vag bordt for sig g&, har jag efter min ofverty-
gelse redan ullkomligt rattfardigat mig. Jag har uppgifvit och (Ir
an ytterlipare forklara att detta ofverlemnande skedde mig aldeles ove-
tande ocli oUtspordt af universitetets ombud Professsoren Luudh, hvil-

ket ocksIL General-Consulen Gierlevs den 3 September 1834 utfardade
intyg pd det otvetydigaste upplyser, och d& jag derom skyndsamme-
ligen uiiderrattade H. Excellena Grefve af Wetterstedt ansag jag mig
hafva fullgjort min pligt harutinnan. Det forekommer mig verk ligen
besynnerligt att man vill p& mig hvalfva ansvaret for en &tgard, uti
hvilken jag icke egt minsta delaktighet och hvilken jag icke kunde
forekomma, dels emedan ett s&dant ofVertradande af den nAdiga In-
structionens stadganden, ora hvilka Professor Lundh egde lika noga
kaonedom som jag, frSn min sida var aideles otankbart, dels ocksft af
den orsak att uppsigten och v&rden ofver dessa handlingar sk val so in
ofver arcbivet i ofrigt enli!<t Universitets-Collegiets bemyndigande var
aafortrodd it namnde Professor. Jag torde alts& billigtvis bora fri-
kallas fr&n detta tillmale, heist dk afven i betraktande tages att ut-
lefvereringen af den Danska andelen, enligt hvad qvittencets orda-
lydelse tyckes gifva vid handen, skedde p& grund af ett slags aucto-
risation.

D& jag emottog det n&diga uppdrag att bevaka mitt fader nesl an ds
ratt rorande f5rdelningen och afskrifningen af de i Ghristiania forva-
rade, frin Miinchen ankomne dokumenterne hade jag af numera framl.
Brukspatron H. T. Aberg, i hvars sallskap jag 1831 genomvaudrade
Norges vildaste fjelltrakter, tillbud att i bans sallskap ffi under loppet
af 10 Slt gora forskningsfarder i Italien, Grekland och atskilliga delar
af Orienten; men under forespegling om snar befordran ofvertalades
jag att &taga mig det arbete hvarom nu ar frS^a. Jag hade knappt
lagt banden vid att dela och bearbeta handlingarne forr an befordran
vagrades mig till SkellefteA pastorat p& grund af framstallningar som
forklenade, ncj, ordet ar ej bar det egentliga, som fallde en med-
borgerlig dodsdom ofver min personlighet. P'ormodligen var det in
majorem Dei gloriam som jag hos Hans Maj:t Konungen skildrades
siUom svarmare, lasare, fanaticus o. s. v., dervid en ilia dold sidoafsigt
rdjde sig att aflagsna mig fr&n allt ingripande i de religiosa forhJil-
landerna i Norrland, med hvilken ort som det sedermera syntes ett
dk for tiden maktigt inflytande i forbindelse med Methodistagenten
Scott hade andra egna forslag. Detta missode oaktadt fortsatte jag
med ofortrdttad ifver mitt forelagda varf bitradd af en Studerande
Bkstrom, som af mig handledd i lasuingen af garala urkunder var for
detta andamal ganska anvandbar och skicklig och for hvilken jag med
8tod af Kongl. Maj:ts n&diga skrifvelse den 10 Februari 1834 hade
erhfdlit ett arfvode af en speciedaler om dagen; men genom en an-
roarkuingsvard tillfallighet undiick jug ett aideles oparaknadt suruume-

rarl bitrnde i f. d. Kammarberren Baron v. RoxendorflF, hvilken utan
motsvarande forhojuing af det mig anshigne arfvode och oaiisedt mitt
forklarande att jag redan egde en tjenlig raedbjelpare m&ste af mig
pA befallning emoitagas egentligen for att tillhandagi vid afskrifningen
af de pH Franska spr&ket befintlige akterne, och i berakning att arbetit
(Irsto sky ndsam mare skuUe fortgA och afslutas. Denna forhoppnin:;
slog emellertid hogeligen fel. Arbetshjeipen blef rioga eller rattare
ingen; ty mannen saknade fuUkomligt bide vilja och formfiga att i
besagde afseende kunna anvandas; men min skyldighet att aflona, att
af mitt eget arfvode underhalla detta obrukbara redskap uppborde icke
desto mindre forst med dess dod.

S&lunda hade delningen afslutats och afskrifningsarbetei fortg&U
d& ett Kongl. Majits Bref emanerade den 1 Februari 1836 deri jemte
godkdnnande af mina redovisningar ofver de af staten for ifr&gavarande
n&diga uppdrag uppburne medel Kongl. Maj:t anbefallte Hof-Canzlers-
embetet att inkomma med underd&nig berattelse angiende det mig
n&digst anfortrodde uppdrag. Detta Kongl. bref som tillika innehoil
ett forklarande att p& framdeles n&dig profning berodde hnruvida ar
betets ytterligare fortsattning kunde anses af u5den eller vidare utgift
for and am Met borde ifrSgakomma, i foljd hvaraf n&gon ytterligare trac-
tamentsersattning ej eller komme att anvisas, forsatte mig i eu stall-
ning der villr&digheten antingen jag under tiden skuUe aldeles afbryta
eller i nUgon mon inskriinka min verksamhet i afseende S afskrifnin-
gen och bearbetningen af de Miincheuska Arkifhandlingarne i forening
med den bittra kanslan att utan minsta sjelfforv&Uaude se mig ber5fvad
ett dyrbart fortroende icke utgjorde det minsta obehaget, oberaknadt
de forluster mig dervid orsakades dels gcnom de betydliga omkostna-
der jag nodsakats gora i och for fortsattningen af den pS Hans £x-
cellens Stats-Miuisterns f5r Utrikes Arenderne befallning foretagna utgif-
ningen af Handlingar horande till Christiern II :b Arkif, dels ock frln
min forbindelse att aflona de i Norge qvarvarande bitraden samt dem
jag harstades m&ste anlita for correcturlasningen o. s. v. Men bar var
dock icke gransen for forodmjukelsen eller for forlustcrna. D& varande
lliks-Antiquarien, Canzli-Rfidet Liljegren eftersande mig nemligen en
dag och forevisade en skrifvelse fr&n Kongl. Hof-Canzlersembetet,
deruti han anmodades att afgifva utlitande ofver mina tillgorandeo i
foljd af det mig nidigst lemnade uppdrag. Af denna skrifvelse faon
ej Hr Cauzli-Badet for godt att gifva mig vidare del, men pS grand
af densamma afiordrades mig alia de handlingar som kunde tjena till
upplysuing for detta bedomande. Dessa handlingar lemnades honom

utan recipisse och ban vagradc ntt dem sedan fiterstalla foreba-
rande s&som skal for deuiia sin viij^raii alt de voro vigtiga bid rag till
hans d& under bander bafvande afhnndling om Svenska bafdeforsknin-
gens oden; men resultatet af deras egentligen afsedda begagiiande
framstallde aig snart i dei betankande ocb den nara forkasteUcdom
Canzli-RHdet, mindre i foljd af sin egen ofvert^^gelsc an andras inra-
dan, till ocb nied befallning, afgaf till Kongl. Hof-Canzlerscmbetet den
7 Juni 1836. bvilken af mig till besvarandc upptogs bvad sjeltva
hufvudsaken betraffade i rain till bcsagde Koiigl. Hof-Canzlerserabete
den 25 No?eniber samina kr ingifne skrift. Att for ofrigt med svur
berodta allt i Canzli-UAdet Liljegrens skrifvelse forbjod mig l&ngtifr&ii
aktningen for bafdeforskaren ocb den iitterara domsratt ban for till-
fallet utofvade, an den ro&ng&riga vanskap som cgde rum osseroellan;
men synnerligast min kanne<lom om de som foljd af larda anstrang-
ningar oregelbundna, liittretliga rorelserna i bans undcrstundom sjuka
ocb dS sjelfstandigbetslosa sjal. Det ar icke bar stallet att i sin ratta
dager franibAlla de impulscr ocb motiver som foranledde Canzli-KAdet
Liljegrens ifr&gavarande lika litet val betankta som pH sanningen
grundade utUtande, men jag fruktar icke att ddagalagga dem i ban-
delse oforutscdda omstandigbeter framdeles skulle s& fordra.

Uemkallad mot slntet af fir 1834 sfig jag med ledsnad arbetet
derefter Ifingsammare framskrida ocb de afskrifter som gjordes kommo
mig naturligtvis ocoUationerade tillbanda emedun mitt bitrade Ekstrdm
som bestred afskrifningen icke rimligcn ensaint kunde verkstiilla denna
sista granskning. Emellertid borjade jag till folje af H. Excellons
Grefve af Wctterstedts befallning genast foretaga utgifningen af harid-
lingarna till Norbys bistoria ocb fortsatte denna utgifning till hosten
183U d^ de 2:nc scdnare delarne p& en gang utkommo. Jag hade val
lyckats erbfiUa en f5rlaggare for detta mitt arbete, utgorande tilisamroans
83 ark, nemligen Bokbandlaren J. Norman; men denue forlaggare var
favarken i tiUfalle att bctala mig n&got bonorarinm elier bestrida om-
kostnaderne for upplagan, bvarfor jag nddgades ofvertaga densarama
och godtgora boktryckaren omkring 1000 B:dr Banko samt dessutom
for papperet utgifva en lika summa. Forlaggaren afsatte omkring
700 eiemplar af l:a delen, bvarforutan ban utan min tilldtelsc bos
Bokbindaren Hertzer tiilnarrade sig nam balfva upplagan af de 2:ne fol-
jande delarne, bvilka kringspriddes i bokbandcin som bans forlag, och
(Id Normans obestfind kort derefter yppades behollos de i qvittnings-
vag mot andra bokbandelsartiklar, bvarfor linn vnr debiterad. Den na-
turliga foljden haraf blef, att eburu jag bekostat hda upplagan kunde

jag icke forsalja ett enda exemplar, emedan bokhandlarne hade mitt
arbete till oedsatt pris.

Efter detta korta, men de vasendtligaste delame orafattande ut-
ka«t till historikeu af ifrSgavaraude mig n&digst anfortrodde uppdrags
beskaffenhet och utforaDde tror jag mig med anledniiig af Eders Kongl.
Maj:ts n&diga skrifvelse till Hcrr Ofverst&th&Uaren den 2 sistl. April
for ofrigt endast hafva att forklara de orsaker. hvarfor icke handlin-
game blifvit fulUtandigt afskrifne och till Kongl. Bibliotheket ofver-
lemnade?

Utom hvad i det foreg&ende kan tjena till upply suing haruti torde,
enligt min underd&niga formening, foljande enkla forkluringsgruiid vara
tillracklig att ftberopa for^ utredande af denna fr&ga. — Dk genom
Eders Kongl. Maj.'ts n&diga bref den 1 Febr. 183G mitt arfvode in*
drogs och uttryckligen forklarades att fortsattningen deraf berodde pi
framdeles profning var jag foljaktligen urst&ndsatt att fallfora ett ar-
bete for hvilket jag icke langre &tnjdt n&got understod och hvartiU
de erhfillna statsmedlen enligt godkande redovisningar redan fttgitt.
Det var s&ledes med egna ringa tillg&ngar jag bestridde bitradenas
uppchfill i Norge och ofver hvad som verkat att fortsattningen seder
mera icke blifvit mig anbefalld ar det hvarken mojligt eller tillstandigt
att ytira mig; dock bor jag icke obemarkt lemna att den af mig flere
g&nger och seduast den 11 Februari 1841 gjorde underdlniga forfrS-
gan harom med anh&llan att till Norge f& afresa for arendets till slut
bringande icke annu varit forem&l for nSdigt afgoraude. Det ar na>
turligt att arbetet under s&dane omstandigheter icke kunnat fr&n min
sida fullforas; hvad som &terst&r beror nu att tillse.

Enligt Kongl. Bibliothekets qvittenser aro derstades aflemnade
2,404 N:r hvartill kommer under den 21 December 1842 ytterligare
deponerade 51 N:r samt de 110 N:r som aro intagne i de utgifne
Norbyska handlingarne, for hvilka med Hans Excellens, Grefve af
Wetterstedts tillst&nd n&gra serskilta afskrifter icke behofde afgifvas,
dk jag i stallet lemnade ett exemplar af de tryckte handlingame for
att vid sjelfva handskriftssamllngen i Kongl. Bibliotheket forvaras.
S&ledes uppg&r bristen i denna stund till 1,750 N:r, men jag bar
skal till den formodan att en stor del deraf ar afskrifvet ehuru icke
collationeradt efter hvad Studiosus Medicinse Petterssons bref den ll:te
sistl. Augusti gifver vid handen, hvadan det egentliga Nummerbeloppet
som befinnes oafskrifvet icke bor vara betydligt, och troligen bar denna
rest blifvit af Stud. Ekstrom eftcrlemnad, d& ban, genom indragningen
af arfvodet och af samma orsak som Uoxeudorff, hvilken i deu kiinu-

baraste nod afled hosten 1838, s&g sig nodsakad lemna sin befattning
och begaf sig till en aflagsen landsort der han med sina kunskaper
och sin energi till en del arbetade sig ur det ir&kade elandet. Den
nod och forodmjukelse som jag sjelf varit underkastad i och for detta
n&diga appdrag forbig&r jag, emedan den beklagligen ar nogsamt kand,
min skildring forutan.

Hvad slutligen vidkommer det fordrojda afgifvandet af min under-
d&niga berattelse och redogorelse f&r jag s&som bidragande skal &beropa,
dels sY&righeten alt i mina bander bekomma afskrifterna, hvarom den
vidlyftiga skriftvexlingen hos Justitise-Canzlersembetet nogsamt vittnar,
dels ock8& den omstftndighet att jag under nara ett &rs tid saknade
tillg&ng till handlingar hvilka Forste Expeditions- Sekreteraren Wahl-
heim, som med Eders Kongl. Maj:t8 tillst&nd d& uppehoU sig i Fin-
land, hade i sitt forvar och dem forutan min redovisning skulle blifvit
i hog grad ofullstandig.

Hvad jag nu haft n&den framstalla torde p& ett tillfredsstallande
satt finnas redogorande for det varf Eders Kongl. Maj:t nfidigst mig
anf5rtrodde. Att det annu icke hunnit sin fuUbordan har, som Eders
Kongl. Maj:t n&digst behagade inhamta, isynnerhet harrort deraf att
medel for detta andam&l icke blifvit anslagne; att jag oaktadt under-
d&nig anh&llan att f& till Christiania afresa icke annu erh&Uit n&digt
tillst&nd dertill; att n&gon anmarkning vid de af mig ingifne raknin-
gar icke forekommit och att detta mitt uppdrag hvarfor jag enligt
Eders Kongl. Maj:ts n&diga bref af den 15 Februari och den 1 No-
vember 1834 samt den 1 Febr. 1836, som innebara ett godkannande
ej mindre af utgifteme an redovisningarne for dessa medel, jemforelse-
vis med andra dylika p& utlandsk ort fullforde icke orsakat staten
alltfor dryga omkostnader. Nar de f5rra af dessa omstandigheter
jemte andra dermed sammanhang egande tagas i betraktande hoppas
jag att orsaken till det f5rdrojda afslutandet af oftanamnde n&diga
appdrag icke skall tillraknas mig och mina tillgoranden viuna det
billiga bedomande, den rattvisa dem hittills blifvit vagrad.

Jag v&gar underd&nigst fornya min anhfillan om tjenstledighets
beviljande for en tid af 4 m&nader eller fr&n d. 20 Maji till den 20
September nastkommande ftr, for att genom personlig narvaro i Chri-
stiania dels &terhemta de afskrifter der annu qvarligga dels ratta och
genomgi de annu ocollationerade, dels ocksft verkstalla afskrifning af
de ftterst&ende dokumenterne, hemstallande jag till Eders Kongl. Majrts
n&diga valbehag att bestarama den ersattning derfore, som efter slu-

tadt arbete och afgifven redogorelse for det bela, kan bora mig iiH-
erkannaa.

Med djupaste undersfitliga vordnad, trohet och nit framhardar

Stormaktigste Allern&digste Konung
Eders Kongl. Maj:t8

anderd&nigste, tropligtigste

tjenare och UDderstte

N. J, Ekdahl.

Stockholm d. 30 September 1845.

vm.

Transsumt af Lektorea Keysers redogOrelse f9r delningen af Mfiii-
chenerarchiyaliema.

Jeg har herved den tere at framsende til Collegium Academicam
det, ifolge H. M:t8 naadigste Resolution af 6 Febr. sistledeu, ved
Bat. Fred. Ekdahl og mig affattade Document over den definitive De-
ling af de Miinchenske Archivalier.

Ifolge denne definitive Deling bliver — som sees af den i Do-
cumentet indeholdte Fortegnelse — af den hele Archiv-samling til
begge Rigerne Sverige og Dan mark tiUammen at overlade 620 Numere,
eller lidt mindre end V?* niedens de % forblive Norges Eiendom deels
som Norshe deels som Almindelige. Af de 620 Numere falder 280,
eller n&got mere end Vie P^^ Sveriges Andeel; 340 Numere eller
omtrent Vn paa Danmarks Andeel.

Sammenholder man denne Deling med de nyeste tidligere Delings-
forslag, nemlig paa den ene Side med det af Hr Ekdahl ifolge In-
strux som K. Svensk Befuldmaegtiget affattede, dateret 28 Jan. 1833,
og paa den anden Side med det af Prof. Lundh og mig udarbeidede
samt af Coll. Acad, billigede af 15 Maj samme Aar, da vil forment-
lig findes, at naervaerende definitive Deling holder Middelveien mellem
begge, dog saaledes, at den langt mere nsermer sig det sidste end
det forste.

. I det forste Forslag ere nemlig 512 Numere opfdrte som afgjort
Svenske, men kun 102 som Danske; desuden ere en heel Deel Numere
opsatte som ubestemte mellem Norge och Sverige hvilke N:re efter
Torslaget skulde deles ved Lodkastning, lige som heele den i forsla-

get opforte Rlasse *'Almindelige". I folge delta forslag skulde alt9aa
ikkun omtrent en hair deel af den hele ArchivsamliDg forblive Norsk
Ejendom.

I det sidste forshig ere 103 Numere opforte paa Sveriges Andeel,
og 383 paa Danmarks, tilsammen 486 Numere, der skulde afstaaes;
altsaa kun 134 Numere mindre eud red den definitive Deling.

Ligesom Hr Ekdahls Delingaforslag formeentlig var overspend!
og aldeles stridende mod Norges Bet og Interesse, saaledes var ogsaa
Prof. Lundbs og mit — jeg indrommer det villigen — vel meget
beregnet paa at mode biint, og derfor i visse Maader sparsommcre
med Hensyn til den Svenske Andeel, end det kunde og burde have
vseret saafremt Hr E. havde vseret mindre overspendt i sine Fordrin-
ger, og isser hvis der ikke havde vseret Tale om en Deling ved Lod-
kastning af de Documenter der kunde synes at angaae baade Norge
og Sverige, samt af hele Klassen "Almindelige", — en Fremgangsmaade
hvorved Archivsamlingens Interesse og firugbarhed for Historien i hoi
Grad vilde foringes.

H. Maj:ts Resolution, hvorved But. Pred. Ekdahl og jeg nnadigst
udnsevntes at sammentrtede for definitivt at bestemme Delingen af
de Munchenske Archivalier, havde tillige ved de deri naadigst roed-
delte specielle Begler for samme Deling de hidtilvaerende Stridspunk-
ter paa en i det hele med Norges Interesse stemmende Maade, lige-
som den ogsaa ved at aabna for de andre delende Biger fri Adgang
til at tage Afskrift af de Documenter, de ei maatte erholde i Original,
kom deres billige Fordringer imode. Den naadigst nedsatte Commis-
sions Medlemmer maatte nu kun have for Oie at wise en gjensidig
Eftergiveuhed, overalt hvor dette kunde skee uden skade f5r nogen
af de delende Parter, og det kunde overhoved ikke falde dem vanske-
iigt at enas, da begge stemmede med hinanden i den Grnndssetning,
at hvert af de delende. Bigers Andeel, saavidt det kunde finde Sted
med lagttagelse af de naadigst bestemte Specielle Begler for Delingen,
burdc udgjore et videnskabligt Heelt. Den definitive Deling af de
Miinchenske Archivalier blev altsaa afgjort paa den Maade som ind-
sendte J)ocument udviser, uden at Commissionen behovede at henvende
sig till den naadigst udnaevnte Opmand.

I det jeg dette til Oplysning om Commissionens Fremgangsmaade
i det hele, skylder jeg tillige noget ntermere at berore de enkelte
vigtigste Punkter, i hvilke den definitive Deling afviger fra det af det
aerede Collegiun. bifaldte Dclingsforslag af 15 Mnj 1833.

1) Alle Archivalier der adelukkende vedkomme Jsmlland og
Bobus-Lehn, ere if51ge de naadigst bestemte Regler overforte fra den
Norake paa den Svenske Andeel, med undtagelse af en D ablet (^^),
hvilken beholdes af Norge. — De afstaaede Jsemtlandske Documenter
i alt 21, have rigtig nok pa 2 naer henhort til Erkeb. Olaf Engel-
bertsons Archiv; da de imidlertid samtlige allerede ere trykte i Sam-
linger til det Norake Folks Sprog og Historie, Baa formenes deres Af-
staaelse intet aavn at volde Norge. — Som Bohus-Lchn udelakkende
vedkoramende er eet Document afstaaet, nemlig codex H. N:o 4293 b,,
af hvilken en noiagtig Afskrift allerede er tagen af Prof. Lundh. —
Paa desse Documenter naer, samt twende Duplicater neml. tttt-tsIt ^^
^\^y hvilke begge berore Svenske anliggender, er hele Erkeb. Olafs
Archiv opfort paa den Norske Andeel.

2) De Archivalier som udelakkende angaae Island og Faeroeme
ere overforte fra den Norake paa den Danske Andeel. Disse Archi-
valier udgjore i alt 6 Numere, alle af Ghristiem Il.-dens Archiv. De
vigtigste af dem ere afskrevne.

3) De Archivalier som udelakkende angaae Lands Erkestifl samt
Skaane, Halland, Bleking og Gulland ere overforte fra den Danske paa
den Svenske Andeel.

4} Alle Archivalier der udelukkende eller fortrinlig angaae Severin
Norby, ere overforte paa den Svenske Andeel deels fra Klassen "Dan-
ske" deels fra Klassen "Almindelige". — Denne Forandring, der medf5rer
den betydeligste Forogelse for den Svenske Andeel — nemlig af 106
Numere, af hvilke omtrent 60 fra den forrige Danske Andeel — cr
nsermest bevirket ved de i H. M:ts Resolution naadigst bestemte spe-
cielle Regler for Delingen. Ifolge disse bleve nemlig alle de forhea
paa Danmarks Andeel opforte Documenter vedkommende 8. Norby
daa de udelukkende angaae denne Mands Bedrifter i nuvserende Sven-
ske Provindser overforte paa Sveriges Andeel. Men da ved denne
Omflytning Sverige kom i Besiddelse af samtlige Hoved-Documenter
Norby vedkommende, syntes det hensigtsmessigst at ogsaa de Docq-
menter, som fortrinligen angaae denne Mand udenfor bans Forhold til
Sverige eller nuvaerende Svenske Provindser, ogsaa overlades dette
Rige, saafremt det kunde skee uden skade for nogen anden af de de-
lende Parter. — Ved noiagtigt Gjennemsyn af de Documenter af detU
slags, der forhen vare opforte paa Klassen "Almindelige", befandies at
disse uden mindste Skade for denne Klasses videnskablige Faldstten-
dighed kunde afsondres fra samme. — Jeg betienkte mig derfor ikke
paa at indrorame desse Documenters overforelse paa deo Svenske

Andeel, dog med undtagelse af eet Document (f^) det eneste af dem
ajle, der berorer Norbys Planer mod Norge, hvilket Document be-
boldes i den Norske Klasse. Jeg troede mig at burdt vise denne
Foielighed d& forandringen forekom mig at paaskynde Bearbeidelsen
af ovennsevnte mserkelige Mands Historie, i det Sverige nu besidder
aamlet det hele aparat til samme, och jeg fandt mig saa meget mere
opfordret dertil, som min Med-Committerade udviste lignende Foielig-
hed i at lade forbli?e vid Klassen "Almindelige" en heel Deel Docu-
roenter paa hvilke ban formeentlig ikke uden Ret kunde gjore Paa-
stand for Sverigea vedkommende, da de, skjont i det Hele af almin-
delig Interesse, dog af de 3 Nordiske Biger omtale S verge alene
apecielt.

Ifolge aamme Grundsaetning troede jeg ogsaa at burde indulge
OTerforelsen paa Sveriges Andeel af nogle faa Documenter som for-
trinlig angaae de i Sveriges Historic raaerkelige Personer Gustav TroUe,
Bernhard v. Mehlen, Thure Jonsson og Henrik Slaghok samt S. Nor-
bys ivrige Medhjelper Niels Brade, da disse Documenter befandtes
udeu skade at kunne skilles fra Klassen "Almindelige" paa hvilken de
i Delingsforslaget af 15 Jan. 1833 vore opforte.

5) Codex H. N:o 4295 er overfort fra Klassen "Almindelige* paa
Kiasseu "Svenske\ Bemeldte Papiirs-Codex er en Copie-Bog af K.
Christian Ilidens Regnskaber med de i bans Sold vserende Tydske
Leietropper. D& denne Bog ved nsermere Gjennemsyn befandtes al-
deles icke at angaae Norge i Synderlighed, men deremod fortriulig at
oplyae Tidsfolgen af Christian ILdens Operationer i Sverige i Aaret
1522^ saa fandt jeg ingen gyldig Grund til at afslae deres overforelse
paa den Svenske Andeel, iscer da min Med-Committerade indromte som
Gjengjeld at en Deel, forhen paa Klassen "Svenske" opforte Original-
qvitteringer, af hviike der i bemeldte Bog fandtes Copier overforte
paa Klassen *'Almindelige*'.

6) Fra Danmarks Andeel er i folge de naadigst bestemte speoi-
elle Begler for Delingen, mange Documenter overfdrte paa Sveriges
Andeel, som vedkommende Provindser, der nu tilhore dette Eige.
Hviike desse Documenter ere findes ovenfor angivet under 3 og 4. —
Deremod er den Danske Andeel bleven foroget med de forhen naevnte
Documenter vedkommende Island og Fseroerne, samt med de tidligere
paa Klassen "Almindelige" opforte 18 Documenter vedkommende den
Brandeuburgske Kurfurste Joachims Skilmesse fra Christian ILdens
Sdster Elisabeth. De Documenter der udelukkende angaae Ki5pen-

Arehiv. meddeU 6

baTQS og Malmoes Beleiring Ac, ere (orblevne paa den Danske Andeel,
8om naermest vedkommende foretnievnte Sted.

7) Klassen *'Almindelige*' omfatter hovedsageligeu de samme Do-
cumenter som forhen, nemlig de, der angaae Christian Ilidena Fore-
tagander under bans Landflygtighed. — De vigtigste Afstaaelser som
paa denna Klasse ere gjorte til Sverige ere allerede ovenfor, under 4,
omtalte. Ligesaalidet troer jeg man vil bebreide mig for at jeg bar
overfort et par egenheendige, men hvad Indholdet angaar intetsigeude
Breve af mserkelige historiske Personer fra denne Klasse paa den
Svenake og Danske Andeel naar der alligevel ble? nok tilbage af
samme Haandskrifter i Norges £ie. At enkelte Numere, som for stode
paa Klassen Norake nu findes paa Klassen AlmindeUge maa jeg be-
maerke, skjont denne Omflytning naturligviis er ganske ligegyldig.

Jeg haaber at alle ovenanforte Forandriuger ville befindes gran-
dade deels i de Commissionen af H. M. naadigst meddelte specielle
Regler for Delingen, deels i det fornevnte Princip, att holde de Do-
cumenter samlede, der hovedsageligeu angaae en og samme Gjenstand,
et Frincip der ei kunde gj5res gjeldende uden ved gjensidig £(t«r-
givenhed. Jeg baaber ogsaa at desse Forandriuger i det Heele ville
befindes uskadelige for Norge, ligesom de fra Danmarks Side for-
raeentlig ingen billig Anke kunne vekke, da dette Rige er blevet be-
handlet netop efter samme Grundsaetninger som Norge med Hensja
til de Documenter, som angaae fordum det tilhorende, men nu fra-
skilte Provindser.

Jeg lader hermed folge de Documenter, som det Kongl. Dep. f.
Kirke og Undervisniugs Ysesenet har overladt Commissionen til afbe-
nyttelse under deres Arbeide nemlig: Tvende Bind og et Hefte Cata-
loger over den Munchenske Archiv-Samling, Delingsforalaget af l:e
Juni 1831, samt Delingsforslaget af 15:e Maj 1833, med tilhdrende
Bilage N;o 1, 2 og 3. Christiania d. 24 April 1834.

terb:
E. Keyser,

Danica.

Antal
▼olumer.

1 fol.

1 »

1 »
1 »
1 »
1 »

1
1
1

A. F. von der Asaehurg 1766-1760.

A, von Larrty 1769.

Joachim Otto von Sckack 1760-1766.

Gregers Juel 1767-1770.

Baron F. C\ Guldencrone .... 1771-1779.

E. A. von ^ertouch 1774-1776.

Kdnemann 1778-1784.

Grefve FredHk Reventlow .... 1781-1783.

Frednk Ludvig Juel 1786-1786.

Grefve Beventlow 1788-1793.

Frman 1788, 1789, 1793-1794.

Grefve Christian Bematorff... 1796-1797.

Pl6ij€n 1796-1797.

Edmund Bourke 1799-1801.

Krabbe 1801-1804.

A, de Gyldenpalm 1804-1806.

Protokoll vid konfereDser med Envoy^en Stock-

flet

D:o d:o med Geheime-Rftdet Baron Jena Juel och

Envoy^en Liusdorf jemie bilagor

D:o d:o ang&ende Danaka fredsverket

D:o d:o med Ambassadoren Christian Seheatedt

D:o d:o med Ambassaddren C7. A, von Berckentin

D:o d:o med Envoy^en Achates Ferdinand von

der Asseburg jemte bilagor

TilUffflr:

Sid. 86 (2) rad. 7 vid Residenten Lilliecrona
tillagges en hanvisning till not. 1.

Sid. 86 (2) efter rad. 28 tillagges:

. Envoy6en Frih. Wellingks concepter

I Kongl. Maj:t8 originalbref till denaarame

Handlingar ang&ende densammes senare be-
skickning

Sid. 88 (4) efter rad. 20 tillagges:

Kouferensprotokoll och handlingar angdende Riks-
R&det Grefve Tessins ambassad

1689
U692-1694,
(1697-1698

1720

1734

1743

1766

1680-1682

1686

1743-1744

MU8C0VITICA.1)

AnUl
Yolnmer.

1 fol.

1 »

1 J)

1 »

1 n

Handilnipar anipAeiLde Srenska Beskiokningar

till RysslaBd.

Kommissarierne Grefve Jakob De la Gardies,

Henrik Horns, Arvid Tdnnessons (Wildeman)

och Mdna Mdrtenssons (Palm) bref till Kongl.

Maj:t och Eiks-Kansleren

D:o d:o copior (registratur)

Protokoll vid fredsunderfaandlingarna och freden

i Stolbova

Engelske och Hollandske Legaternes bref an-

gSende d:o

Atskilliga bandlingar ang&ende d:o

Kommissarierne Frih. Gustaf Stenbocks, Jakob

Bddts och Mdna Mdrtenssons (Palm) bref

till Kongl. Maj:t och Riks-Kanslereti

Gesandten Anton Moniers berattelse

Agenten Johari Mdllers ^) bref till Kongl. Maj:t
Handlingar ang^ende Atskilliga beskickningar till

Byssland

Residenten Peter Krusebidms ^) bref till Kongl.

Maj:t

Gesandterne Erik Gyllenstiernas, Hans Wrangels

och Lars Cantherstens bref till Kongl. Maj:t

Protokoll vid desammes beskickning

D:o d:o 8. k. makulatur-(concept-)

Handlingar ang§ende d:o

Residenten Carl Pommerenings *) bref till Kongl.

Maj:t

Faktorn i Novgorod Adolf Ebers (Eberskdld) ')

bref till Kongl. Maj:t

if.

1615-1617

1615-1616

1617-1618

1629-1630

1632

1634

1645-1647

> 1647

1647-1651
1645-1655

*) Denna fdrteckning ar upprattad Ir 1849 af d&varande AmanQensen D:r R.

M. BowalliiiB, Bamt reviderad och tillokad 1879 af Forste AmaoneaieB

Frih. B. Taube.
') Fr&n honom finnas afven bref till Riks-Kansleren Grefre Axel OxeostierBa

uti OxenatierDska samlingcn i Riks-Archivet.
*) Fr&n honom finnas brfif till Riks-Kanslererne Grefvarne Axel och Erik Oxo-

stierna uti Oienstiernaka samlingen i Rika-Archivet.

MUSCOVITICA.

AdUI
Yolnmer.

1 fol.

1 »

1
1
1
1

1
1

J»
J»

1 »

1 D

1 »

Komroissarien i Moskva Jokan de Bodes' ^) bref

till Kongl. Mnjit*)

GesaDdterne Frih. Gustaf Btelkes^ Alexander

von Essens och Filip von KrusenBtiernas bref

till Kongl. Maj:t och Bftdet

Proiokoll vid desammes beskickning. 2 ex

D:o d:o raakulatur- (concept-)

Handlingar ang&ende d:o

Gesandten ^iTtp von Krusenstiemaa berattelse

om d:o

Rommissarierne Frih. Guataf Bielkes, Frih.

Bengt Horns ^ Johan /Silfverstiernas och Filip

von Krusenstiemas bref till Kongl. Maj:t ...

Desammes bref till R&det ')

» concepter

ProtokoU vid underhandlingen och fordraget i

Waliesar

Handlingar ang&eude samma fordrag

Envoy^en Adrian Mullers bref och berattelse..
Kommissarierne Frih. Bengt Horns, Frih. Gustaf

Baners och Andreas Walvieks bref till Kongl.

Maj:t

Kongl. Maj:ts bref till desamme

Protokoll vid underhandlingarna och fordrai^et

i Kardis. 2 ex

Handlingar ang&ende d:o

D:o d:o, langder p& Svenske f&ngar

Legaterne Frih. Bengt Horns, Johan Hastfers

och Andreas Walvieks bref till Kongl. Maj:t

Protokoll vid desammes beskickning. 2 ex

Handlingar ang&ende d:o

Kommissarien i Moskva Adolf Ebers (Eber-

skdld)*) journal (i smal folio)

Densammes bref till Kongl. Maj:t^)

1660-1666

>1 666-1668

1668

} 1668

1669

>1669-1661

1656-1661

1662
1661-1662

1660
1662-1666

*) Fr&n hoDom finnas bref till Riks-Kanslereroe Grefvarne Axel och Erik Oxen-

stierna nti Oxenstiernska samliDgen i Rika- Archi vet.
') Deribland afven bref frSn Ryske Translatorn Johan Rosenlindt &ren 1651

och 1655.
*) Bit iro lagda n&gra bref till Riks-SkattmiUtaren Grefve Magnas Gabriel

De la Gardie.
*) Fr&D hoDom finoaa afven bref till Rika-Kansleren Grefve Magnas Gabriel

De la Gardie nti De la Gardieska samliugen i Riks-Arcbivet.
') Deribland fioDaa ifven trenne bref fr&n Faktorn i Novgorod Olof Barkhtuen

1663-1664.

MUSOOTITICA.

Antal
Yolamer.

1 fol.

1 »

1 »
1 »

1 »

2 »
2 •

1 »

1 i>

1 D

1 i»

2 »
1 »
1 »

Ix.

Eommissarierne Frih. Per Sparres, Johan Hast"

fers och Andreas Walvieks bref till Kongl.

Majit

Konf(l. Maj-.ts bref till desamme

Protokoll och handlingar ang&ende desammes

beskickning

LegaterDe iSitnon Orundel HelmfeUs, Gtuta/

Clodts, Frih. Gustaf von Mengdens och Andreas

Walcieks bref till Kongl. Maj:t

Protokoll ofver underbandlingen och fordraget

vid Plyse strom ^

D:o d:o copia

Residenten Johan von Lilienthals bref till KoDgl.

Maj:t

Residenten Adolf EberskOlds ') bref till Kongl.

Maj:t

Envoy^en Fritz Cronmans bref till Kongl. Maj:t

samt dagbok och berattelae

Gesandterne Grefve Gustaf Oxenstiernas, Frih.

Hans Henrik von Tisenhusens och GoUhard

Johan Budbergs bref till Kongl. Maj:t

Protokoll vid desammes beskickning

Handlingar ang&ende d:o

Legaterne Frih. Ernst Johan Creutz*, Frih. Hans

Henrik von Tisenhusens och Jonas Kltngstedts

bref till Kongl. Maj:t

Kongl. Maj:t8 bref till desamme

R&dets » » »

Legaterne Frih. Hans Henrik von Tisenhusens

och Jonas Klingstedts bref till Riks-Kansleren

(Riks-Drotzen)

Legaten Jonas Klingstedts bref till Hof-R&det

Bergenhielm

Protokoll vid beskickningen

Handlingar ang&ende d:o ^)

Kommissarien i Moskva Kristoffer Kochs (von

Kochen) *) bref till Hof-R&det Bergenhielm..

1663

1666

1665-1667
1667-1674
1668-1669

1673-1674

1676-1683
/1676-1678,
I 1681

1676-1677

1676, 1681

1677-1682
1676, 1681
1675-1683

1679-1683

') Fr&n hoDom liDnas afven bref till Riks-KanBleren Grefve Magniit Gabziel
De la Gardie ati De la Gardieska samlingen i Rlks-Arehivet.

^ Deribland afven Sekreteraren Samuel Eosauders (Gdthe) berattelae om sib
beskickning till Ryssland 1680.

') Jemte denaammes berattelae till Kongl. Maj:t 1680.

MUSCOVITICA.

ADtal
Yolamer.

1 fol.

1 »

1 qv.

1 fol.

1
1
1

1 qv.

1 fol

j»

1 »

1 qv.

1 fol.
1 »

1 qv.
1 »

Gesandterne Frih. Conrad Gyllenstiemcu, Jonas
Klingstedia och Otto Stackelbergs bref till
Kongl. M«j:t

Protokoll vid desammes beskickning. 2 ex

Handlingar angfiende d:o

Beriittelse om d:o

Envoyeen Kristoffer von Kochens ') bref till
Kongl. Maj:t, Kansli-Presidenten och Kansli-
RAdet Bergenbielm

Bref, beratteUer och handlingar ang&ende En*
voy^en Ludvig Fahritii trenne beskickningar
till Ryssland ^) och Persien

Kominissarien i Moskva Thomas Knipers (Kniper-
crona) bref till Kansli-Presidenten samt Kongl.
Stats-R&det Grefve Piper m. fl

Legaterne Frih. Johan Bergenhielms^ Frih. An-
ders Lindehielms och Samuel Eosander Gdthes

• bref till Kongl. Maj:t

Protokoll vid desammes beskickning

D:o concept- ofuUst

Handlingar ang&ende d:o

Residenten Thomas Knipercronas bref till Kongl.
Maj.t

Plenipotentiarierne p& Lofon (Aland) Frih. Georg
Uenrik von Gdrtz och Grefve Carl Gyllen-
borgs bref till Kongl. M.aj:t, Ombuds-Riidet
Frih. von Miillem och Kansli-Collegium

Plenipotentiarierne p& Lofon Frih. Johan Liljen-
stedts och Grefve Carl Gyllenborgs bref till
Kongl. Maj:t och Kansli-Collegium

Desammes concepter

Bref till desamme

Handlingar angAende kongressen pA Aland

Plenipotentiarierne i Nystad Frih. Johan Liljen-
stedts och Frih. Otto Reinhold Strdmfelts bref
till Kongl. Maj:t

Pesaromes bref till Kansli-Presidenten och Kansli-
Collegium

Bref till desamme

1684

1684-1690
1679-1682,
1683-1687,
1697-1700

1689-1700

1698-1700
1699-1700

1699
1699-1700

11702-1706,

) 1712

1718

1719

1721

^) PeriblaDd treone bref fr&n Johan Gabriel Sparvenfelt till Kansli-Presidenten

1686.
') Deribland afven tvenne bref frin Kommissions-Sekreleraren Casten Klingen-

ttiema till Kongl. Maj:t 1697—1698.

MUSCOTITIOA.

ABtal
Yolnmer.

1 fol.

1 »
1 »

1 qv.

2 fol.

2 »

1 qv.

1 »

3 fol.
1 »
1 »
1 »
1 »

1
1

1
1
1
1
1

qv.
fol.

qv.

fol.

1 »

2 »

5 »
1 »

6 »

1 »

2 qv.
1 fol.

7 »

1 »

2 »

Protokoll vid fredsunderhandlingen i Nystad...

Handlingar angftende d:o

Kommissiona-Sekreteraren Thomas Knipercronas
(den yngre) bref till Kongl. Maj:t, Kansli-

Collegium m. fl

Bref till densamme

Densamraea handlingar (anglende Svenske fUn-

game i Ryssland)

Envoy^en Frih. Herman Cedercreutz* bref till

Kongl. Maj:t

Densammes bref till Kansli-Preaidenten

» » Kansli-Collegium

registratur

handlingar

Copiebok af Kongl. Maj:t8 bref till densamme

Densammes berattelse om Byssland

Komroissions-Sekreteraren Simon Paulins (Lind-
heim) bref till Kongl. Maj:t och Kansli-
Collegium

Densammes bref till Kansli-Presidenten

Ambassadoren Frih. Josias (Jederhielms bref till

Kongl. Maj:t

Densammes bref till Kansli-Presidenten

» concepter

» handlingar

9 berattelse om ambassaden

Kommissions-Sekreteraren Johan Kristoffer Mo-

rians bref till Kongl. Maj:t

Densammes bref till Kansli-Presidenten

» » » Kansli-Collegium

» registratur

» berattelse om Ryssland

Envoy6en Joachim von Ditmers bref till Kongl.

Maj:t

Densammes d:o d-.o dupletter

» bref till Kansli-Presidenten

» » » Kansli-Kollegium

» registratur

ir.

}

1721

>1721-1723

/I 722-1728

1724-1725
1729

>1723-1726

>1725-1726

» handlingar

Copiebok af Kongl. Maj:ts, Collegiernas med
fleres bref till densamme

Densammes och Envoy^en von Nolckena re-
gistratur

}

1725
1726

1727-1737
1727-1738
1723-1738
1725-1735
1738

1724-1738
1731-1738

1724-1738
1726-1737

^724-1738

1738

MvsGOTrnoA.

Antal
volamer.

3 fol.

2 qv.

4 fol.

1 »

1 qv.
1 fol.

1 »

1 qv.
1 i>

1 fol.

1 »

2 »

1 »

1 qv.
1 »

1 fol.

1 B

1 qv.
1 fol.

1 »

1 qv.
1 »

1 fol.

2 B

3 qv.
1 fol.

4 »

1 m

1 >

Envoy6en Erik Matthias von Nolckena bref till

Rongl. Maj:t och Kansli-GoUegiam

DenBammes bref till Kansli-Presidenten

■ regiatratur

» coDcepter

» handlingar

Copiebok af KoDgl. Maj:ts, Collegiernaa med

icres bref till densamme

FlenipotentiarierDe vid fredskongresseQ i Abo
Frih. Herman Cedercreutz ocb Erik Matthias

von Nolckens bref till Kongl. Maj:t

Desammes bref till Kansli-Presidenten

» regiatratur

» coDcepter

Kongl. Maj:ts bref till desamme

Kansli-Presidentens d:o d:o

Protokoll vid fredsunderhandlingen

D:o d:o concept-

Handlingar ang&ende d:o

Generalen Frih. Johan Kriatoffer von DUringa
bref till Kongl. Maj:t och Kansli-Collegium

Densammes bref till Kansli-Presideuten

Kongl. Maj:ts och Kansli-Collegii bref till den-
samme

Densammes och £nvoy^en Grefre Barcka re-

gistratur

Ambassadoren Frih. Herman Cedercreutz* bref

till Kongl. MHJ:t och Kansli-Collegium

Densammes bref till Kansli-Presidenten

» registratur

» concepter

Kongl. Maj:t8 bref till densamme

Kansli-Presidentens d:o d:o

Protokoll och handlingar ang&ende traktaten...
Envoy6en Grefve Nile Barcka bref till Kongl.

Maj:t och Kansli-Collegium

Densammes bref till Kansli-Presidenten

» registratur

» concepter

» handlingar

j» 9 ang&ende Svenske krigs-

f&ngar

1738-1742
1739-1741

1738-1741

1742-1743

}

1743
1742-1743

^743-1744

>1744-1746

1746

1744-1747
1743-1747

1745
1746-1747
1743-1747

1743-1746

MmCOTITIOA.

AdUI
▼olamer.

4 qv.

1 fol.

2 qv.

1 fol.

3 »

2 »

1 qv.
1 fol.

1 »

1 qv.
1 fol.

1 »

1 qv.
1 fol.

1 »

1 «

1 D

1 qv.
1 fol.

1 «

2 »

6 »

1 »

Kongl. Maj:t8, KansH-Presidentena med flerea
bref till Envoy^en Grefve Barck

Komroissions-Sckreteraren Carl LagerflychU bref
till Kongl. Maj:t

Denaammes bref till Kansli-Presidenten

» » Kausli'Collegium
registratur

» concepter

Bref till denaamme

Copiebok af ankomna bref till d:o

Envoyden Oustaf Wul/venstiernas bref till Kongl.

Maj:t och Kansli-CoUegium

Densammes bref till Kansli-Presidenten

» registratur

» bandlingar

Bref till densamme

Envoy^en Frih. Gustaf Wtlhelm von HOpkena
bref till Kongl. Maj:t och KaDsli-CoUegiam ^

Densammes bref till Kansli-Presidenten ^)

» registratur *)

» bandlingar

Bref till densamme^)

Envoy6en Johan August von Greiffenheims bref

till Kongl. Maj:t och Kansli-Collegium

Densammes bref till Kansli-Presidenten

» registratur

Bref till densamme

Envoy^en Frih. Mauritt Posses bref till Kongl.
Maj:t 3)

Densammes bref till Kansli-Presidenten*)

» » Kansli-Collegium^}

bandlingar

1743-1747
11741. 1744,
1749-1762
1741, 1744.
1748-1762
1740-1741,
1745-1762
1741, 1744,
1749, 1762

1739-1762
1744, 1749

1747-1748

1748-1749

1760-1762
>1749-1762

1752-1763
1 1752-1 761,
I 1763 I

1752-1762 !

1752-1763 I

') Deribland bref fr&n Kanslisten von Segebadem 1749.

3) p » till » » »

') Deribland afven bref frtn Kammarherren Frih. Carl Gu9taf von lAewen 1756,

frln Ofver-Kammarherren Grefve Carl WUhelm von Duben 1762 tamt fria

OfverBten Anderg Rudolf Du Rittz 8. &.
*) BeriblaDd bref fr&n Ofversten Du Rietz 1763 samt frftn Kommisaiona-Sekie-

teraren von Jdknht.
*) Deribland bref fr&n Kommiasiona-Sekreteraren von Jahnke,

MUSCOTITICA.

ADtal

folamer.

12 fol.

12 »

1 »

1 •

1 »

2 »

1 »

5 »

1 »

8 »

1 »

6 »

2 »

1 »

3 »

1 »

3 »

1 »

Envoy 6en Frih. Posses concepter

Bref till densainme

Kommissions-Sekreterareo Ernst Wilhelm von

Jahnkes bref till Kansli-PresideDten och Kansli-

Collegium

Densammes concepter

Bref till densamme

Envoy^en Grefve Carl Wilhelm von Dubens bref

till Kongl. Maj:t och Kausli-Oollegiuro

Densammea bref till Kansli-Presidenten

» registratur

Bref till deDsamme

• a n samt Envoy6en Frih. Ribbing

Envoy^en Frih. Carl Ribbings bref till Kongl.

Maj:t >)

Densammea bref till Kansli-Presidenten ^)

» » » Kansli-Collegium ^)

» registratur

» concepter

» handlingar

Bref till densamme

» » » samt Envoy ^en Frih. von

Nolcken

Kommissions-Sekreteraren Georg von KiOmings

bref till Kansli-Presidenten

Bref till Kommissions-Sekreteraren von Kidming
Envoy^en Frih. Jokan Fredrik von Nolckens

dep^cher *)

Kommissions-Sekreteraren von Kidmings d:o ...

Envoy6en Frih. von Nolckens d:o *)

Kommissions-Sekreteraren Carl J oh. Ingmans d:o
Gharg6 d'affaires Magnus Olof Bjdrnstjernas d:o

Envoy^en Frih. von Nolckens d:o •)

Charge d'affaires Frih. Gustaf dAlbedyhlls d:o

Ir.

}

1762-1763

1763-1764
1762-1764

1764-1766

1763-1766
1766

.1766-1773

1767-1772

1773

1767-1773
1766-1776

1773-1776

1776
1776-1777
1777-1778

1778
1778-1782
1782-1783

') Deribland bref fr&o Kammarherren Grefve Carl Johan GyUenborg 1766^1767

samt fiin Kommistiont-SekreterareD von KiSming 1772.
*) Deribland bref frio Kammarherren Grefve GyUenborg \1^—\1^ samt fr&n

General- Majoren Andws Rudolf Du Riett 1772.
') Deribland bref frin KommiMions-Sekreteraren von Kidming 1767.
^) Deribland finnas depdcher fr&n Kammarherren Frih. Gustaf Johan Ehrentvdrd

1774 samt frln Kommissions-Sekretersren Nili Granudorff 177b.
') Deribland dep^eher frln Kommissions-Sekreterame von Kidming 1776 och

Ingman 1776-1777.
*) Deribland dep^cher frin Kommissions-Sekreteraren Frih. d'Alhtdyhll 1780.

MOSCOTITICA.

Antal

Yolamer.

fol.

qv.

fol.

Envoyeen Frih. von Nolck€ns dep^cher

Residenten Carl Ehrenfried von Cariatens d:o

Envoy^en Frih. von Nolckens d:o *)

Densammes bref till Kansli-CoUegiuni ^)

» med flere medlemmars af beskick-

ningen concepter

Desammes registratur

» handlingar

DepScher till desarome

Protokoll, bref och handlingar angdende under-

handlingen och freden i Werela

Ambassadoren Frih. Curt von Stedingks de-

p^cher

Generalen Frih. Mauritz Klingapora d:o

Generalen Johan Kristoffer Tolls d:o

Bref till Ambassad-Sekreteraren Johan Jakob

Frans Jennings frfin Stats-Sekreteraren Franc
Ambassadoren Frih. von Stedingks bref till

Kaiisli Collegium

Densammes concepter

I):o d:o till bref och noter till Uyska Begeringeii
Ofverste-Kammarjunkaren Frih. Carl Gdran

Sondes concepter

DepScher och embetsbref till Ambassadoren

Frih. von Stedingk^)

Byska Regeringens bref och noter till densamme

Densammes brefvexling och handlingar

Journal ofver protektionsbref, utfardade af Svenska

arabassaden

Svenske Konsulers i Ryssland dep^cher

Handlingar ang&ende Syeriges grilns emot

Ryssland.

Atskilliga ahire gransebandlingar (hufvudsakligen
fr&n 16:de seklet)

Af.

1783-1786
1785-1786
1786-1788

1773-1788

1774-1785
1773-1788
1774-1788

1790

1790-1799

1796-1797

1799

1790-1793

1790-1800
1790-1806
1790-1802

1803

1790-1806
1791-1802
1790-1808

1795-1805
1764-1811

1323-1596

*) Deribland depdcher fr&n Kommiraions-SekreterarDe Erik Bergatedl 1786—1787

8smt Carl Jakob von Schlaff 1787—1788.
>) DeribUnd dep^cher fr&n Charg^ d'affaires Frih. ^Albtdyhll 1781- 1783 ock

Resideuten von Carisien 1786 - 1786.
') Deribland dep^eher till Ofverste-KammaiJQDkaren Frih. Sonde 1803.

MmcoTiticA.

^a^s^i^tm

AnUa
Tolnmer.

1 fol.

1 »

1 « \

1 qv.f

1 foL

1 »
1 »

1 »

1 .1

1 qv.f

1 fol.
1 »
1 J>
1 »

1 n

Bref och bandliogar anglende Griinse-Kommis-

sionen *)

Granse-Kommissarieriie Hans Muncks, Gorgonius

Henriksaons (GylUnankar) och And. Burcri

(Bure) bref till Kongl. Maj:t

Bref och handlingar ang&ende de tvenne Granse-

KommiasionerDa

Protokoll och handlingar angAende Granae-

Kommiasionen vid Neuhausen i Lifland

D:o d:o d:o vid Keiholmska gransen

Handlingar ang&ende d:o i Ingermanland

D:o angAende Granae-Kommiaaionerna i Kex-

holms Ian och Ingermanland (copior)

Grinae-Kommisaarierne Conrad von Wangers-

keims, Carl Stackftlbergs och Wolmar von

SchUppenbachs bref till Kongl. Maj:t

Bref och handlingar ang&ende de trenne Granse-

Kommiaaionerna

Granse-Kommiaaarierne Jonas Klingstedts, Johan

Stiernh66ks, Casper von Ceumerns och Bengt

Elfvendahls bref till Kongl. Maj:t

Bref och handlingar angiende aamma Grauae-

Kommiaaion

Bref och handlingar ang&ende Granse-Kommia-

sionen

Granae-Kommiaaarien Landahofdingen Frih. Carl

Johan SiiernstedU bref till Kongl. Maj:t

Denaammea registrator

Granse-Kommisaarien Geueral-Majoren Frih. Lars

Akerhielms bref till Kongl. MQJ:t o6h Kanali-

Collegium

Denaammea bref till Kansli-Presidenten

concepter

Bref till densamroe

Protokoll vid aamma Granae-Koramiaaion ...

Diarium vid d:o

Handlingar ang&ende d:o^)

» » egotviater p& granaen
» » granaregleringen

1695-1696

1617-1621

1652

1662-1663

1659-1660
1667-1668

> 1685

1722-1723
1743-1747

1747-1761

1747-1765

f 1747-1748,

11753-1764

1747-1761

1753
1744-1764
1743-1765
1738-1787
1820-1823

') Dit horande kartor forvaras i en sarskild pappllda.

') Dit horande kartor fdrvarat i Riks-ArchiTeta kartaamling.

MUSCOTITICA.

Antal
Tolamer.

1 fol.

1 i>

1 »

1 B

1
1
1

2
1
1

1
1

Ar.

j»

1 fol.

»
»

1668-1577

IIL
dfrfi^a hiuidlliigar.

Fordrag mellan Sverige och RyssUnd. Copior. ')

Sign. Muscovitica (K.) 1323-1661

Fordrag mellan Sverige och Ryasland. Copior ^) > 1595-1780

» » » » » o 1666-1759

Ryska diplomatiska handlingar frAti 16:de och

17:de aeklen, ofversaita och lortecknade.
Forhandlingar mellan Sverige och Byssland ^)

fr&n Konung Gustaf I till och med Frihets-j

tiden ' 1523-1772

Forteckningar ofver forhandlingar mellan Sverige

och Ryssland i 1323-1790

Brefvexling mellan Konung Johan III och Czar

Ivan Wosilievitsch. Copior

Handlingar angAende Hcrtig Carl Filips val till

Ryak Storfurste I 1612-1616

Handlingar ang&ende Svenska Legationshuset i

Moskva

Handlingar angAende Sverigea handel med Ryss-
land

Post-Kommissarien vid Ryska gr&nsen G. Dun-

kans bref till Kansli-Presidenten

Post-Kommissarien i Abborfors N. O, Dunkansdio
Post-Kommissarierne i Abborfors Georg Giceddas,

Samuel Enanders och Carl F, Hobna dep6cher
ProtokoU och handlingar angAende Ryska be-

skickningen till Sverige

D:o d:o angAende Ryske Legaternes audienser

och kouferenser i Stockholm

D:o d:o angAende d:o

ProtokoU vid konferenserua med Ryska sande-

buden

D:o och handlingar angAende d:o

ProtokoU vid konferenserna med Envoyeen von

Beatucheff

D:o d:o med Ambassadoren Furst Dolgorouki

och Envoyeen Grefve GoUmn

D:o d:o med Envoyeen von Beatucheff

D:o d:o samt bref och handlingar angAende

Generalen Jamea Keitka negociation 1743-1744

1737-1783

1596-1783

1726-1737
1748-1771

1772-1799

1633

1646
1649
1662

1679
1683

1722-1724

1726-1727
1735

^) OriginaltraktBterna forvaras i Rika-Archiyet i en aarekild samliog.

^) Beasutom fiunaa tvenne Tolomer Forhandlingar 1323—1655 nti Oxenitiernski

aamlingen i Rika-Arehivet.

Forhandlingai

MUSCOTITICA.

Antal
▼olamer.

3 fol.
3 »

3 »

Byske CEarerQes originalbref till Svenske Ke-

genter (roed sigill, men utan underskrift) ...

Byska Kejsarhusets originalbref till Svenska

Konuugahuset

Kcjsar Peter 1 1719-1721, 1723.

Kejsarinnan Katarina I 1726-1726.

Kejsar Peter 11 1727-1729.

Kejsarinnan Anna 1730-1731, 1733, 1738-

1740.

Kejsar Ivan III 1740-1741.

Storfurstinnan-Regentinnan Anna... 1740.
Kejsarinnan Elisabet I 1742-1748, 1750-

1754, 1756-1757, 1760.
Storfursten Peter 1743-1746, 1748-1750,

1753, 1756-1757, 1759.
Storfurstinnan Katarina 1750, 1753-1754,

1756.

Kejsar Peter III 1761.

Kejsarinnan JTa^anwa// 1762-1764, 1766-

1767, 1771, 1773-1779, 1782-1784,

1786, 1792-1793, 1795-1796.

Storfursten Paul 1774, 1776-1779, 1782-

1784, 1786, 1792, 1795-1796.

Storfurstinnan Maria 1776-1777, 1779.

Kejsar Paul 1 1796, 1798-1800.

Kejsarinnan Maria 1802, 1804-1805, 1807.

Storfursten Alexander 1799-1800.

Kesjar Alexander 1 1801-1807.

Kejsarinnan Elisabet 1802,1807.

Bjska Beskickningens i Stockholm memorial

och noter

Le Fort 1719.

Michael von Bestucheff 1722-1725.

Grefve N. Golovin.. 1725-1732.

Furst W. Dolgorouki 1727.

M. Bestucheff 1732-1739.

J. L. P. Baron von Luberas 1745-1746.
Baron Johan Albrecht von Korff 1746-1748.

Simolin 1748.

NiUta von Panin 1748-1751, 1753-1754,

1757-1758.
Grefve Johan von Osterman 1761-1768,

1770, 1772-1774.

11560, 1567,
[1645-1700

1719-1807

1719-1811

MuaCOTITICA.

Antal
▼olumer.

Alexander von Stachieff 1766, 1773-

Johan von Simolin 1775-

/. Buckman 1776, 1778-

Grefve AUxei Mussin-Pouschkin 1781-

Arcadius von Marcoff

Grefve Andreas von Basumoffski 1787-

Baron de Pahltn

Grefve Otto Magnus Stackelberg 1791-
Baron Budberg . 1796-1797, 1799-

David Alopeus 1801-1802,

Peter van Suchtelen

1776

1778. i

1779.

1782.

1785.

1788.

1791.

1793.

1800.

1806.

1811.

etookholm, 1879. Kongl. Boktrjok«riet.

MEDDELANDEN

fbIn

S7MSKA. EIKS-AECHITET

UTGIFNA AF

£. M. B0WALLIV8.

IV.

STOCKHOLM, 188^.
KONGL. BOKTRYCKERIKT.
V. A. XOKSTKDT &. W^NKR.

MEDDELAOTEN

frIn

SYMSKA EIKS-MCIIVET

UTGIPNA AP

£. M. B0WALLIV8.

IV.

STOCKHOLM, 1880.

KONGL. BOKTRYCKEKIKT.
P. A. NORSTHiyr dt hAnkr.

Arsberattelse for kr 1879.

Stormligrtlgrste, Allern&digrst e Konnngrt

Eders Kongl. Maj:t8 fornyade nadiga Instruktion
for Riks-Archivets embets- och tjensteman af den 26
October 1877 alagger i 3:e § 10:e momentet Riks-
Archivarien att inom Januari manads utgang hvarje ar
afgifva underdanig berattelse om Riks-Archivets skick
och om hvad under det forflutna S,ret timat i afseende
pa archivaliernas tillvaxt och deras anlitande samt fort-
gangen af tjenstemannens arbeten. SS^dan berattelse
for ar 1879 far jag harmed i underdanighet afgifva.

Da, sasom i foregaende S-rsberattelser redan ar
omformaldt, utrymmet i Riks-Archivets nuvarande lo-
kal, huset N:o 4 pa Riddarholmen harstades, hvilket
sedan &r 1865 varit det hufvudsakliga forvaringsstiillet
for de rikets handlingar, som i Riks-Archivet skola
v^rdas, ar mycket begriinsadt, har det varit nodvan-
digt att under dot nyss forflutna aret soka genom
omflyttningar och forandrade anordningar tillgodogora
allt det utrymme, som for archivaliernas vard befun-
nits anvandbart. Do atgarder, som haraf betingats,
hafva visserligen fiirorsakat utgifter, men dessa hafva

varit oundvikliga, d& det otvifvelaktigt varit en pligt
att, under stats verkets nuvarande forh&llanden, i na-
gon man afliigsna nodvandigheten att vacka fraga om
storre anslagsbelopp, som inom fa &r komma att er-
fordras for tillbyggnad af det nuvarande archivhuset
eller uppforande af ett nytt.

Archivaliernas tillvaxt under ar 1879 bar icke
varit obetydlig, ehuruval mindre an under narmast
fiiregaende ar. Den normala forokningen, uppkommen
genom handlingars aflemnande fran de sarskilda Ex-
peditionerna af Eders Kongl. Maj:ts Kansli, bar enligt
underdanigst bilagda specifikation (Bilagan A) utgjort
168 volumer, dels Diarier, Expeditionsbocker och Re-
gistratur, dels afgjorda handlingar. Den extraordinarie
tillokningen, for hvilken i underd&nigst bifogade for-
teckning (Bilagan B) narmare redogores, bar uppgati
till 243 volumer. For en del af denna tillokning bar
Riks-Archivet att tacka enskilde gifvares valvilja. Den
betydligaste ocb vigtigaste delen deraf bar likval forut
varit statens egendom. Sedan Eders Kongl. Maj:t
uppa min gjorda underd&niga bemstallan tackts genom
nadigt bref den 24 October 1879 bifalla att s&dana i
Riks-Archivet befintliga inhemska tryckalster, eom efter
noggrann profning funnes derstades kunna undvaras,
men hvilka af Ofver-Bibliothekarien vid Kongl. Biblio-
theket ansages for dettas samlingar onskvarda, finge
till Kongl. Bibliotbeket aflemnas ocb Eders Kongl.
Maj:t i sammanhang dermed tackts i n&der bemyndiga
Ofver-Bibliotliekarien att till Riks-Archivet ofverl4ta i
Kongl. Bibliotbeket forvarade till Riks-Arcbivets serier
ratteligen horande archivalier, &Sl hafva i foljd deraf
redan fr&n Riks-Archivet till Kongl. Bibliotbeket bUf-
vit till urval ofverlemnade talrika tryckalster, hvaremot
Riks-Archivet, sasom af Bilagan B. synes, fatt fran

Kongl. Bibliotheket emottaga en niangd archivalier.
Bland dessa m& namnas sasom synnerligen vigtiga,
enar de fylla luckor i Riks-Archivets serier, bref och
handlingar rorande M. Biornclous beskickningar, Harald
Appelboms, . Claes Ekeblads, Vincent MoUers och G.
Wulfvenstiemas diplomatiska brefvexling. S& bar ock
Riks-Archivet, -p& grund af Eders Kongl. Maj:ts nadiga
bref den 3 Maj 1878, frS,n Landshofdinge-Embetet i
Malmobus Ian f&tt emottaga flera aldre tingbocker
afvensora Stskilliga riddarsynerattshandlingar. Den
samling af Haradsratternas aldre dombocker, som i
foljd af Kongl. cirkularbrefvet den 28 September 1869
blifvit &t Riks-Archivet ofverlemnad, bar under det
foi-flutna aret blifvit i n&gon man fuUstandigad. Sa-
lunda har till Riks-Archivet inkommit Luggude Hiirads
aldre archiv 1667—1733, likas^ Medelstads Harads
dombok for 1694.

Afskrifningen af de s& kallade Sturehandlingarna,
hvilka, s4som i foregaende arsberattelser ar omfor-
maldt, successivt erhS-llas sSeom Idn fran Kongl. Dan-
ska Geheime-Archivet, har fortgatt afven under ar
1879. Sedan den 3:e fran Kopenhamn ankomna sand-
ningen i borjan af aret blifvit dterlemnad, ankom en
ny, den 4:e, redan i borjan af Februari manad. Efter
verkstald afskrifning blef denna i medlet af Juni
Stersand, hvarefter en ny sandning, den 5:e i ord-
ningen, fore slutet af samma minad ankom. Hvad
denna angar ar afskrifningen val allaredan fuUbor-
dad, men koUationeringsarbetet har annu ej hunnit
verkstallas.

P& Riks-Archivets stat ar uppfordt ett anslag till
inkop af tryckta arbeten, men da beloppet endast ar
600 kronor &rligen, kan bibliothekets arliga forokning
icke blifva stor. Under ar 1879 har emellertid nagon

tillokning ytterligare likasom under nastforegaende ar
egt rum genom gS,fvor af korporationer och enskilda
samt geng&fvor fran n&gra vetenskapliga institutioner,
Bom f&tt del af nagot eller nagra af de tryckta ar-
beten, Bom af Riks-Arehivet utgifvits. Det Btatene
forrdd af SvenBk Forfattningssamling och det s. k.
Arstrycket, som forvaras i RikB-Archivet, har ej undei-
g&tt iiagon annan minskning an den, som egt. rum
genom utdelning till embetsverk och myndigheter i
enlighet med behoriga af chefen for JuBtitie-Departe-
mentet gifna anordningar.

Forskningar i faderneslandets historia hafva sa-
som valbekant ar i flera &r med stort nit bedrifvits
och de Bynas alltjemt vara i tilltagande. Att de rika
historiska skatter, som Riks-Archivet har att erbjuda,
foretradesvis tilldraga Big forBkares uppmarksamhet
ligger i Bakens egen natur. Ocks& hafva arcbivaliema
imder ar 1879 varit mycket anlitade och RikB-Archivet
bcBokt af bade inlandska och utlandska forskare och,
ehuru antalet af dcBsa varit nagot mindre an under
ar 1878, har likval, likasom under sistnamnda* ar, det
forhallande afven under 1879 egt rum, att vid it-
skilliga tillfallen s§, manga forskande samtidigt till-
stadeskommit att sarskilda anordningar mast vidtagas
for att kunna bereda dem alia lamplig arbetsplate.
Antalet af dem som i forskningsandam&l besokt Riks-
Archivet har uppg&tt till 125, hvari icke inraknats de
an flere tillfallige besokande, som for nagot embets-
verks rakniug eller for enskilda angelagenheter sokt
upplysningar. Utlandske forskare hafva endast varit
till antalet sex, af hvilka 4 fran Finland, 1 fr^n Dan-
mark och 1 fran England, men flera skriftliga for-
fragningar hafva inkommit fran skriftstallare i Dan-
mark, Tyskland, England och Italien, hvilka alia er-

h^llit tner eller mindre vigtiga iipplysningar roraiide
de fragor de framstalt. Hittills har det icke intrafFat
att Riks-Archivet saknat besok n&gon helgfri dag un-
der den ordinarie arbetstiden. Afven den utstrackta
arbetstid, som enligt gallande Instruktion ar under
Maj, Juni, Juli och Augusti m&nader tv& timmar pa
eftermiddagen hvarje helgfri dag forekare medgifven,
har ofta blifvit begagnad.

Embets- och tjenstemannen i Riks-Archivet, hvilka
enligt nu gallande stat aro Riks-Archivarien, tre Archi-
varier och tre Amanuenser, hafva samtlige varit i ut-
ofning af sina befattningar under hela &ret 1879 med
det undantag endast att Archivarien Kullberg S-tnjutit
tjenstledighet under tv& m§,nader for helsans v&rdande.
Den ledighet, som i gallande Instruktion ar medgifven,
hafva alia tjenstemannen begagnat, dock salunda att
Archivarien von Feilitzen begagnat s&dan ledighet
endast under fyra veckor.

De archivgorom&l, med hvilka tjenstemannen varit
sysselsatte, hafva hufvudsakligen varit foljande:

Archivarien D:r 0. Th. F. von Feilitzen, tjenst-
gorande vid den Historiska afdelningen och forestan-
dare for den en a af dess sektioner, har varit verksam
att fuUgora de &ligganden honom sasom sMan till-
hort. Derjemte har han, likasom under flera fore-
gaende kr^ haft sig uppdraget att fora Riks-Archivets
rakenskaper och besorja afloningarnas utdelande, af-
vensom att s&som v&rdare af Riks-Archivets bibliothek
fullgora hvad Instruktionens ll:te § i detta afseende
foreskrifver. Detta sistnamnda uppdrag har under ar
1879 fordrat mera tid och omsorg an tillforene der-
igenom att omflyttningar och deraf betingade foran-
drade anordningar for utrymmes vinnande mast verk-
stallas, hvilka arbeten utforts under von Feilitzens

ledning och tillsyn. I den m&n bans ofriga tjenste-
g6rom4l medgifvit bar hau fortsatt det honom upp-
dragna arbetet att utgifva Kyrkoordningar och forslag
dertill fore 1686- Detta arbete, af bvilket vid forra
S^rsberattelsens afgifvande 12 ark voro tryckta, ar nu
sa vida fuUfoljdt att arken 13 — 24 aro dels redan
tryckta dels till tiyckning fardiga.

Archivarien vid Administrativa afdelningen D:r V.
G. Granlund bar varit verksam att fullgora de Mig-
ganden, som enligt Instruktionen sarskildt tillhora
bans befattning. Derjemte bar ban fortfarande varit
sysselsatt med redigerandet af K. Gtistaf Ls Registratur^
bvaraf nu aro tryckta de &terBt&ende brefven for ar
1533 jemte bilagor for &ren 1532 ocb 1533, afsedda
att jemte ett register, som ar under arbete, bilda 8:de
delens 2:a bafte. Handlingama for kr 1534 arc dess-
utom for tryckning fardiga. Under n&gon tid nast-
lidne sommar bar ban p& sarskildt uppdrag, bvarom
langre ned vidare skall namnas, verkstalt en arcbi-
valisk undersokning i Carlskrona.

Arcbivarien D:r N. A. Kullberg, tjenstgorande vid
den Historiska afdelningen ocb forest&ndare for den
ena af dess sektioner, bar varit verksam att fullgora
de &ligganden, som enligt Instruktionen tillbora denna
befattning. Han bar derjemte bufvudsakligen varit
sysselsatt dels med redigerandet af andra delen af
Svenska Riks-Rddets protokolly bvaraf nu 19 ^/j ark aro
tryckta, dels med fortsatt ordnande af samlingen "Po-
meranica".

Forste Amanuensen Friberre C E. B. Taube bar
under fortsatt ordnande af de diplomatiska handlin-
gama i Riks-Archivet reviderat, kompletterat och till
tryckning beredt den forteckning, som under titel:
Muscovitica ar inford i 3:e baftet af "Meddelanden fran

Svenska Riks-Archivet" pagg. 68—80. Han har ock
p& vederborliga stallen inordnat en mangd strodda
archivalier, sk ock ombesorjt den inbindning af archi-
valier som under iret forekommit samt fortfarande 6f-
vervakat pag&ende komplettering af Riks-Registraturet.
Friherre Taube, som p& grand af sarskilda forord-
nanden forrattat Archivarietjenst under fyra m&nader,
har afven under 1879 fort protokoUet vid de sam-
mantraden, som enligt Instruktionens 5:e § i vissa
fall bora ega nim mellan Riks-Archivarien och Archi-
varieme.

Amanuensen E. W. Bergman har efter fuUbordadt
ordnande af de aldre judiciela handlingar, hvarom i nast-
foreg&ende ^rsberattelse ar namndt, upprattat kata-
log ofver den De la Gardieska samlingen samt ordnat
Faltmarskalken Claes Totts bref och handlingar och
en afdelning af Riksskattmastaren Sten Bielkes hand-
lingar. Han har derjemte borjat ordna en storre sam-
ling aldre kanslihandlingar. Under en m&nad af det
forflutna iret har Bergman p& grand af forordnande
forrattat Archivarietjenst.

Amanuensen Kammarherren C. G. U. Silfverstolpe
har fortfarande deltagit i ordnandet af de fran Harads-
rattsarchiven inkomna dombocker och aldre rattshand-
lingar och dervid behandlat Norra och Sodra Tjust
Haraders dombocker for &ren 1620—1737. For ofrigt
har han hufvudsakligen varit sysselsatt med det honom
uppdragna arbetet att utgifva serien "Svenskt Diplo-
matarium fr&n &r 1401", hvaraf 2:a Bandets l:a hafte
under &ret utgifvits. Han har dervid fuUbordat regi-
ster till l:a Bandet samt gjort afskrifter inom och utom
Riks-Archivet for verkets fortsattning.

Samma arbetsordning, som under foregaende ar
tillampats och hvilken i foregaende &rsberattelser ar om-

namnd och motiverad, liar afven under &r 1879 blifvit
foljd i afseeiide p& den dagliga expeditionen. De
ordinarie tjenstemannen hafva foljaktligen alia, hvar i
sin tur, varit fbrpligtade atti densamma deltaga.

Foljande extraordinarie Amanuenser hafva under
det forflutna aret mer eller mindre egnat Riks-Archivet
sin tjenst, nemligen : Kanslisten i Arm6-F6rvaltningen J.
W. Lundgren, Lektorn vid Sjokrigsskolan D:r H. R.
Huldt, Kanslisten i Hof-Expeditionen L. M. V. Om-
berg, Kammarjunkaren C. H. Tersmeden, D:r E. Hil-
debrand, D:r J. G. Theel, Extralararen vid Stock-
holms Gymnasium Phil. Candidaten H. Hernlund,
D:r J. Th. Westrin, e. o. Lektorn D:r E. Carlson och
Ernst Wallmark. Af dessa hafva Ornberg, Hilde-
brand och Theel dtnjutit ^rsarfvoden till bestamdt
belopp mot faststald tjenstgoringsskyldighet. Af de
ofrige hafva de fleste qvartalsvis erhallit arfvoden i
mdn af tillgang och raed afseende pa mer eller mindre
triigen tjeustgoring.

Lundgren har pa grund af sarskilda forordnanden
forrjittat dels Archivarietjenst under en m&nad dels
Amanuenstjenst under tre minader. Han har for ofrigt
fortfarande varit sysselsatt att genomga conceptsam-
lingen och Riks-Registraturet i andamal att det senare
matte sa vidt mojligt blifva kompletteradt.

Huldt, som, efter nagra &rs franvaro, under Maj
manad 1879 sokte och erholl tillstand att &terintrada i
tjenstgoring sasom extraordinarie Amanuens, har seder-
mera ordnat Ombudsradet H. G. von Miillerns skrift-
vexling samt borjat revision af en samling handlingar
angaende Kongl. Flottan.

Ornberg har pa grund af sarskilda forordnanden
forrattat ordinarie Amanuenstjenst under fyra manader.
For ofrigt har han hufvudsakligen varit sysselsatt

med inordnande af handlingar i de biografiska och
genealogiska samlingarDa, hvarjemte ban afskrifvit en
stor del af de Sturehandlingar, som hitkommit for att
afkopieras, samt deltagit i afskrifternas koUationeiing.
Han bar ock fortecknat Riks-Archivete pergamentsbref
for &ren 1452—1460.

Tersmeden bar p& grund af forordnande forrattat
ordinarie Amanuenstjenst under en manad. For ofrigt
bar han hufvudsakligen varit sysselsatt nied ordnande
af dombocker, under hvilket arbete han behandlat
Tuhundra, Snefringe, Skinnskattebergs, Oxie, Skytts,
Norra More, Kinds, Bjarke och Wane Haraders samt
Soderbarkes, Norrbarkes och Grangardes Tmgslags
dombocker och rattshandlingar 1598 — 1735.

Hildebrand har fortsatt och afslutat det under
foreg&ende &r borjade omordnandet af pergaments-
brefven for aren 1421 — 1520. Derefter har han ord-
nat och fortecknat Riks-Archivets samHng af kopie-
bocker och afskriftssamlingar af medeltidshandKngar.
For ofrigt har han deltagit 8& val i kollationering af
Sturehandlingarna, som i atskilliga omflyttningar, som
i anledning af forandrade anordningar blifvit nodvan-
diga i afseende pa en del af Riks-Archivets vigtigare
originalbandHngar. Dessutom har han varit sysselsatt
med forarbeten for fortsattande af den serie af "Svenskt
Diplomatarium", hvars redaktion blifvit honom anfor-
trodd. Pa grund af forordnande har han forrattat
ordinarie Amanuenstjenst under tv& manader.

Tlieelj som pa grund af vederborligt forordnande
forrattat ordinarie Amanuenstjenst under en half m&-
nad, bar for ofrigt fortsatt sitt forut borjade arbete
med ordnandet af den stora samlingen "Militaria".
Derjemte har han bitradt vid de vid Riks-Archivets
bibliothek forekommande goromal sa ock afskrifvit en

god del af Sturehandliiigarna samt deltagit i deras
kollationering.

Hernlund har under kr 1879 fortBatt den borjade
revisionen af handlingar ang&ende Wismar samt be-
gynt ett lika beskaflfadt arbete med handlingama an-
gaende Bremen, varande nu ordnandet af Wismarien-
sia i det narmaste fuUbordadt.

Westrin har hufvndsakligen varit sysselsatt med
Haradsratternas dombocker, under hvilket arbete ban
ordnat och fortecknat Torna, Bara, Harjagers och
Norra Asbo Haraders dombocker och rattshandlingar
intill 1730-talet

Carlson har under &ret varit i Riks-Archivet sys-
selsatt, men under storsta delen af tiden f&tt uppa
egen begaran verkstalla forskningar for egen rakning.

Wallmark har varit sysselsatt med registrering
och dervid upprattat register ofver AUmanna Bered-
ningens protokoU 1796 samt ConseilprotokoU for 1804.
Derjemte har han reviderat och med de munderade
protokoUen jemfort R&dsprotokollen i Civila arenden
1771 — 1788, likasd granskat och genomg&tt protokollen
ofver Krigsarenden 1772 — 1809 samt ProtokoUslistor
ofver Justitiearenden 1772 — 1809.

Det ligger i sakens natur att denna redogorelse
for fortgangen af tjenstemannens arbeten icke afser
att angifva allt af dem verkstaldt arbete utan blott
det hufvudsakliga deraf.

Mot slutet af det forflutna S.ret hafva tv4 unge
man, upp& derom gjorda ansokningar, blifvit antagne
till extraordinarie Amanuenser, nemligen Amanuensen
i Landtforsvars-Departementet Wilhelm Svalin och Phil.
Candidaten Gustaf Forsgren, hvarigenom allts& for det
ingaende aret en forokning i arbetskrafter synes vara
att p&rakna.

Sedan arsberattelsen for hv 1878 afgafs hafva
fran Riks-Archivet utgatt foljande tryckta skrifter:
Svenskt Diplomatarium fr&n och med &r 1401, 11. 1.
redigeradt af C. G. U. Silfverstolpe och Meddelan-
den fran Svenska Riks-Archivet^ III. utg. af under-
tecknad.

Den undervisningskurs i Ryska spr&ket, som i
Arsberattelsen for 1878 omnamndes s&som vid dennas
afgifvande nyligen borjad, bar fortg&tt under &r 1879
fordelad p& tvk terminer. Den forsta, som borjade i
medlet af Januari, fortgick till den 2 Juli; den andra
terminen borjade den 2 October och fortgick till &rets
slut. Da ifr&n biirjan en tvaarig kurs varit beraknad
s&som for andam&lets vinnande nodvandig, har Eders
Kongl. Maj:t behagat under den 31 December nast-
lidna &r an visa ett belopp af 1,500 kronor, for att
ifragavarande undervisning matte afven under ar 1880
kunna fortsattas. Till foljd deraf ar en ny undervis-
ningskurs under ledning af samma larare, som tjenst-
gjorde under forra &ret, anordnad afven for inne-
varande 4r. I denna, som borjade den 10 Januari,
dcltaga Amanuensen Kammarherren Silfverstolpe samt
extraordinarie Araanuenserne D:r Hildebrand, D:r We-
strin och Kammarjunkaren Tersmeden.

Under nastlidna kr har for forsta gingen fore-
kommit att n&gon Riks-Archivets tjensteman varit sa-
som s&dan i officiel verksamhet utom Riks-Archivet
och pa annan ort. Sedan vid verkstaldt summariskt
ordnande af archivhandlingarna vid Flottans station i
Carlskrona blifvit afskild en mangd b&de handskrifna
handlingar och tryckta skrifter sasom for framtiden
derstades obehofliga, tacktes Eders Kongl. Maj:t genom
n&digt bref den 31 Januari 1879 anbefixlla Riks-Archi-
varien att lata genom sakkunnig person undersoka,

huruvida de af ifragavarande handlingar och tryckta
skrifter, som uppgifvits vara for Flottan obehofliga,
vore af vigt for den historiska forskningen och af
s&dan anledning fortjente att bevaras. Efter det Eders
Kongl. Maj:t, uppa derom af mig gjord underd^nig
framstallning, genom nadigt bref den 9 sistlidne Maj
tackts forordna om den reseersattning, som vid fore-
kommande resor i tjenetearenden borde tillkomma
Riks-Archivets embets- och tjensteman, uppdrog jag
&t Archivarien Grankind att afresa till Carlskrona for
att verkstalla den anbefalda undersokningen. Efter
fullgjordt uppdrag afgaf han den 31 sistlidne Decem-
ber sin tjensteberattelse derom. I sarskild underdanig
skrifvelse af denna dag har jag i underdanighet in-
berattat undersokningens resultat och gjort den un-
derd&niga hemstallan, som synts deraf vara pakallad.
De vigtigaste af kallorna for faderneslandets hi-
storia finnas visserligen i Riks-Archivets v&rd och aro
alltsa pS. en g4ng skyddade mot faran att blifva for-
storda och tillika sd behandlade att de aro for for-
skare tillgangliga. Men dessa archivskatter aro icke
de enda, icke heller aro de ensamma for alia forsk-
ningens behof tillrackliga. Dyrbara staten tillhoriga
kallskrifter finnas ock sa val i de centrala embete-
verkens archiv i hufvudstaden som i Stifts- och Laus-
styrelsernas archiv. Det torde val kiinna sattas i fr&ga
huruvida dessa offentliga archivalier aro pa alia stiillen
s& ordnade att de vid forefallande behof kunna blifva
for forskare latt tillgangliga, men deremot bor man
ej kunna betvifla att ju dessa aro fullt skyddade mot
afventyret att skingras. En s&dan fara hotar deremot
manga andra icke ovigtiga forrad af offentliga hand-
lingar. Ma det tillatas mig att fasta Eders Kongl.
Mnj:ts nadign uppmarksamhot pa on archivaliogrup[)

af sadan art. Kyrkoarchiven inneh&lla archivalier, som
ej blott for biographie och genealogie utan ock med
afseende p& privatrattsliga forhSllanden aro af ganska
stort varde. I flera kyrkor finnas eller hafva annu i
senare tider funnits kyrkobocker fr4n 1630- och 1640-
talen. Fr&n 1680-talet torde de finnas temligen all-
mant. Det mk kunna antagas att p& flera stallen
desBa gamla handlingar blifvit och blifva val vardade.
Men detta ar tyvarr icke allestades forhallandet. I
inventarierna ofver kyrkornas tillhorigheter plaga all-
tid noggrannt upptagas altarkarl och messeskrudar,
ofta afven kyrkornas tryckta bocker; men vanligen
egnas icke samma uppmarksamhet St de handskrifna
bockema och handlingarna. Foljden af denna efter-
l&tenhet bhr latt och alltfor ofta den, att dessa kyr-
kornas tillhorigheter, som dock aro oersattliga, 8m&-
ningom sp&rlost forsvinna. Att stora forluster i detta
afseende afven under de senaste &rtiondena intraffat
genom oforst&nd och slapp tillsyn ar en beklaglig
verklighet. Mangen dylik forlust torde kunna fore-
kommas, om Domkapitlen erholle n&dig befallning att
erinra vederborande att noggrannt varda och forteckna
afven denna kyrkornas egendom. Emellertid aro do
stallen sannolikt icke fSr, hvarest stora svarigheter
mota dessa archivskatters andamalsenliga v&rd. I af-
seende derpa kunde alltsa samma 3;tgard, som genom
n&diga cirkularbrefvet den 28 September 1869 vidtogs
till raddande af Haradsrattsarchivens aldre handlin-
gar, hvilka sammanfordes till Riks-Archivet, anses af
omstandigheterna p&kallad. Men dessa har ifr§,ga-
varande archivaliers stora miingd och den redan kann-
bara bristen pi tillrackligt utrymme i Riks-Archivet
for sddana klasser af archivalier, som der ovilkorligen
bora hafva sin plats, forhindra mig att framstiilla na-

got underdanigt forslag i s&dan rigtning. Onskligt
vore for den skull, om de aldre kyrkoarchivalierna
fr&n s&dana stallen, hvarest sv&righet forefinnes for
deras fortfarande v&rd, kunde till battre forvar mot-
tagas antingen i Domkapitlens eller i vederborande
Lansstyrelses archiv eller i sarekildt anordnade lor-
varingsrum p& lampliga stallen i orterna.

Stormagtigste, Allern&digste Konung!

Eders Kongl. Maj:ts

Qnderdjlnigste, tropligtigtte
tjenare och iinders&te

R. M. BOWALLIUS.

Stockholm den 31 Januari 1880.

Bil. A.

Specifikation pa den ordinarie tillvaxten &r 1879
i Kongl. Riks-Archivets samlingar genom leveranser
fran Stats-Departementen:
fran K. Jiistitie-Departenievtets Expedition:
Justitie-Departoiiientets Registratur for

aren 1877 och 1878 4 band.

Jxistitiehandlingar for aren 1867 och 18(58 16 vol.
11 st. Originalforordningar for §,ren 1878

och 1879

K. Justitie- Revisionens Expedition:

Revisionsacter for ar 1876 45 >

Besvars-och ansokningshandlingar fordio 47 >
K. Finans-Deyartementets Expedition:
Loneregleringsk()mmitt6cns handlingar.. 3 >
K. SjofbrsvarS'Departementets Expedition:
Departementets forut ej aflemnade hand-
lingar for aren 1857, 1859, 1862, 1868

och 1869 2 »

> K. Ecclesiastik- Departementets Expedition :
Handlingar rorande annex- och mensal-
hemman i Skane, Halland och Blekmge 2 bd.
Diverse handlingar for atskilliga ar, till

en del ej forcdragna 10 vol.

E^xpeditionens diarier 1789—1792 4 bd.

D:o d:o 1809—1820 26 »

D:o expeditionsbocker 1789—1792 4 »
D:o d:o 1809—1820 5 »

Jomte 4 bilagor till forut aflemnade liandlingar;
tillsamnians 168 band och volumer jomte 11 st. original-
forordningar och 4 losa handlingar.

ArchiV' meddel. 2

Bil. B.

Specifikatiou pa den extraordinarie tillokniugen
ar 1879 i Kongl. Riks-ArchivetB sanilingar, dels ge-
nom leveranRer fran offentliga verk och myndighoter
utom Kongl. Kansliet:
fr&n KongL Bibliotheket:

Bref till och fran M. G. De

la Gardie 8 faBC.

Harmastarens i Lifland bref-

bockor, bref och handlingar

1533—1551 1 vol.

Akademiens iDorpatstiftelse-

bref och andra urkunder 2 >
Ofverconsistorii i Lifland pro-

tokoU och handlingar 80 bd. haft. o. fasc.

Consistorii Academici i Dor-

pat-Pernau handlingar 22 bd. o. fasc.

TuU- och licentrakenskapcr

fran Lifland 1629—1635.. 19 bd. o. haft.

Strodda Livonica 3 fasc.

Christiern II:s Archiv, origi-

naler 1 vol.

Christiern II:s Archiv, af-

skrifter 11 »

Bref och handlingar rorande

Biornclous beskickningar

och offentliga xippdrag 12 bd.

H. Apelboms diplomatiska

brefvexling 7 »

Claes Ekeblads diplomatiska

brefvexling.. . 12 »

fran KongL Bibliotheket:

Residenten V. MoUers diplomatiska bref-

vexling 1 bd.

Bref till Kongl. Ridet Grefve Th. Polus. 1 »

Bref till och fr&n J. P. Olivecrantz 3 »

Bref fr&n ministern G. Wulfvenstierna 1 »

» Landshofdinge-Einbetet i Malmohus Idn:
Luggude Harads aldre archiv for &ren

1667—1733 27 vol.

Tingbocker for itskilliga Harader i Skane,
saint Herrevadsklosters birketing, &t-

skilliga &r 27 »

Riddarsynerattehandlingar for &r 1756 1 »

» /. d. Revisionssekreteraren Hdradshbfdingen
A. A. Lilienberg:

Medelstads Harads dombok for kr 1694... 1 >
dels s&som gdfvor:
af Direktoren m. m. J. G. Clason:

16 St. bref till Assessoro J. G. Gahn under

iren 1809—1822.
4 St. bref till Landshofdingen P. D. Lorichs
fr&n H. Ehrenbill 1824—1825.

» Hr E. Akerlundj Lovisedal:

Tre egenhandiga bref fr&n Konung Gustaf III
till Ofverst3;thS.llaren, Riks-RS^det Friherre
Carl Sparre, jemte Konungens egenhandiga
concept till det tal, samme Friherre holl
p& Stockholms radhus 1786 fore riksdags-
mannavalet.
» Westmanlands och Dala nations bibliotheks-

kommitS i Upsala:

Drottning Christina Alexandras bref den 25
Mars 1662 till Svenska regeringen om ett
hemman p3, Oland.

af /. of. Charge d'affaires G. 0. HyltSn-Cavallius:
Handlingar rorande Axel Gyllenlood 1700 —

1734 1 bd.

Handlingar rorande patronatratten till Sten-

brohults pastoral 1 »

» Envoyi^en och Kommendoren rn. m. Frik, C.
F. H. Palmstierna:

Ett pergamentsbref i fodral med undervie-
ningar om rantepersedlar i olika landskap,
kopegodsutrakningar m. m.
Undervisningar om rantepersedlame samt ko-

pegods- och intresseutrakningar 1 »

Diverse historiska handlingar fr&n &ren 1768
—1798;
tillsamrnans 243 volumer, bfind och haften, hvartill
komma 1 pergamentsbref och atskilliga losa handlingar.

Kongl. Maj:ts nadiga bref till Riks-Arclii-
varien den 9 Maj 1879 ang&ende den Riks-
Arcliivets embets- ocli tjensteman tiUkom-
mande ersattning for resor i tjenstearenden.

OSCAR &G. V&r ynnest &c. I skrifvelse den 18
sistlidiie Mars liafveu I, med formalan, att en eller
tva af Riks-Archivets embets- oeh tjensteman maste
under instundande sommar afresa till Carlskrona for
att verkstalla anbefald undersokning, huruvida de hand-
lingar, som vid nyligen afslutadt ordnande af flottans
Archiv derstades blifvit afskilda s&som for flottan obe-
hofliga, vore af vigt for den historiska forskningen,
och enar i resereglementet af den 10 November 1865
hvarken Riks-Archivets chef eller nagon af dess tjen-
steman vore upptagen, i underd&nighet anh&llit, att
OSS tacktes bestamma, till hvilken af de i resereg-
lementet uppraknade klasser Riks-Archivarien samt
Archivarierne och Amanuenserne i Riks-Archivet ma
vara att hanfora.

I anledning af berorda framstallning hafve VI
fiinnit godt forklara, att tills vidare och intill dess
nytt resereglemente kan varda af OSS faststaldt, er-
sattning for resor i tjenstearenden ma uppbaras af
Riks-Archivarien enligt bestammelserna for fjerde klas-
sen, af Archivarierne vid Riks-Archivet enligt bestam-
melserna for femte och af Amanuenserne derstades

euligt bostammelscrna for sjette klassen i nu giillande
resereglemcnte. Hvilket VI Eder till kaunedoiu ocb
vederborandes forstaiidigande harigenom meddcle, la-
tande nadig skrifvelse i amnet jemval afga till Stats-
Kontoret.

Stockbolms Slott den 9 Maj 1879.

OSCAR.

Cakl Gustaf Malmstrom.

Bidrag till Riks-Arcliivets aidre ocli nyare

Peder H&ngson Utters bref till Biks- och Kammar-B&d
ang&ende nigra handlingar och om Arcbiyets dftTarande
fSrvaringsmm.

Original i Kammar-Archivct

Walbomiie welbordige Herrer, Her Rijkz och
Cammerradh gunstige Herrer och beforderer E: H:ter
ar min odmiuke helssen och waluillige tienst, och altt
mere tienstligitt, som iagh effter min ringe lagenheet
kan och formd, met Gudh Alzrtt nu och altijdh til-
forende. E: H:r kan iagh har medh tianstligen icke
forholla, att E: Hire gunstige schrifuelsse datered den
16:de ar migh den 25 i denne m§,nadh tillhanda kom-
men, demdinnen E : H:ter migh pdlagger att iagh eflfter
Kon: Maij:ttz min allern&digste Konnngz och Herres
befalningh, skall her vdi CantzeUjdh vpsokie, och E:
H:ter tilsande nagre bref och handUnger, anlangendes
nagon skuldh, som framUdne Spikernagell hade att
fordre och p&thale hoos de Rijgiske, huilke han vdi
twa asker skall effter (: hogberommeligh i hugkom-
nielsses :) Salige Konghe Maijittz Konungh Carls be-
falningh hafue lefrerett S: Lars Christersson, alrede
thet ahr 1600: thet iagh och gerne (: som tilborligitt
ar, och min trohetz pHcht fordrer :) hafue welet effter-

komme, men isii liafuer iagli har i Cantzlijdh aldrigh
seedt eller fuiiiiett af Spikernagels liandliiiger mere
an dhe som iagh E: H:r nu harmedh fiirscglede til-
sender, huilke hafue legett vdi en Naffwer ask, then
iagh och nu heist seedt hade, att de hade blefitt ligen-
des vdi, huar iagh hade fadt nagon som wille fohra
honom, men thet will ingen wedertagen for oryme
skuldh. Och ar migh omogeligitt medh hastigheet
n&gre flere finne eller oplete, for dett, att dhe hand-
linger som hafue legett vdi thet dagelige Cantzelijdh,
ligge sa ihopkastede och blandade huar om andre
(: som E: H:tt gunstige Herre Her Johan Schytte
wall wetterligitt ar, effter iagh mig ther om for E : II:tt
offte klagett hafuer :) sa till att skilie dem igen, behofes
en langh tijdh der till, och allene kan icigh medh nagon
nytte samme ihopkastede handlingar icke ahtskilie,
vtan fleres tilhielp, och om iagh an skuUe taga dett
fore, sa hafuer iagh icke heller rum eller wahningh
der till, vtan do liggie vthi morcke hualf, och an vdi
thet rum, ther iaagh icke allene, vtan Archelijmesteren
medh, moste hafue Nyckelen till, ty han haf[ue]r i
samme hualf liggendes, bade Swafwell, Lunter och
andre Krigz tygh, som han i warie hafuer : Huru wiihll
thett tianer ware tilhope, gifuer E: H:r iagh tienst-
ligen till att betanckie: Hogb:te Kong:e M:tt befalte
niir Rachen Cammeren flottes, att migh skuUe inrynies
den waningh, som Per Andersson for innehade, man
iagh haf[ue]r den lichwall icke kunnett inbekoninie,
dorfore moste handlingerne liggie i fore Iagh. Beder
fcirthenskuU odmiukoligen, att E: H:r wille hafue migh
hoos H:ste Hans Kong:e M:tt vnderdanigest, och boss
E: H:r sielfue gunsteligen iindtskyllatt, att iagh icke
kan nu komme tilwege mora att vpsiikie, an thet som
iagh E: H:ter nu tilsendcr. Iagh beder och pa thet

flitoHgeste tianstligen, att E: Hrttcr wille guiisteligen
forordne, att till RichzCanzelijdh motte blifuo lefreret,
medli forste mogeligitt woro, nagre tolfter Botiie och
sagebrader, der af man kan late gora SkaS-p, Lader
och hyllor, sampt Spick och annatt mere som der till
behofues, efter thet forslagh som iagh E : H:t gunstige
H: Johan Skytte i sistens tilsende, efFter s&dant wil
ware reede, nar man begynner skilie handlingerne,
att de mage 8a liigges, att man medh hast weet tilgaa,
huad som kan frages efter. E: H:tt sender iagh och
hiir innelacht tilbake Spikernagels schrift opa bans
handlinger, och hafuer der af behollit hoos raigh en
Copia, ther iagh kan hafue lycke till att finne dem
igen, sa skole de oforsumet blifue E: H:rr till hande
seude. Befallendes E: H:tt sampt och synnerhgen,
nu har medh och altijdh vti Gudz Alz:s nadige be-
skerm till languarigh lifs sundheet och walniage, och
niigh vdi E: Hiters gunstige benegenheett tiansteligen.
Af Stockholm den 27 Martij Ahr 1623.

E: H:ters

altijdh tianstwillige
Peek Manssonn Vtter. m: p;

Utana/crift: Konglie M:ttz min allernadigoste Ko-
nuiigz och Herres och Sweriges Rijkcs trogne Mann,
Ilijkz och Cammarradh, dhe Edle Welborne och Wiil-
bordige herrer, som nu i Hoffwedh hoos Hans Konglie
M:tt stadde are, mine grmstige herre, dette sampt och
synnerligenn tianstwilligen.

Bref och fSrslag af Hans Jftrta ang&ende
yarie-embetets tillsftttande och om Biks-Arehiyets reorgani-
sation *)•

Vdlborne Herr Stats- Rdd och Riddare af KongL

Svards-Orden!

DS. jag om hosten 1840 flyttade fran Stockholm,
begarde jag i underd&nighet att blifva eutledigad fran
den befattning med Riks-Archivet, hvilken jag ej langre
kunde p& stallet bestrida. Hogstsalig Konungen bifoU
val deiina min anh&llan, men lat tillika mig tillkanna-
gifvas dees nadiga vilja, att jag, ehuru franvarande,
skulle tills vidare bibehalla styrelsen af detta verk.
Jag bar ock sedermera forblifvit dess Chef, fornam-
ligast emedan jag ej kunnat vanta nagon dertill tjen-
lig eftertradare, och emedan det varit nodigt sS. lange
Riksens Stiinders vid den sednaste Riksdagen beviljade
anslag ej utfallit, att Riks-Archivarie-lonen finge au-
vandas till arfvoden at de duglige unge man, som
under de sednare dren i standigt okadt antal sokt
intrade i Riks-Archivet samt der med flit och ifver
sasom e. o. Amanuenser arbetat. Jag foresatte mig

*) Arsberattelserna for &rcn 1876 och 1876 hafva framh&lllt Hans Jartafi
stora fortjenst om den Riks-Archivets reorganisation, som borjades under hans
ledning och sedermera cfter hans plan fortg&tt. Det mii anscs vara en sk jldig g&ni
af erkansla &t en 8& hogt fortjent mans mione och p& samma gkng en Ijenst
hi historien att nu gifva allmanheten del af de skrifter, som for n&mnde aa>
dam&l flutit ur J&rtas penna. De originalhandlingar, som har mcddclas. for-
varas nu i Riks-Archivet, dlt benaget ofverleranade af Herr f. d. Stats- R4det
m. m. F. 0. Silfverstolpe.

likvjil att fore en ny Riksdag, da, B&som under den
foregaende, nagon obeniigenhet emot mig mojligen
kunde inverka pa besluten rorande det verk, eom jag
forested, fornya min ansokning om entledigande fr&n
det mig n&digst gifna fortroendet. Men afven detta
beslut bar jag hittills drojt att verkstalla, emedan det
ni&handa kunnat 8& uttydas, vid en forandring af den
8. k. Ministferen, som vore jag dermed missbelaten —
en uttydning, hvilken skuUe hafva varit for mig sk
mycket obehagligare, som jag gema sett att det De-
partement, bvarunder Riks-Arcbivet lyder, blifvit, nar
ett ombjrte af dess Chef fanns nodig, anfortrodt at
Herr Stats-R&det, som ej endast ager grundade an-
sprak p& min aktning, utan till hvilken, sasom son af
min oforgatlige van Axel Gabriel Silfverstolpe, jag
afven hyser enskild tillgifvenhet.

Det ar dock oundgangligen nodigt, att Riks-Archivet
snart forses med en ny och verksam Chef, heist jag,
numera vid nara 71 ars alder och sjuklig, ej kunnat
denna sommar, s&som under de foregaende, gora en
resa till Stockholm for att der under n&gra veckor
ofverse Verkets skick. Vid detta forhallande bar, sa-
8om Riks-Antiqvarien Hildebrand a miua vagnar for
Herr Stats-Radet anmalt, yppat sig en anledning att
den beromde Professoreu Nordstrom kunde vara benagen
att ofverflytta till Sverige och emottaga Riks-Arcbivarie-
bestallningen om den erbodes honom mot sadana
ekonomiska vilkor, som n&gorlunda svarade mot dem
ban ager i Finland, hvarest afven ban kunde hafva
utsigt till formanligare befattningar. Under ett bans
besok i Upsala, der jag for tillfallet da befann mig,
kunde jag harom tala med honom och da formarka,
att ban val icke vore missnojd med sin stallning i
Finland, men dock skulle preferera den ifragavarande

Svenska tjensteii, hvilken lemnade hoiiom tillgaiig till
i Finland saknade amnen for forskningar, synner-
ligast i Svenska rattshistorien. — D& jag ansett det
vara af hogsta vigt att soka forvarfva honom at
Sverige och dess Riks-Archiv, hvilket sv&rligen kunde
erhalla en annan Chef, sS, utmarkt skicklig dertill,
som denne — ehuru sokande till lonen^ afven sadan
den nu ar, sakerligen icke skuUe fattas — 8& bar jag
trott mig bora i hosfoljande enskilda Pro Memoria
meddela Herr Stats-R&det mina tankar om en anda-
malsenlig organisation af Riks-Archivet, grundade pa
foruteattningen att Professor Nordstrom blefve dess
styresman. Innan jag f4tt denna utsigt bar jag icke
velat framstalla nagon s§,dan plan, fordrande en okad
statsutgift, bvilken, eburu icke betydlig, skuUe vara
klandervard sasom onyttig, om den blifvande Cbefen
cj agde fullkomlig dugligbet ocb ett lefvande nit for
sitt kail.

I borjan ans&g val Professor Nordstrom sig moj-
ligen kunna blifva bel&ten med en Ion, som lemnade
bonom, sedan utskylder ocb afgifter till pensionsinratt-
ningen blifvit bestridda, en netto beballning af R:dr
2,000. Men dermed skulle ban, som ej larer aga ni-
gon enskild fiirmogenbet, svS,rligen kunna med bustni
ocb 3 barn lefva i Stockbolm, ocb d& afven det blefve
krangligt att bestamma den fordrade ersattningen for
utskylder ocb bidrag till pensionsinrattningen, bar jag
trott det vara skaligt ocb enklast att lonen bestamdes,
utan sadant vilkor, i ett for allt till R:dr 2,500, sva-
rande mot den, ban larer atnjuta s&som Professor,
bans inkomster genom privat undervisning oberaknade.
Skillnaden emellan bans forsta berakning ocb den af
mig foreslagna blefve formodligen endast 2 k 300
R:dr. — Afven bar jag funnit bans fordran att genast

fa atnjiita den Ion som for honom beetamdes, men
att derigenom icke forlora rattigheten for sin familj
till begrafningshjelp, vara ganska skalig. Troligen
skulle ban icke kunna antaga ett anbiid, hvilket ej
vore grundadt pa de vilkor som jag foreslagit. I 8&-
dana fall, som detta, ar en ofverdrifven sparsamhet
misshushallning.

Jag tager mig friheten upprepa att min nu sanda
P. M. ar enskild. Den ar med vedermoda samman-
skrifven under ett sjiikdomstillst&nd, och mk i alia
fall ej betraktas som ett oflBcielt betankande. Dock
aiikommer det p& Herr Stats-Radets profning huruvida
den kan laggas tinder H. M. Konungens ogon.

Med iitmarkt hogaktning och tillgifvenhet bar jag
araii vara

Valborne Herr Stats-R&dets ocb Riddarens

Odmjuke Tjenare
Hans Jarta.

Sandbro den 15 September 1844.

0. P. M.

Sedan Hogstsalig H. M. Konung Carl XIV Johan
hade &t mig uppdragit den narmaste styrelsen af
Kongl. Riks-Archivet, framstallde jag i ett underdanigt
betankande af den 20 October 1837 en kort ofvereigt
af detta Verks fordna och d&varande skick, samt den
plan jag kunnat uppgora for en provisorisk inrattning
af detsamma. Jag ansag dess bestammelse vara tva-
faldig, namligen:

l:o att vara, om jag s& ma uttrycka mig, ett
Riks-RegiBtrators-kontor, der de otaliga, mangfaldigt
olikartade handlingar, som fr&n sarskilda afdelningar
af Konungens Kansli blifvit eller vidare blifva dit
aflemnade, skola forvaras och bringas i sadan ordning,
att de mk kunna h&Uas dem reqvirerande Embetsverk
och Embetsman tillhanda, samt afskrifter deraf och
upplysningar derutur afven, vid anfordran, meddelas
cnskilda personer; och

2:o att vara en vetenskaplig anstalt, for att varda,
uppsoka och granska s&dana der samlade mestadels
aldre handlingar, som tjena till upplysning ora Fader-
neslandets allmanna forhS.llanden under olika tidehvarf,
och sa ordna dem, att de ma kunna af hafdaforskare
med nagon latthet begagnas.

Den forstndmnda af dessa Riks-Archivets bestam-
melser synes hafva varit det enda syftemalet vid den
reglering af Kongl. Majits Kansli, som &r utaf

en sarskild Kommitt6 i underd&nighet foreslogs och,
med Rikets Standers bifall, af Kongl. Maj:t faststalldes.

Redan lorut var antalet af ordinarie tjenster i Riks-
Archivet nedsatt under det, som i fordna tider funnits
behofligt. Nu blcf det ytterligare sa forminskadt, att,
i narvarande stund, det ar ringare, an det var for
mera an 200 ir sedan, ehuru m^ngfaldigt massan af
de handlingar, som uti Riks-Archivet skola forvaras
och i ordning hallas, under tvenne sekler okats i
standigt vexande progression.

De Herrar Kommitterade, hvilka funno Riks-
Archivet nnmera icke hafva behof af en lika talrik
arbetande personal, som Axel Oxenstierna i sin tid
ans&g nodig, gjorde formodligen intet afseende p&
dess andray och jag vagar saga hcigre, bestammelse
— den vetenskapligt historiska. Denna bar dock,
sedan jag emottog styrelsen af Verket, i n&gon m&n
kunnat framjas i foljd af den mig n&digst gifna tilla-
telsen att, p§, satt jag i det ofvan aberopade under-
daniga betankandet foreslagit, fi fornamligast hartill
disponera den lediga Riks-Archivarie-lonen. For an-
vandningen deraf till arfvoden, mestadels kt extra
ordinarie Amanuenser, och for de arbeten, som der-
igenom kunnat &stadkommas, har jag &rligen afgifvit
underd&niga redogorelser.

Ville man betrakta Riks-Archivet endast som ett
Registrators-kontor, s& skulle gorom&len der mojligen
kunna bestridas af den personal, for hvilken ordinarie
loner, afpassade efter sddana gorom&ls beskaflFenhet,
nu aro anslagna. Men d§, borde man icke vanta, att
denna f&taliga personal skulle hinna att anstalla n&gra
vidlyftigare undersokningar, utan maste saval Embets-
verk, som enskilde medborgare, hvilka anlitade Riks-
Archivet, atnoja sig med att erhalla de handlingar och
upplysningar, som, efter bestdmda uppgifter af data,
kunde uppsokas. Det har likviil under de sistforflutna

aren stundom handt att Embetsverk, och ganska ofta
att enskilda personer endast kunnat obestamdt upp-
gifva hvad de formodat att i Riks-Archivet vore att
finna. Att de blifvit med ej sallan modosamma forsk-
ningar valvilligt och nitiskt betjenade, bar varit moj-
ligt blott derigenom, att hartill kunnat anvandas de
skicklige och ofortrutne extra ordinarie Amanuenser,
till arfvoden S,t hvilka deii besparade Riks-Archivarie-
lonen leninat en, snart upphorande, tillg&ng. Jag ma
ej tvifla, att den ju blifver ersatt genom det anslag,
som Kongl. Maj:t af Rikets Stander askat, men skuUe
detta vagras, 8& foreser jag att Riks-Archivet, om ock
det skall vara endast ett Expeditions-verk, ej kommer
att nojaktigt uppfyUa ens denna sin bestammelso. Den
hogre m&ste d&, for brist pa erforderligt antal af der-
till anvandbara Tjensteman, alldeles asidosatt^is.

Sverige ager likval i detta Archiv nedlagd en
rikedom af alltfor lange vanv&rdade historiska skatter,
hvilka fordra att sammanletas och upphamt^s ur dessa
underjordiska, morka och fuktiga forvaringsrum, der
en stor del af dem, som icke redan aro multnade,
annu holjes af m&ng&rigt dam. I detta afseende star
den Svenska vetenskapliga odlingen, nar den jemn-
fores med andra natiouers, langt tillbaka. Hos dessa
bar, under de sist forflutna deceimierna, det ansetts
for en vigtig allman angelagenhet, att fa historiska
urkunder uppsokta, ordnade, med kritisk skjirpsinnig-
het granskade, samt fr&n trycket utgifna. Anslag
hartill hafva ock i de konstitutionella Staterna blifvit
af deras folk-representationer beviljade, ofta ganska
rundeligen. I samma man, som kannedomen af na-
tionernas inre utveckling fatt en hogre betydelse, an
forut, bar hafdaforskningen tagit derhan en ny rikt-
ning. Derom vitna de manga fortriiffliga historiska

arbeten, hvilka led a sitt urspning fr&n upptackter,
nyligen gjorda i Archiver, som derforinnan varit min-
dre noga undereokta. Den Svenska litteraturen har
val afven att framvisa ganska varderika s&dana ar-
beten, men de hafva ej kunnat blifva 8& fulls tandiga,
8om de Bakerligen skuUe vara, om deras forfattare
haft en lattare tillg&ng till alia de kallor,' hvilka annu
ligga forborgade i v&ra Archiver.

Om det fomamsta af dessa, Riks-Archivet, skall
kunna — s&vidt det utan nigon betydlig kostnad for
Staten m& blifva mojligt — n&gorlunda uppfylla sin
dubbla bestammelse, ar i framsta rummet nodigt, att
det forses med en m&ngsidigt och grundligt kunnig
eamt nitfuU Chef, s& lonad som denna vigtiga befatt-
ning krafver. Jag har anledning tro, att den frejdade
Juris Professoren vid Universitetet i Helsingfors D:r
J. J. Nordstrom — fodd Svensk undersite — icke
vore obenagen att emottaga Riks-Archivarie-tjensten,
om den erbodes honom mot s&dana lonevilkor, hvar-
med han kunde finna sig bel&ten. Hogst skaliga
"blefve, efter hvad jag kunnat formarka, bans anspr&k
i detta afseende, emedan det, som egentligen kunde
form& honom att vilja ofverflytta till Sverige, vore
tillg&ngen, som bans forskningslust bar hade till rik-
haltiga Archiver. Ratteligen borde, efter mitt omdome,
Ohefen for Riks-Archivet, som i fordna tider raknades
bland Sekreterare af Staten^ stallas i jemnlikhet med
Expeditions-Cheferne inom de nuvarande Departemen-
tema af Kongl. Maj:t8 Kansli, bos hvilka icke ovil-
korligen erfordras b& flerfaldiga och vidstrackta kun-
skaper, som hos honom. Enligt denna k&igt borde
bans &rliga Ion bestammas till samma belopp, som
deras, eller R:dr 3,000. Men skuUe det annu icke
finnas mojligt, att for Riks-Archivarie-tjensten erh&Ua

Arehiv. meddeL S

anslag till en s&dan Ion, 8& m&ste dock, om till Pro-
fessor Nordstrom skall goras ett anbud, hvilket han
m& formodas kunna antaga, Riks-Archivarie-lonen —
som nu, med berakning af deruti ing&ende losen after
statspris for vissa tunnor spanm&l, endast uppg&r
till R:dr 1,920 — forhojas till R:dr 2,666 V, eUer allra-
minst till R:'dr 2,500, svarande mot den Ion, som be-
malte Professor, utom tillfalliga extra inkomster, it-
njuter vid det Finska Universitetet. Tillokningen 4
ordinarie utgiftsstaten af R:dr 74678 ^^^^ minst R:dr
580, synes mig vara ganska ringa i jemnforelse med
vinsten, om harigenom kunde forvarfvas &t Sverige
forfattaren af dess Samhdllsforfattninga historia. En
forvantad ny upplaga af detta prisvarda verk sknlle
ofelbart blifva annu sakrikare ifall Professor Nord-
strom komme i tillfalle att dervid begagna de foga
kanda urkunder, som i Riks-Archivet forvaras, och de
hittills okanda, dem bans forskningsflit der kunde upp-
tacka. For Riks-Arcbivet vore det ock af synnerlig
nytta att fi till Cbef en s& rattskunnig man, emedan
der ofta forekomma fr&gor, bvilka, for att kunna ut-
redas, fordra grundlig kannedom af aldre ocb nyare
lagar ocb forfattningar.

D& Riks-Arcbivarie-tjensten blef genom framUdne
Kanslir&det Liljegrens dod ledig, ville Kongl. Stats-
Kontoret genast af lonen dervid inneb&Ua begrafnings-
bjelpen ocb avancements besparingen. Men efter af
mig gjord underd&nig framstallning om olampligheten
baraf under divarande forb&Uande, tacktes Kongl.
Maj:t i n&der forklara att inneb&Uningen icke sknlle
vidtaga forr, an tj ens ten &ter tillsattes. Blefve nu
denna tjenst erbuden &t Professor Nordstrom ocb han
den emottoge, s& komme den bittills suspenderade er-
sattningen for utgifven begrafningsbjelp &t den forre

innehafvarens sterbhus, samt den i forfattningame
stadgade besparingen att aga rum. Men Professor
Nordstrom, hvars Ion vid Universitetet i Helsingfors
formodligen upphorde genast d& ban ifr&n sin tjenst
derstades erbolle afsked, skuUe barigenom s&som Riks-
Arcbivarie under flera m&nader sakna all loneinkomst,
hvilket bans ekonomiska omstandigbeter ej lara med-
gifva. Jag anser derfore ett anbud af den ifr&ga-
varande bestallningen bora, for att vara antagligt,
beledsagas afven med det vilkor, att ban, under er-
kand rattigbet till begrafningsbjelp, if all ban i den
Svenska tjensten med doden afginge, agde att ifr&n
den dag, d& ban till Riks- Arcbivarie utnamndes, &tnjuta
beloppet af den Ion, som for bonom i denna egenskap
blefve bestamd. Qvarblefve ban i Professorstjensten
intill sin dod, s& erbolle formodligen bans enka ocb
bam, om ban efterlemnade s&dana, ett eller annat
n&d&r. Jag forutsatter att utnamningen skedde ge-
nast sedan ban erb&Uit afsked fr&n sin Finska tjenst,
i annat fall borde dagen for detta vara terminus a
quo, Detta kan sakerligen efter omstandigbetema
skaUgen bestammas, afvensom det vore skaligt, att,
d& flyttningen ocks& fororsakade bonom kostnader,
&tminstone fuUmaktslosen m. m. bonom ersattes. For
dessa iillfdlliga statsutgifter torde model finnas, om
Rikets Stander medg&fve, att Kongl. Maj:t bartill
kunde disponera det erforderliga af de R:dr 7,500,
dem de vid den sista forflutna Riksdagen anordnade
for Riks-Arcbivet, men som af bekant orsak icke blif-
vit utbetalte.

Uti det ofvannamnda underd&niga betankandet af
den 20 October 1837 ddagalade jag den menliga
verkan for Riks-Arcbivet, som upplosningen af det
fordna sambandet emellan det Kongl. Kansliets sar-

skilda afdelningar, s& Ifinge de sammanhoUos till or-
ganisk helhet af ett styrande Collegium, hade &stad-
kommit. Riks-Archivet, hvars tjensteman forut kunnat
vinna och ej sallan viinno befordran till form&nligare
plateer inom Stats-Expeditionerna, blef derefter ett
litet enstaka Embetsverk, fr&n hvilket all B&dan be-
fordran upphorde; och nar afven af dess, redan &r
1810 alltfor f4, ordinarie tjenster en tredjedel seder-
mera indrogs, saknade unge duglige man uppmuntran
att der soka intrade. Genom de arfvoden jag haft
att utdela har val detta forh&Uande under de sednaste
&ren blifvit i n&gon m&tto forandradt. Men skall
Riks-Archivet kunna forsakras om varaktig tillg&ng pa
skicklige, uti goromS.len derstades inofvade, och med
de olikartade, i m&nga forvaringsrum spridda, hand-
lingsmassorna bekante arbetare, s& ar nodigt att or-
dinarie bestallningame okas, &tminstone till det fore
1810 faststallda antalet, s& att hoppet om befordran
inom det isolerade Verket m& kunna der qvarhalla
och framgent dit inlocka s&dane e. o. Amanuenser,
som, efter att vid Universiteterna hafva beromligen
aflagt erforderliga kunskapsprof, visa sig hafva syn-
nerlig lust och fallenhet for historiska forskningar.
Endast harigenom kunna de sarskilda insigter, hvilka
i Riks-Archivet, mera an kanhanda i n&got annat Em-
betsverk, fordra att genom tradition fortplantas, blifva
der oafbrutet underh&llna.

Men 6& val for de unge man, hvilka blott genom
hoppet att forr eller sednare erh&Ua ordinarie tjenster
inom Riks-Archivet kunna der fastas, som ock for dem,
hvilka, utan s4dana utsigter, vilja i arbetet der for
n&gon tid deltaga, samt afven m& kunna anvandas att
i andra Archiver anstalla forskningar, erfordras m&ttlig-a
arfvoden; och det sarskilda anslaget af medel derdll

samt till andra Riks-ArchivetB tillfalliga behof, dem
Rikets sednast forsamlade Stander beviljat samt Kongl.
Maj:t afven nu i n&der askat, t&l ej att forminskaB
genom anvandande deraf till stdndiga loner for de nya
ordinarie bestallningar, som jag anser behofliga. I
min afgifna underdaniga berattelse om arbetet i Riks-
Archivet under &r 1843 bar jag sokt visa angelagen-
heten deraf, att detta Verk m&tte vara en praktisk
bildningsanstalt s& val for blifvande civile tjensteman,
som for den historiska vetenskapens idkare. Jag v&-
gar tro att denna skola, som det lyckats mig att, i
ofverensstammelse med Axel Oxenstiernas afsigt vid
forsta organisationen af Riks-Arcbivet, S,ter, ehuru annu
ofuUkomligt, uppratta, fortjenar att vidmakth&Uas ocb
vidare stadgas, heist d& dermed kan forenas omedel-
bar nytta for Riks-Arcbivet.

A loningsstaten for detta Verk ar endast en Vakt-
mastare uppford. Men tvenne aro oundgangligen be-
hoflige.

Efter hvad jag nu haft aran anfora — under
forutsattning att Riks-Archivet finge till Chef Herr
Professor Nordstrom — skuUe, utofver detta Verks
nuvarande alltfor knappa loningsstat, erfordras:
Tillokning af Riks-Archivarie-lonen

allra minst R:dr 580: —

For nya ordinarie Amanuenser

efter vidare reglering, som

den blifvande Chef en mi till

Kongl. Maj:ts n&diga prof-

ning och faststallelse i un-

derd&nighet foresl& » 1,200: —

Till en Andre Vaktmastare circa > 233: 16 2,013: le.

Transport 2,013: la.

Transport 2,013 16^
samt de forut medgifna medel

till arfvoden och andra till-

falliga behof. R:dr 2,500:

Laggas till dessa de nuvarande

ordinarie lonema, med span-

m&ls forhojning, namligen:

1,920: -
1,244: 34

830: -

417: -

279: 46 4^691: 32.

Riks-Archivariens

Actuariens

En Forste Amanuens'

En Andre d:o

En Vaktmastares

8& skulle hela arliga utgiften

for Riks-Archivet blifva R:dr 9,205 -

Denna utgift larer val icke kunna ansee vara
oskaligt stor, om dermed kan istadkommas en s4dan
forbattrad organisation af det Svenska Riks-Archivet,
hvarigenom dess, derforutan foga nyttiga, skatter mS
blifva flerfaldigt fruktbarande. Af hela kostnaden
skulle endast R:dr 2,013: 16 utgora tillokning i den
nuvarande ordinarie loningsstaten.

Under styrelse af en for historiska undersokningar
6& nitisk och synnerligen skicklig Chef, som Professor
Nordstrom, skulle, efter denna plan, Riks-Archivet kunna
hafva att pS,rakna dtminstone fern honom bitradande
ordinarie tjensteman samt atta eller nio extra ordi-
narie Araanuenser. Med denna personal bor, om en
tjenlig lokal erh§,lle8, flyttningen dit af Riks-Archivets
vigtigare handlingar, deras ordnande samt vidare, i
oaf bruten fortg§,ng, granskning och registrerande kunna
verkstallas.

Upsala och Sandbro den 14 September 1844.

Hans JArta.

3**).

For den handelse att, vid nastinstundande Riks-
dag, n&gon Ledamot af Rikets Stander ville, s&som
jag hoppas, vacka fr&ga om en andam&lsenlig orga-
nisation af Kongl. Riks-Archivet, och d& afven gora
kanda mina tankar och "yttersta" onskningar i detta
mil, har jag trott mig bora dem har i korthet fram-
stalla.

Kongl. Riks-Archivets dubbla bestammelse har jag
uti ett, kr 1840 tryckt, underd&nigt betankande af
den 20 October 1837 sokt §.dagalagga. Skall den
nojaktigt uppfyllas och Riks-Archivet blifva hvad det
bor vara, namligen icke endast ett for de sarskilda
Afdelningame af Kongl. Maj:ts Kansli gemensamt
Registrators-kontor, der de sedan en viss forfluten
tid afgjorda handlingar ordnas, forvaras och vid efter-
fr&gan h&Uas vederborande tillhanda, utan derjemte
och hufvudsakligen ett Verk, hvarest upplysningar ro-
rande de flerahanda forem&len for Sveriges Historia
m& finnas i all mojlig fuUstandighet samt med latt-
het tillgangliga for hafdaforskare, sS, anser jag det
vara oundgangligen nodigt, att det erh&Uer en okad
personal af Tjensteman, dels ordinarie, forsedda, om
icke frikostigt dock skaligen, med bestamda, p& Stat
uppforda loner, i gradvis stigande progression, dels
extra ordinarier med tillfalliga arfvoden.

*) Aniedningen till affattandet af denna nppeats, som Jarta sjelf kallar
sltt tegtaniewte^ var sannolikt bans berattigade oro deidfver att bans fdrslag
om Biks-Archivarie-embetets &terbe8&ttande s& lange fdrblifvit ntan p4fdljd.
Det l&nga nppekofret berodde emellertid icke p& n&gon obenagenbet mot bvad
ban fdreslagit. J&ita fick ioom kort derom en angenam vissbet, derigenom
att den 19 Junl 1846 till Riks-Arcbiyarie blef ntnamnd den man, Joban Jakob
Nordstrdm, 8om ban foreslagit.

Harvid m& besinnas, att sedan Eongl. Majrts
Kansli, — ifr&n att hafva varit ett helt^ under styrelse
af ett Riks-CoUegium^ — bUfvit splittradt i sju sar-
skilda, med hvarandra ingen gemenskap agande, Afdel-
ningar, s& bar ock Riks-Archivet kommit att utgora
en &ttonde s&dan, endast stalld under ofverinseende
af Ecclesiastik-Departementets Chef. De befordringar^
som fordom agde rum fr&n bestallningar i Riks-Ar-
chivet till hogre och form&nligare inom Stats-Expeditio-
nema och vidare derifrin ej sallan till andra, afven
de hogsta, Embeten, hafva under de sednaste 50 eller
flera iren upphort. Nar tillika antalet af tjenster i
Riks-Archivet med loner p& Stat blifvit, oaktadt pappers-
massornas oupphorligen vaxande mangd, s& formin-
skadt, att det nu icke uppg&r till det antal, som den
store admiuistrationsordnaren Axel Oxenstiema fann
behofligt for 220 &r sedan till v&rden och behand-
lingen, under en Riks-R&dsherres dagliga tillsyn, af
det d&varande, ojemnforligt ringare forr&det af Rikets
allmanna acter, hvilket den tiden kunde forvaras i
2:ne vanliga rum, utom det der arbetet forrattades;
s& ar den nuvarande ordinarie personalens otillrack-
lighet for bestridandet af mera an registratorsgoro-
m&len ogonskenlig. Den m§.ste s&ledes forokas, om
Verkets hogre bestammelse skall kunna uppfyllas.
Dervid bor hafvas till syftem&l, att fasta vid Riks-
Archivet, genom utsigter till successivt forbattrade lo-
nevilkor, s&dane unge, med erforderliga grundkun-
skaper utrustade man, som der velat intrada samt der
smaningom forvarfvat sig kannedom af dess m&ng-
faldiga och m&ngartade skatter, hvilka skola v&rdas^
ordnas och goras nyttiga, ej endast for Statens och
den vetenskapliga forskningens behof, utan afven, vid
p&fordran, for sarskilda menigheters och medborgares.

I sitt nuvarande skick erbjuder Riks-Archivet &t
sina yngre arbetare blott en enda tjenst, utom Che-
fens, namligen Actuariens, hvilken, ehuru lonebeloppet
icke ar hogre an Protokolls-Sekreterares i Regerings-
Departementema (1,200 R:dr), dock kunde vara vard
att med fler&rig moda efterstrafvas. Chefsplatsen iter
kan icke vara for Verkets underordnade tjensteman
att med n&gon sakerhet p&rakna.

Bland de flere, vetenskapligt bildade, ganska dug-
lige, nitiske och i gorom&len inofvade extra ordinarie
Amanuenser, som under de sednaste &ren blifvit &t
Riks-Archivet forvarfvade, skuUe troligen knappt n&gon
enda der qvarstadna, ifall hopp om vidare befordran
an till ordinarie Amanuens-bestallningar, med for deras
framtida bergning alldeles otillrackliga loner, dem icke
dertill uppmuntrade. Jag kan, sakrare an m&handa
n&gon annan, bedoma hvad icke blott Riks-Archivet
utan afven den historiska vetenskapen och Staten
skuUe forlora genom deras afg&ng frin den bana,
hvilken de s& beromligen antradt; och det blefve se-
dermera icke latt att ersatta denna forlust.

Hvad Riks-Archivarie-tjensten betraflfar, mi jag an-
marka, att, nar rangen och lonen for densamma be-
stamdes till likhet med Expeditions-Sekreterares i de
d&varande Stats-Expeditionema, kunde innehafvaren
deraf gora sig nastan saker om befordran till en
Kansli-R&dsbestallning — den, nast Hof-Kanslerens och
Stats-Sekreterames, d& fomamligaste inom Konungens
Kansli. Nu, sedan Riks-Archivet blifvit en egen af-
skild del af det fordna hela, och d& dess Chef, som
ej kan vanta n&gon ytterligare befordran, bor aga
flersidigare och vidstracktare kunskaper, an Expe-
ditions-Chef er inom Departementema af det Kongl.
Kansliet, anser jag det vara hogst skaligt att han

in& Srinjuta samma lonebelopp Bom de, eller 3,000
E:dr B:ko.

De nya tjenster, som jag finner behofliga uti
Riks-Archivet, om for detta Verk skall kunna p&raknas
framtida tillg&ng p& skicklige och vid gdrom&len vane
arbetare, aro:

l:o Tvenne, som — under hvilken benamning man
kan finna lamplig t. ex. Arbets-Chefer — skola, lika-
8om Actuarien det nu ar och m& tills vidare for-
blifva, varda ansedde jemnlike med Protokolls-Sekre-
terare uti Regerings-Departementerna och till enahanda
loner som desse berattigade. Deras &liggande skulle
vara att sjelfve forratta vigtigare och sv&rare forsk-
ningar samt att, efter Riks-Archivariens foreskrifter,
leda Amanuensernes arbeten och hafva tillsyn ofver
dessa.

2:o En Forste och en Andre ordinarie Amanuens
utofver antalet af dem, som nu aro eller, i foljd af
Rikets Standers vid den sistforflutna Riksdagen bevil-
jade anslag, blifva dertiU forordnade.

3:o En oundgangligen behoflig Andre Vaktmastare,
jemte den & Stat af &lder uppforde.

Under den tid d& jag, utan begard eller erh&Uen
andel af Riks-Archivarie-lonen, forest&tt Riks-Archivet
och dervid f&tt mig i Nider till&tet, att till Verkets
nytta disponera, efter af Kongl. Maj:t faststallda gran-
der, berorde besparade Ion, har jag anvandt en storre
del deraf till, likval allt for m&ttliga, arfvoden &t unge
man, de fleste Philosophiae Magistrar eller Juris Can-
didater, hvilka varit hugade att tills vidare uti Riks-
Archivet tjenstgora samt med synnerligt nit der tjenst-
gjort. Om deras forrattade arbeten har jag §j'ligen

afgifvit underd&niga berattelser, jemte redogorelser for
de af mig forvaltade besparingsmedlen, uppg&ende
(jemte ett extra anslag af R:dr 500) till ett Bamman-
raknadt belopp af R:dr 14,718: 20 b. B:ko. Min vid-
stracktare for framtiden beraknade afBigt med deBsa
arfvoden bar, s&som mina &rliga berattelser (hvaraf
den for 1843 finnes inford i TidBkriften Freij, 20:de
haftet) utviBa, varit att Btifta en praktisk biBtorisk
Skola eller ett Seminarium, der amneB-Bvenner, s&val
for RikB-Archivet, Bom for andra Embets-Verk och for
Laroverken BkuUe bildaB. Med innerlig tillfredBBtallelse
har jag sett denna anBtalt, eburu annu ung, bara
omisBkanneligen goda frukter. DesB framtida best&nd
ocb ytterligare forkofran ligger mig, vid min sanno-
likt Bnart foreBt&ende bortg&ng ur lifvet, omt om hjer-
tat, ocb jag boppas att for detta andam§.l ett eget
n4gorlunda tillrackligt anslag beviljaB. Jag v&gar dock
icke foreslS, det bogre, an till R:dr 2,000 B:ko &rligen,
under forutBattning att de ofvan yrkade, ordinarie
lonema sdrskildt & Stat uppforas. Det blefve d& rin-
gare, an det belopp, Bom RiketB sednast forsamlade
Stander beviljade &t Riks-Arcbivet (R:dr 2,500), men
Bom befunnits vara alltfor knappt, enar det skulle an-
vandas b&de till loner for 2:ne nya ordinarie Ama-
nuens-beBtallningar ocb en Vaktmastare Bamt till arf-
vode &t extra ordinarier, ocb nar icke tillika medgafs
den Bkaliga fordran, att till Eongl. Maj:ts dispoBition
sknlle utbetalas de] R:dr 7,600 B:ko, bvilka de nast
foreg&ende Standerna bade anordnat p& Riksgalds-
Kontoret, men desB Styresman, i foljd af sitt egenmak-
tiga droJBm&l att fuUgora bvad deras principaler dem
foreskrifvit, undandragit sig att utgifva.

Efter bvad jag nu foreslagit, skuUe den okade
anslagBBumman till Riks-Arcbivet komma att uppg4.

sisom en har bifogad**) berakning visar, till B:ko R:dr
6,946: 32 och hela kostnaden for detta Verk till R:dr
12,836: 12.

Denna summa m& anses betydlig, men d& den
flerfaldiga nytta, Bom derigenom skuUe iBtadkommas,
tages i betraktande, och d& en s&dan kostnad jenm-
fores med den vida storre, som anvandes for, mS-
handa, icke lika vigtiga andam&l, samt med dem, som
andra Nationer hafva osparda for v&rdandet af sina
minnen, sk skall den af iipplyste medborgare saker-
ligen finnas vara ganska m&ttlig. Den sparsamhet,
som hindrar en offentlig inrattning att mer an ofull-
komligt ern& sin bestammelse, ar misshush&Uning.
Med den organisation af Riks-Archivet, som jag fSre-
slagit, skulle det kunna blifva en central-anstcdt, till
hvilken vigtigare handlingar, som der saknas, komme
att anskaffas, i bevittnade afskrifter, ur andra offent-
liga Archiver eller Bibliotheker samt enskilda samlingar,
och hvarest en i mojligaste mitto fuUstandig kanne-
dom af s&dana spridda historiska tillg&ngar skulle finnas.
Verket finge d& ett antal af kanhanda 15 eller 16,
dels ordinarie tjensteman, dels extra ordinarier, hvaraf
flere kunde, sival uti de ofriga Archiverna i Hufvud-
staden, som uti Upsala Bibliothek, Skoklosters, Tidons
m. fl. gora undersokningar och derifr&n sammanbringa
hittills obekanta historiska skatter, P& detta satt blefve
det icke allenast mojligt, att for framtida tecknare af
Sveriges hafder bereda en lattare och fullstandigare
tillg&ng p& upplysningar, an den, som nu m&ste p& flera
stallen, ofta med forspilld moda, sokas, utan afven skulle
historiska kunskaper och intresset derfor utbredas inom
Nationen, samt dess anseende hos frammande Folk
upphojas. Att Svenska Folkets fordna tillst&nd och

*) Se nedanst&ende Bilaga.

oden, dess lagars och seders omvexlingar, dess sam-
hallBforfattnings utbilduiDg o. s. v. annu, oaktadt de
stora framsteg denna v&r inre historia under den
sednaste tiden gjort, fordra, att genom upptackter och
begagnande af nya kallor undersokas, misstag rattas
samt lyckliga aningar bekraftas, larer ingen neka,
hvilken tagit en narmare kannedom af v&ra hittills
forvarfvade insigters ofullstandighet och osakerhet.

En synnerlig ifver for historiska forskningar har
under den sednaste tiden varit verksam hos andra i
den Europeiska civiUsationen deltagande Nationer, sar-
deles hos dem, hvilkas Statsforfattningar aro konstitu-
tionella. Forut obekanta urkunder hafva blifvit p&
allman bekostnad uppsokta och i stora samlingar fr&n
trycket utgifna. For att istadkomma en enda s&dan
samling, har Franska Deputerade Kammaren anslagit
en &rlig summa af 120,000 francs. Frukterna af detta
nit for upptackter af hittills okanda forh&Uanden visa
sig i nyare historiska arbeten med riktning till det
inre af samhallslifvet, samt i hela utbildningen af den
historiska vetenskapen.

Jag ville tillagga en onskan om n^got allmant
understod for utgifningen af Handlingar rorande Skan-
dinaviens historia ^ hvaraf en n&got forandrad redak-
tion, m&handa, skuUe gora lasningen mera allman.
Af dessa handlingar hafva hittills 27 volumer blifvit
utgifna med icke ringa pekuniar forlust, till hvars
betackande det fordrats adelmodiga &rliga g&fvor af
Hogstsalig Konung Carl XIV Johan och af den d. v.
Kron-Prinsen, nu Konung Oscar, samt afgifter af ett
enskildt samfunds Ledamoter. Den nytta, som denna
anstalt stiftat, ar synbar uti nastan alia historiska ar-

beten af hogre varde, hvilka under de sednaste 4reD
hos OBS utkommit. Men ehuru nara sammanhang den-
samma bar eller kunde f& med Riks-Archivet, m4 jag
dock icke bar, B&som ett bland dettas narmaste bebof,
yrka berorde understod.

Detta mitt Testamente ofverlemnar jag att forvaras
uti Kongl. Biks-Arcbivet. Ebvad det vinner n&got af-
seende eller icke, m& det i en framtid vitna om min,
intill lifvets grans ibardiga, nitalskan for ett Verk, it
bvars upprattb&Uande ocb forkofran jag, oegennyttigt,
egnat de sju sista &ren af min verkBambetstid.

Fr&n min BJuksang i Dpsala den 26 Maji 1846.

Hanb Jarta.

Bllaga.

Nuvarande Anslag &t Kongl. Eiks-Archivet :
Riks'Archivariens Ion efter

Stat B:ko R:dr 1,800: -

Derunder beraknad spanmil,

som genom skilnad emellan det

beraknade priset och det nu for

langre tid stadgade marke-

g&Dgspriset, forhojer lonen med 120: — 1^920: —
Actuariens Ion efter Stat 1,200: —

Tillokning for spanm&l 44: 34 1^244: 34,

En Forste Amanuens efter Stat 800: —

Spanm&lstillokning 30: io 830: io.

En Andre Amanuens efter Stat 400: —

Spannialstillokning 17: — 417; _

En Vaktmastare 266: 32

Spanm&lstillokning 11: — 277: 32.

Hartill kommer:

Af Riksens Standers vid den
sistforflutna Riksdagen bevil-
jade okade anslag &t Riks-
Archivet larer komma att utg&:
Ion &t en ordinarie Forste Ama-
nuens 800: ~ '

Ion &t en ordinarie Andre Ama-
nuens 400: — 1,200: —

Summa af nuvarande anslag: 5,889: 28>

Transport 5,889: 28.

Transport 5,889: m.

Jarta foresl&r:
Tillokade eller nya loner:
At Riks-Archivarien tiUokning fr&n

ofvanst&endebeloppRidr 1,920

till R:dr 3,000 1,080: -

For 2:ne nya.tjenster lika med

ProtokoUs-Sekreterares & Rd:r

1,200 for hvardera 2,400: -

For en ny Forste Amanuens-bestall-

ning 800: -

For en ny Andre Amanuens-bestall-

ning 400: —

For en Vaktmastare 266: 32

Samt:
Sdrakildt anslag till arfvoden &t

extra ord. Amanuenser 2, 000: — 6,946: S2,

Summa Summarum B:ko R:dr 12,836: «-
ObB. under de nya lonerna ar ej nagon tiUdkning

for spanmai beraknad.

Efter Jartas plan skuUe Riks-Archivet hafva en

arbetande personal af:

Chefen 1

Actuarien 1

Nya Tjensteman med Prot. Sekr:s Ion 2

Ordinarie Forste Amanuenser 3

D:o Andre d:o 3

Extra Ordinarie minst .,., 6

16.

Bl 49

Erik XIV:s tid

upprattadt

af
E. W. BERaMAN.

1660. (?)
Bidslair angAende koniiog Erik XIYts tillimiuule resa till England.

(Odat.)

•

B&dsherrarne forklara sig nfast enfoldige och swage ware thenne
boge aak retteligen kunne forstAv. Drottningens uppforande forefoU
dem sallsamt, 8& mjcket mera som de ju ro&8te anse K. M:t lika hog
i stAnd och dignitet som drottningen af England. Deras forslag vore
emellertid, att K. M:t late an en g&ng en beskickning afgft till Eng-
land for att p&yrka ett fuUkomligt svar och saker lejd eller gisslan;
om man med denna legation icke komme narmare m&let, vore tillfalle
att d& vidare rAdslft med K. M:t om saken. »Wij rooste thet ju
wisserlig bekenne, ehure wij thenne Engelske handell offwerwege, siL
finne wij honom fast beswerligen b&de for E. Kon. Ma:tt och thette
menige rike, i thet E. Kon. Ma:tt hafwer mogett opa honom wentt;
«kalle thet nn allt ware fafengt, wore ju hogtt och fast fortrettligett,
twertt om ther wij och skulle rade E. Kon. Ma:tt op& sadane owisse
forslag att drage afif landett och sette E. Kon. Ma:tt och thette rikes
hoge wellferd i sadane hog fare, kunne wij icke heller for Gud och
all werden forswaro).

Concept. — A tergo: »Rfidedes anslag och betenckende».

3 ark.

Arehir, meddel.

50 32

166L

NA^e artickler gtUlte npA Koii:ge Mitti bebug oeh fOrbltlriBg
emellen Hans Kongrse M:tti efflerkommeiide och liJffserirwiBger.

(Odat.)

Utgora, s&8om synes, ett forsta utkast till Arboga Artielar
(tryckta hos Tegel, Erik XIV:8 Hist. pagg. 12—27).

Kenskrifvet exemplar. — A tergo: »Nfigre puncter atalte lor
kong:e effterkommande mans arffwinger». 2 ark.

KongL M:ttz w&r aller ]iAd:te herrls B&dx swar oeh betftaekende a|i&
tbe proposlssloner ocb framsetnlngor szoin Kongie Mrtt wftr aller
n&dtte berre gOnnni Hans M:tti seereterer JVrgenn Pedenxou
mniidtllgeii InfOr tbem bafwer proponere latidt, doob op& Hans
l[;ttz bOge forbitringb. Datum Holmin 12 JoliJ anno d. 61.

Om the Lifflenslce saker och handlinger.

Med anledning af Revals iDtagande foresl&s stadens proviantenng
och besattande med nodigt manskap samt slottets reparation for att
ofver vintern kunna skydda sig mot fiendtligt anfall; den kringboende
landtbefolkningen afvensom arbetsfolk Mn Finland kunde anv^andas
till fastningsarbetet.

For att trygga besittningen af staden borde man afven soka be-
magtiga sig omkriDgliggande fastningar s&som sarskildt Wittenstein
och Padis med derunder lydande Ian, »ther mann ann skulle the^
udoffwer forspille n&gett sty eke penningem. I fall ryssen haraf sknlie
retas, 8& hade han ju redan forut lika mycken anledning till fo^
trytelse p& grand af Kevals intagande, »gdnam hvilkett hann fast
storre tilgangh hijtt in i Ostersjonn ann gonum nagre andre orter
haffua motten. Alia fiendtligheter mot ryssarne borde i ofrigt undnkas.

Till hofvidsman ofver krigsfolket forordas Claes Christersaon, till
slottsfogde p& Kevals slott Erik H&kansson och till slottsskrifvare
Erik Henriksson eller Lasse Andersson.

P& samma satt som Eeval borde ock Wiborg och Nyslott be-
fastas.

Renskrifvet exemplar. 2 ark.

33 51

1562.

Swar op4 the artieler som K0119L Mrttz trogiie mln och BAdh her
Gabriel Christiemaon, her Tore Person, her Hans Claesson, her
IMonisluB oeh her Knnt Knntsson genom Martlnam Helslnynm
hleffwe fOrestelte och andragne ndi Stoeholm then Udayh Jannart
anno Chrltti 1562.

1. Ang&ende konungens giftermftlsplaner forklarar sig r&det af
hjertat &8tunda att K. M:t »thet forste mogeligit wore m&tte bekomme
then persone, som Hans Kongl. M:tt tienligh och behageligh ware
m&tteji, p& samma gftng det dock p& det bestamdaste afstyrker akten-
skaplig fBrbindelse med n&gon person inom landet. Men som K. M:t
icke Yore hagad att ing& n&gon s&dan forbindelse utan att forut
hafva sett personen i fr&ga och det icke vore i E. M:ts sinne att
resa nftgonstades forutom till England, s& kunde r&det ej annat an
tillstyrka en s&dan resa; forhoppandes att K. M:t uti Skotland »wall
sknlle igenom samme reese ock n&get utratta, hwar Hans Kong:e
M:tt udi Engelandh inthet fructsamligen skaffe kunde».

2. Borande fr&gan om harmastaren i Lifland, hvad man hade
att gora, i fall denne icke ville ing& n&gon forlikning med K. M:t,
anser r&det bast, att K. M:t tills vidare endast besatte och forsvarade
de orter, som redan vore i K. M:ts v&ld, »op& thet att then andre
handel om giffterm&ledt icke langre fordroies, efPter hele Sweriges rijke
ligger ther storre macht op&».

3. Om det deremot skulle visa sig att ryssarne hade n&got fiendt-
ligt i sinnet, s& ans&ges icke r&dligt att K. M:t beg&fve sig utur riket,
enar man icke skulle kunna gora s& manligt motst&nd i hans fr&n-
varo, som om han vore i riket narvarande.

4. Betraffande pfaltzgrefvens gifterm&lsanbad till froken Anna,
s& anse r&dsherrarne detta val kunna tillstyrkas, dock borde prinsessan
foras pfaltzgrefven till handa for att undvika de stora omkostnader,
som skulle fororsakas^ om broUopet skulle forsiggS inom lands.

Original, undertecknadt af Gabriel Christersson (Oxenstierna), Thure
Bielke, Hans Claesson (Bielkenstierna), Dionysius Beurreus och Knut
Lillie. — A tergo: »af n&gre r&dzper8oner».

1 ark.

52 34

Thetse efftenne artlcler bleffire KongrL Mttti wAr allemidtte herres
trogne min och BAdh greff Peder Brae, her Blrge NlelBon, her
JSreii Erichton, her Jtafi Bonde oeh Jacob Tnrson ntaff Kartiiio
BeUiBgo fOrestilte oeh andragne udl Stocholm then 26 JannarlJ
anno Christ! 62 att the samme artlcler flitellghen ^Ifirerwlge oeh
h5g:te £• M:tt sltt gode rAdh och betenkende ther opA aeden
giffwe wUle.

Fonta punkten behandlar konuDgens gifterm&l och forfrftgas der-

uti, hnruvida r&det aosftge aQdam&Uenligt att K. M:t fallfoljde frieriet

i England eller late det falla eller om i aamma areude horde for-

handlaa p& nftgon annan on utom riket eller om K. M:t flkuUe randa

aig till n2gon inom landa, »och att Hans Kong:e M:tt db& bliffwer

fridt effterlatedt att tage then Hana M:tt behager, oanaedt utaff hwad

slecte eller atam hon heist ware kan».

Then andre artickell,

Om sandebuden ifr&u Byssland icke skulle stadfasta freden med
K. M:t, huru man sig d& mot dem forh&lla skulle, samt om K. M:t
i s&dant fall horde med konungen i Polen ingi fBrbund emot rysaen.

Then tridie artickell.
Om pfaltzgrefven hertig Jorans gifterm&lsanbud till froken Anna.

Then fierde artickell.

Om sandebuden, som f5rvantades ifrSn Polen, icke skulle foreaU
n&gon antaglig forlikning emellan K. M:t och harmastaren, hvad be*
slut K. M:t d& skulle fatta mot de liflandske.

Renskrifvet exemplar. 1 ark.

Thette efftenne BAdaslagh och betlnkende haffire Konghe H:tti wAr aller
nAdlgste^herrea trogne min och Bidh greff Swaate Store, greffire
Peder Brae, her Birge Nilaon, her JSren Erichson, her Jdns Bonde,
her DIonisins Barrens oeh Jacob Tnrson om then handel ndl
Lifllandh IfHL sigh giffwlt thenn 26 JannariJ anno 1662.

Eftersom frftn konungen i Polen sandebud vore att lorvanta
for att underhandla om forlikning mellan K. M:t och harmastaren i
Lifland; eftersom hertig Johan sarskildt entraget begart att K. M:t
icke skulle upptrada fiendtligt mot konungen i Polen, »p& thet bans
furstligh n&des saak lycksaligen udi P&landh nu begynt ocb nasten ful-

35 53

andet tberigenom icke mfttte blifTue (orhindredt och till inthet giordhv;
eftersom ryssen i denna yinter med en vSldig styrka formodades ftmua
angripa Pernau och Wittensten; — p& dessa och flere skal tillstyrka
rftdsherrarne att, fastan rattmatig orsak nog forefans for K. M:t att
bekriga harmastaren utan afseende derp& att konungen i Polen hade
tagit honom i sin clientel och forsvar, K. M:t gjorde hertig Jo-
han 8& mycket till viljes, att hvarje fieudtlighet mot harmastaren und-
vekes, intill dess konungens i Polen sandebud blifvit horda. S&som
gengald for denna broderliga valvilja yore att hoppas, att hertig Johan
skulle hos konungen i Polen »for lideligh summe penninger» ntverka
slotten Peman och tillafventyrs nftgot mera der i landet.

Som i ofrigt icke vore n&gon stadig fred vare sig med ryssen,
konungen i Danmark, harmastaren eller konungen i Polen, anse r&ds-
herrarne icke r&dligt, att det i Reval ofverflodiga manskapet skulle
hemforlofvas utan borde detta antingen ofverforas till Finland och
der forlaggas i qvarter eller ock qvarh&llas i Reval och provianteras
ifr&n Finland.

Renskrifvet exemplar. 1 ark.

1663.

Adbo ete. 1668 thenn 6 dagh NoTembris bleff aff the gode minii och Ko.
Mttt% till Swerige w&r aller nAdlg:te herris r&dh^ som medh Hans
Koiig:e M:tt wore tillatftdes fOr Halmstadh, udi sA& m&tte bewogett
och samptyehtt om tesse efftenne ftrender^ som hftr effther fOlger.

1. Enar belagringen af Halmstad droge ut ph tiden, vore r&d-
ligast, att konungen ej langre qvardrojde derstades, utan begSfve sig
ofver gransen in i Sverige igen, i anseende till lagrets trangsel,
osnndhet och obeqvamlighet samt sv&righeten att erh^la vthen del
till Tichtualie och trachteringh, som Hans Ko. M:tt medh ratthe agner
och bor hafFwe», s& ocks& med anledning af sjukligheten bland krigs-
folket, hvilken kunde foranleda, j»att Hans Kong:e M:tt m&tte ock
n&gen siukdom p&kommai>.

2. I fall konungen af Danmark skulle framrycka med en stor
krigsmagt, vore det olagligt om K. M:t vore narvarande, emedan
man d& for skyddandet af bans person m&ste anvanda mycken om-
sorg, som annars kunde mera odeladt rigtas p& krigsmaterielens undan-
skaffande ofver gransen, »nar behof kunde goras att man schulle up-
lycke*.

54 36

3. Till foljd af den aena ftrsiiden och krigsfolkets ajakligliet
?ore df?er hufvud ej ridligt att langre fortaatia Ualmatada beUgring,
utan 8& anart K. M:t dragit dadan, borde man am&ningom Ilia
fora bort ofver gransen all krigamateriel. Skyttet och archeliet knnde
tilla vidare foras till Jonkoping, dit iifven alia bonder, aom ifr&n Up-
land och andra landaandar vore nedkomne, borde begifva tig.

Original med sigiller. Underskrifter: Gustaf Olofsaon (Stenbock),
Goran Eriksson (Oyllenstierna), Birger Nilsson (Grip), Claes Chriaters-
son (Horn). 1 ark.

1664.

Thette efftenne wardth bealntedt oeh opA Kongxe Mxtti till Swerige
minn aller n&d:to herria iiAd:te beliagh cell gnnstlge IQnuadrin^
ber&dtslaget aff Hans Kongse Martti fOrtroghne rAdjEfOnraiiter ndi
SUchUm theiin 11 May anno 64,

F& grund af ryktet om Calmar slotts tillamnade belag^ng af
danskame, foresl&s dess forseende med nodigt manskap och ammnni*
tion samt lagerplatsers upprattande Fid Vadstena och Linkoping;
tillika lemnas narmare forslag till krigsrustningar. Yare sig ryktet
om Calmar slotts belagring skulle besanna sig eller icke forordae
till sist Vadstena s&som lamplig motesplats for krigsfolket, hrarifrin
K. M:t kunde t&ga &t hvilket U\\ som heist.

Original, undertecknadt af Birger Nilsson (Grip), Claes Christers-
son (Horn), Hans Glaesaon (Bielkenstierna) och Jakob Bagge.

2 ark.

TheiiB 8 Janli anno 1564 litt £ong. Mxtt wAr aller n&dig:tte herre
proponere hOgttte Kong. Mttti gode mftnn oeh BMh hum aiaom
her effter fQretages achuUe med Kongte M:ttx aehipiflothe.

Bftdet tillstyrker flottans hastiga utredning for att med det allra
forsta afg& till sjos och angripa fienden. Till flottans befalhafvare
anser r&det l&mpligast att 2:ne eller 3:ne personer utsAges p& skilda
fartyg, men med lika myndighet och gemensam beslatanderatt.

Sedan forenamnda fr&gor blifvit besyarade, inl&ter sig r&det i
skrifvelsens sista pnnkt p& K. M:ts plan att i egen person angripa
fienden, »endoch them war intedt proponerett.» Det forklarar aig harom

37 55

hysa »ett stort bew&g]i» och anser det vid denna tidpunkt ingalunda
vara rftdligt, syDnerligast pi grand af krigafolkets ringa antal, de nyut-
skrifnas bristande ofning och otillrackliga provianteriDg, men foresl&r
i stallety att konungen akalle skydda gransen och Calmar fining och
till den andan sianna i Ostergotland och llta det ofriga krigsfolket
draga mot fienden.

P& samma ark:

Tbenn annen dag ther effler som war thenn 4 JaniJ wart fSnde gode
herrer Sfreranttwardet ett Jacob Turssoims breff, hwllkett sam-
me dagh war ankomnitti belangende nAgott krigif oik, som achulle
fSrschlckeB Hrk OstergSttlannd her Carolo Be Moraay till und-
aettniiigii, item om brotter ocli thenn menige manndz npfordringh
i fSnne landzende.

Ostgdtaknektarne och adeln i Ostergotland foresl&s till de Mornays
nnderstod.

Eoralaget att uppkasta en brftte p& Holaved tillstyrkes, dock
borde man fogeligen handla med bonderna i Smfiland, p& det de icke
m&tte tro eig lemnade bjelplosa eller ofvergifna.

Att kalla man ur huse i Ostergotland syntes r&det icke vara
Umpligt, utan borde i st&Uet 2:ne utgdra den 3:dje eller 3:De utgora
den 4:de.

Renskrifvet exemplar. 1 ark.

Bidalagh som sehedde thenn 11 Septembris ndi Calmare anno 1564
och wore thesae elTtherme som p4 thenn tijdh tillst&des wore:

Greffae Swante (Sture). Her Birge Nielsson (Grip).

Her Niels Krumme. Her Claes Flammingh.

Lasse Bromss. Joenn Schriffuere.

Anders Nielsson. Unge Niels Boije,
Lasse Torstensson (Bam).

Then fdrste Artichel.

Om det vore r&dligt att K. M:t uti egen person stannade hos
krigsfolket eller ej.

Svar:

Baat och r&dligast vore att K. M:t beg&fve sig till Upland med
n&got manskap och det ofriga krigsfolket skickades »therhadhenn som
thee n&gett uthratte kunne^.

56 38

Then andre ArUcheU,
Om K. M:t skuUe gora nUgot intig i Danmark och p& hrad ort.

BUff ad bealutidt:

Eftersom Blekinge roestadeh vore afbriindt och man s&landa der
ej kunde gora infall, vore r&dligaat att harmed uppskjata, tills man
fioge underratteUer frAn Claes Christersson och Carl de Momay och
tills allt krigsfolket kunde blifva saroladt i Jonkoping eller annor-
stades, dft man vidare kunde besluta.

Tridie ArtichelL
Huru K. M:ts skeppsflotta m&tte skyndsammast kuuna affardigas.

Bleff 8d beslutedt:

Som skeppens besattning ej var fulltalig, vore bast att Iftta flottan
annu ligga 14 dagar eller 3 veckor, till dess man hunne fBrskaffa sig
sjofolk ifr&n kopstaderoa.

Medan llottan Uge stilla, borde sjofolket samfaldt anvandas till
att upptaga det sjunkna fartyget Elephanten och kunde for detta
andam&l n&gra gamla skepp anvandas, ohwilke mann kunne sanckie
fuUe med 8teenn».

Concept. 1 ark.

1666.

Effter thenn stoormechtlgeste hOgbome fterstes och herres, her Erich
thenn flortende^ SwerlgiSi GOthis, Tenndes sampt Here theaa til-
behVringers konmighy wAr aller n&dlgeste herres och konnnghs
nidigeate befallningh, fthr osa hir effterschref ne aff Hans KoBg;c
M:tti troo tienercy procurator och aecretorere JQrenn Pederaaonm
irordet proponeret om thesae efftenne hSgstberte Kongte Mattta
och Swerlgia rljkera Mge ahnllggendea Shrenderi tUl att beridsU
och sedenn giftue wArt onderdAnigresthe trognc bctenckicnde thei^
ndlnnen tilkAnne« Actom StAckhAlm thenn 11 JannariJ anno 1566»

Och vardt oaa thenne efteracreffne meningh proponeret.

S&val for att vthess batter gore thet Oud thenn alzmechtigite
haffuer ordnet och skickedtn som till landets basta och bestAnd forklarar
K. M:t sig vara betankt «>att giffue sig med thett forste udi ett christe-
ligitt echteskapz st&nnd och icke igenom lose forhalninger sig her efiter
uppeh&lle lathev, och begar derfor r&dets betankande, huru sKong:e

39 57

Ma:tt een hoglofflig furstinne till sinn hierttens aller kareate gemaell
och drottninge bekomme mAUe».

R&dets 8var inledes med en forklariag, att det vore for ringa att
harutinnan rida K. M:t, »althen8tand att Hans Kong:e Ma:tt ahr aff
Gad thenn alzmechtig:te med sAdanne hogt kongeligitt forstinnd begiffuet,
thet Hans Kong:e Ma:tt ndi thett och altt annet thett badzte r&d hoos
sigh haffuer beslutedt^. Af eget ringa betankande kunde r&det dock
inse, att det vore Gud behagligare, om konungen vore stadd i ett kriste-
ligt aktenskap an dess forutan, likasom det vore Sveriges rike till
storre hngnad och gladje, om det hade att formoda till Sveriges fram-
tida regent den som vore K. M:ts r&tta mansaffoda, hvarforutan endast
vore att forv&nta undergfing och evigt forderf. P& dessa grander tiU-
styrker r&det, att K. M:t mAtte med det iorsta »I&ta sig bewarffaett.
Men som hvarken uti Tyskland eller n£gon annorstades uti kristeu-
heten funnes n&gon, som vore af lika hogt kangligt st&nd som Hans
Kongl. M:t forutom kejsar Maximilians systrar, s& hemstalles till
K. M:t sjelf, huruvida han behagade fria till ndgondera af dessa eller
(ehura icke likmatigt Hans M:ts kungliga stAnd) om K. M:t annu
ville underhandla hos landtgrefven af Hessen, hos hertigen af Cleve
och hertigen af Bayern.

Om K. M:t icke funne behag i nUgon af dessa foreslagna eller
underhandlingarna droge ut p& tiden, sk kunde r&det icke forvagra
K. M:t att fritt valja, sUsom detta ar tillAtet for afven den ringaste
unders&te. Om derfor K. M:t icke innan nastkommande S. Johannis
BaptistsB dag erholle nojaktigt besked, s& att fore Laiirentii dag hem-
farden kunde ske, s& skalle det vara K. M:t efterl&tet, (»sfisom och
Hans Kongl. Ma:tt uthenn w&r bewilligung macht haffuer till att gore
och late») att har uti Sverige taga till akta hvilken person, som honom
heist behagade, dock vore det r&dets onskan och odmjukaste begaran
att K. M:t »icke udi ringere ann adels st&nnd thett gore werdiges».
Pft samma g&ng medgifver dock rAdet, att K. M:t hade ratt att till
denna vardighet upphoja hvem han ville, hvarfor det ock till sist for-
klarar sig villigt att s&som rikets drottniog erkanna hvem det vara
mky som K. M:t till sin gem&l utsftge.

a) Original (2 ark). Underskrifter : Svante Stare, Per (Brahe),
Carl Gera, Thure Bielke, Hans Claesson (Bielkenstiema) och Hogen-
skild Nilsson (Bielke), alia med sigill. A tergo: i>£Adslagh 65 om
konangh Erichs giftermfil den 11 Janaarij».

b) Gopia af samma dokument (2 ark).

58 40

Om fredieomdlttoiier ned Daamarlu (8 JalL)

Thure Bielke till Salata, Hogenskild Niluon till Wik, Nils
Boje till Genas, Jakob Henriksson (Hastesko) till Siundby, Irar MIns-
son (Stiernkors) till Korknas samt Tonnis OUson (Wildeman) till
Kittla forklara, att d. 8 Juli 1565 blef dem af K. M:t befaldt att
afgifva betankande om de vilkor, hvarpA fred med Daamark sknlle
kunna ing&s. Deras fBrslag gir at p& foljande fordringar:

Att under Sveriges krona skuUe for all framtid lyda: Blekinge,
Jemtland och Harjedalen; att konungen af Danmark genast sknlle
likaledes till stindig besittning ofverlemna Bohus* Ian och slott, Wiken,
Norra och Sodra Halland samt Elfsborgs slott med all den krigs-
ammunition, som der fanns, nar slottet utaf konungen af Danmark in-
togs. Konungen af Danmark finge ej heller hvarken & egna eller
1 sin broder Hertig Magnus* vagnar befatta sig med Wiken i Lif-
land utan skall detta land ensamt tillhdra konungen i Sverige ^).
Ehuru nfigra landsorter harmed namngifvas sAsom borande till Sverige
aftradas, afsages dock dermed ej Sveriges ansprUk p& jurisdiction och
rattighet till Norge, Sk&ne och Gotland. Dessa vilkor forklara r&ds-
herrarne sig hafva beviljat och samtyckt och for »the rijngeste condi-
tioner, som the Dansche uthan Kong:e Ma:ttz och Sweriges Rijkers
schadhe kunne nu proponeres, achtet».

a) Original. Undertecknadt af ofvannamnde r&dsherrar utom af
Nils Boje ock Ivar M&nsson, afvensom forsedt med samtligas sigill
fbrutom Ivar M&nssons.

A tergo (Hog. Bielkes anteckning): nThette forsegledis aff her
Ture och migh nolens volens anno 65, d& K. Erich och Joren Pers-
son sochte orsak imoth 08s». 1 ark.

b) Original. Utom de i foregftende dokument upptagne rlds-
herrar forekomma har i inledningen Svante Sture, Claes Akesson (Tott)
Olaes Joransson (Stiernskold) och Christer Persson (Hjort af Flishult).

Handlingen utan nfigon namnteckning och endast forsedd med
Svante Stures sigill. 1 ark.

*) Vid denna sista punkt, som stir i margen, lases vidare af Hog. Bielkes
hand: »Thette fonne skref Joren Person pi en zedell och wille endeligen jagh
skalle skrifaeth her i bradden meth agen handh, theraf fich jagh seden orsak i^
behoUe dethe brefneth quar*.

41 59

lUMMgf MTarl koniuiffeB AfrAdes Mb att I egen p«noB drmga in t
Dumark. (Sept. 1565.)

1. £nar fienden standiirt Yiker undan, 8& snart han f&r afhora
konnngens narhet, vore det icke rftdligt, icke heller af noden f5r K.
M:t att i egen person »8& drage och ijle effther fienderne, allthen-
stand the ingested bijde wille».

2. Eftersom konnngen af Danmark sjelf ej deltoge i kriget, &&
vore det onodigt att K. M:t i egen person skuUe g& i fait mot en
nlatt adelman» s&som Daniel Ranzow, och hade det varit svenskarne
till »8toor forwijtelse«, att K. M:t icke kunnat bruka nigon sin egen
tjenare mot honom utan alltid personligen utfort kriget.

3. Om n&got farligt skulle handa ^. M:t, »8&8om och mykit udi
slidene fall skee kan», 8& skulle det icke allenast landa riket till men,
atan ock laggas dem till last att hafva »p& flisbencken o£fredt K. M:t,
andoch wij theth sinne, hngh heller willie aldrigh haffue wele, thett
wij n&gon tijd wele tenncke heller gore thett K. M:tt kann ware emott,
till skade heller nachdelU.

4. Fiendema vore ock nu s& undertryckta och forsvagade, att
det icke vore behofligt att K. M:t oftare skalle i egen person be-
gifva aig i fait. i>Och haffner Hans Konung:e M:tt meere ahn nogh
och alt for mykit udi thesse nastforledne &hr hafft sin eigen konung:e
persona ospardt uti farlighet emott fienderne. Thet ar och icke
brukeligit att s&dene mactighe och hdge potentater altidt skole udi
eigne personer emott fienderne ware till faldev.

P& grund af alia dessa skal uttala rftdsherrarne sfisom sin mening,
bon och begaran, i likhet med K. M:ts trogna unders&ter, rikets
stander, K. M:ts krigsfolk, knektar och ryttare, att K. M:t icke m&tte
i egen person begifva sig i ftlt mot fienden.

I inledningen aro foljande r&dsherrar uppgifna s&som i r&dslaget
deltagande: Svantc Sture, Sten Eriksson (Leijonhufvud), Gustaf Olofsson
(Stenbock) och Carl de Mornay. Bland underskrifterua saknas Gustaf
Olofasons och endast de tvenne forstnamndes sigill f5refinnas, hvaremot
s&aom medundertecknare tillkommer: Georgius Salemontanus.

Original, begagnadt sAsom concept. 2 ark.

60 42

1667.

S, BAds betenkiende om dlie Lybeskes sSndiiiiir itrka dhe Danske
oeh Polnske^ mSthe emillAn Srerifir® oeh Danmarky krigets ftall-
fOlllande ooh en allmenne gUrdE p&le^iende^ Stockholm then S (i7)
JannariJ anno 1567.

Copia. 1 ark.

Handelen i Upsala anno 67 paa the artlchlar K. M:t lille iniynune
the lybske om fredth sknlle bliffuedt. (Odat.)

Best&r af 20 korta puakter, inneh&llande fornamligast: Lybecks
alltfor stora privilegier oeh vilkor uti Sverige skola ej langre fortfan
men Sveriges i Lybeck bibeh&llas ; Lybeckarne fk segla pi det Narwiska
farvattnet, mot erlaggande af tull; hvad de i kriget forlorat f&r ej
&terfordras; f&ngaroe skola utvexlas eller med penningar losas; fri
handel mellan begge nationerna; Sverige skall hafva en fri mdnstrings-
plats i Lybeck ; Lybeckarne f& ej sluta fred eller f5rband med Sveriges
Header eller gifva dem nflgon tillforsel; till 5 sjostader f& begge na-
tionerna i hvarandras land fora sitt gods utan tull ; Lybeckarne tk till
adeln ocb presterna salja guld, silfirer, adelstenar, ringar oeh sidentyg,
men inga ringare varor; K. M:ts skuld till Lybeckarne fr&n tiden
fore krigets borjan erkannes icke mera, enar de sjelfve utan rattmatig
orsak inledt detta krig.

Renskrifvet exemplar. 1 ark.

BoTiUiande tiU glfltermalet 24 Jan. 1567.

Svante Sture oeh Sten Eriksson afgifva medelst en hogtidlig for-
klaring sin tillstyrkan att, — enar K. M:t8 gifterm&l genom forradisks
praktiker oeh angifningar af personer s&val inom som utom lands
blifvit fdrhindradt oeh de, som K. M:ts uppdrag harutinnan sig fttagit,
handlat motvilligt oeh i strid med gifna instruktioner i afsigt att
platt utrota konung Gustafs afifoda, s&som de forledt hertig Johan till
det obest&nd, bvari han nu befunne sig, oeh kanske haft samma tankar
i sinnet mot hertig Magnus, hvilken de bragt om helsa oeh lifsaund*

43 61

het, d& de form&rkt, att de icke 8& kunde lyckas med honom Bom de
dnakat, och K. M:t, for att i tid forekomma dessa falaka, arglistiga och
iorr&diaka praktiker begart deras r&d — K. M:t med forsta m&tte
ingi aktenskap med den person honom bast behagade, vare sig af
adelig slagt eller icke, vare sig utomlands eller inomlands, p& grand
hvaraf de ock hogtidligen bekrafta hvad en del af standerna vid herre-
dagen i Stockholm foreg&ende &r d. 11 Mars upprattat och beviljat.
De forklara sig vidare villiga att akta den person K. M:t utvaljer
till sin gemil stsom Sveriges drottning och hennes manliga arfvingar
8&8om arftagare till svenska regeringen.

A handlingen finnes foljande anteckning: vOlufif Larsson och
Joren Pedersson bore denne forschrifningh fram. Seden talede forb:te
godhe herrar medh Olaf Larsson allene om afftonen och &thsporde
om bans bethenchiende och rftdh, meden the iche kunne medh nogen
schall sftdant forsegle. Ther p& war Olufz swar, ban moste thet och
sielf bekenne, men ban ville dem fortroligen icke medh bekymbred
hierte forh&Ua, ther the vagrede sigh her uthi, s& ehr och edert brodh,
kere godhe herrar, snart atedt; seden folgde mehre undseijelse efiter,
thet och Upsala handelen, Ondh bettredt, som i Majo samma &hr
skedde, fast sorgeligenn nthwiste.v

A tergo: oCopie uthaf en salige greffwe Swanthes och her Sten
Erichszons p&tvingede forskriffning, som kong Erich af dem hafver for-
dre l&thett, belangende bans gifftermfil medh adell eller oadel innen
heller uthrikes effter bans egen willie och pfi successionen thess man-
ligbe arffningers forsakringh, giffuen i St&ckholm den 24 Januarij a:o Q7».

Vidare med Hogenskild Bielkes hand: »Thette er en fast otil-
bdrligeu aftvungen forskrifning, s& ath ban hadhe allerede p& den tidh
sitt thyranniske modh i sinnett, som ban sedan fulbordede i Upsala
den 24 Maij samme khr».

sThet m& ware Gudhi klagett at 8& handle medh trogne under-
8&ter».

Benskrifvet exemplar. 1 ark.

62 44

BlksesB Bids ridsslagli om Mudat till itlndenie^ hwmik 1 krigi-
BAAker fthr att bestella, Hollendemes betalniiif^ Gnbenuitmr I
Finland^ krigsfolketi nnderhUdnlnir t LUUad^ hert. MagaM af
OfleU^ Bwenske f&ngramas i rDanmark ISrlogsninir och heiti^h Jo-
hans fSrloasnlng, 15 JoniJ (15 JnllJ) 1567.

R&dslaget inledes med den forklaring, att K. M:t pt nftgon tid for
ntgon svaghets skull icke si dagligen nil vara ofverlupen ocli be-
svarad med alia rikets varf och arenden, s&aom hittills akett^ atan ofrer^
l&tit dem &t sitt kungliga r&d att afgora, vdoch sk att alle aaker, ock
besynnerligenn the som n&got wichtige ahre (nar 8& leigliget ware kann),
m&ge refereres inn for hdgztbe:te kon:ge M:ttz eigenn konang:e person
therum till att forandra och forbattrej».

RAdalagh thenn 15 Julif udi rikzenns saker.

Forklaras godt och hognodigt, att K. M:t8 oppna mandat m&tte
utg& i alia landsandar till den menige allmogen, »till thass stone
och mere horsamheet, hieelp och bist&nndh».

Krigaz saker.

K. M:t8 forslag att i egen person begifva sig p& ett landtig af-
styrkes, Defifther K. M:t haffuer udi the fyre &hrenne tilforenne nogh
hafft sijnn kong:e persone osparth och ther medh myckitt utrattedt,
och halst effther K. M:t nu p& thenne tidh medh liffzswaghet be-
tagenn ahri>. I samma punkt gifves vidare narmare instruction s& for
krigsfolket till lands som sjos.

Cammer saker.

Till betackande af hollandske kopmans fordran foresUs, att Stock-
holms borgare skulle till ett visst pris f& kopa 1,000 eller 1,500
laster salt och sedan till ett afvens^ bestamdt pris f& salja det till
allmogen; med de af borgarne for saltet aflevererade varor kunde
d& hollandarne betalas.

Finsche saker.
Foresl&s till gubernator i Finland Hans Larsson (Bjornram).

Lijffldnsche saker.

Till krigsfolkets i Lifland underhAll fdresl&s att afsanda 100,000
mark. Fr&gan om hertig Magnus af Osel anses tills vidare bora app-
skjutas.

45 63

Dansche saker.
Angftende utvexling af svenska och danska fingar.

Handling med hertug Johann,

S&som K. M:t ar benagen att l&ta saken komma till forlikniDg
med hertig Johan, forklaras det ock for Sverige godt att komma til)
en god forlikning med »nlgre flere rikzens fijennder och ow&nner«>.
Men om det skall komma till n&gon forening med n&gondera parten,
mAste font vara af noden att nppgorelse sker med hertig Johan; meu
h&rtill fordras, att hvad riketa sUlnder forut beslutit om farstendometa
tillgfingar och sacceaaionen noga iakttages, »med mindre Kong:e M:tt
aielff synes g5re n&gon foranndring tber udi». Ytterligare erfordraa
for a&val K. M:t som riket en visa fBrskrifning och borgen, hvarom
dock icke kan komma till slutligt afgorande, 8& att hertigen i>aff sitt
fengzell alldelia kann bliffue forlossett iorr ann sakenn kommer till
fridh och fSrlikning mellenn konung:e M:tt och the anndre konung:e
M:ttz och rikzenna fijennder».

Renakrifvet exemplar. 3 ark.

BAdslagh om krigets fortsettiande med Danmarch^ Kongl. MalJ:t2 oeh
hertig Magni BrOlopadagh, Legation till Stralsnnd och St&th&llare
i Finland. Actum Stockholm then 2b JnniJ 1567.

1. »0m Kongl. Maij:t udi egen konglige person skalL begifwa
aig p& n&get landtagh»; afstyrkea likasom forut.

2. »Ther naat om Kongl. Maj:tz w&r allern&digate herria hog-
tijdz dagh, nar then skall h&llea och upp& hwadh tijdh hertugh
Magnaaes y. Saxen brolop». K. M:ts »hogtidh» forklaras bora g& fore
hertig Magnus', »up& thet Kongl. Maj:t for andre personer udi then
handely a&val a&som i andre sacher, kan och m& see thenn praeeminentz,
kongl. dignitet, tienist och tillborligh ahre utaff alle hogre och nidrige
peraoner och stander, a&som till samme h5g8tbe:te Kongl. Maj:tz heiradt
och celebritet kalladt warde». Denna hogtid anses for ofrigt bora
uppakjutas i trenne veckor for de dertill nodiga forberedelser.

3. i>Om n&gen legation skall forskickes till Stralsund»; af-
styrkea.

4. »0m en stAth&Uare till att tillforordne uthi Finlandho; till
denna plats foresl&s Hans Larsson.

Copia. 1 ark.

64 46

Om hertigrh JohanB fOrlomnlBirli pA hwadh conditioner den skeesknlle.

Stockholm den 26 AagiiBti 1567.

Aug. Atergifvande af hertigens arfsratt; ang. borgenaforskrifning;
ang. furstendome, i afaeeeade hvarp& fdresl&a for bertigena rakning
i atallet for Finland ett atycke land i Lifland dock med aarakildt
undantag af Reval; bertigena bitrade p&yrkaa i ocb for bertig Chriatofer
af Mecklenburga frigifning aamt till befordrande af forlikning ocb for-
bund med konungen i Polen, for hvilket andamAl en aarakild be-
akickning tillatyrkes aAaom af ndden, »bwar X. M:t skulle blifwe an-
fecbtet af muakowiten for thet att ban icke bekomber foratinnen effter
ain begeren»; till aiat afgifver r&det foralag om bvilka personer aom
borde utsea till underhandlare med bertigen.

Copia. 1 ark.

S& ftr beleflTwett aff Bijksena B&dli then 17 Oetobrls anno 67.

InnebAller beatammelaer om bvart garderna fr&n de aarakilda
landskapen akola ailemnas aamt om Calmar ocb Varberga alotta be-
aattning.

A tergo : »B&dzslagb om gerdeme leffreredt i cancelliedt tben 29
Octobris anno 67».

Uenskrifvet exemplar. 1 ark.

Kong:e M:ttz w&r allern&ddie herres trogne mlln och R&dhx swar oek
bet&nekende p& n&gre artieler, aom then hitgbomne ftante o^
herre, her Johan, Swerigia rijkes arffbrate och hertig ndi lin-
landh^ &r alT hQgxbe:te Kongte M:tt (^dmiukeligen broderligen oeh

kftrligen begftrendea* Svartzo then 28 Octobris anno 67.

1. I forsta punkten begarer bertig Joban, att K. M:t ville re-
tractera ocb uppbafva allt aom »i thenne feigde tijdt emott H. F. X.
publiceret warit». Bidet anser det ingalunda kunna beviljaa, luthan
i s& m&tte att skullen m&tte l&gges in p& nftgre onde menniskior, som
genom dieffuulsens ingifft ocb tiUkynden baffwer uppwakt, atyrckt och
rfidt then hogborne furate, ber Joban, att H. F. N. skulle gripe till
warn ocb Hendtiigt wijs fdrb&lle sig emott ainn ber broder*. ?k
samma g^ng m& dock afven medgifvas, beter det, att j»nftgre m&tte bafiwe
warit, aom boos bdgztbe:te Kong:e M:tt mykit ba£Fwer lagt till onde,
thet gode forbindret och uttydt all ting till thet warste». Betraffande

47 ^ 66

herti^ Johans beskyllningar emot Henrik Claessoii (Horn) och Herman
Flemming, anses bast att de nedlaggas.

2. Ang&ende arfsratten forklarar r&det att harom forst kan full-
komligen beslatas, nar om allt annat forut blifvit afhaadladt.

3. Ofverl&tande till hertig Johan af Lifland i stallet for Fin-
land tillstyrkes, dock p& det vilkor, att landet fortfarande forblefve
med Sverige forenadt. Hvad frihet frUn rusttjenst betraffar, s& hem-
stalies till K. M:t sjelf att afgdra for huru l&ng tid sAdan kunde be-
viljas.

4. FrAgan om ersattning till hertig Johan i gold, silfver och
koppar for liden skada hemstalles till K. M:ts eget afgorande.

5. Rattighet till uppborden i 10 &r af furstendomet Finland
samt af arfvegodsen i Sverige afsl&s.

6. Det af hertig Johan foreslagna forbundet med K. M:t anser
rftdet dfverflodigt, d& furstendomet i Lifland forblifver forenadt med
Sverige.

7. Ang. den fordrade ersattningen till alia hertig Johans tjenare,
som lidit n&gon skada, sA anses en sfidan generel ersattning icke
mojlig, utan kan blott i de fall ersattning ifr&gakomma, nar n&gon
emot K. M:ts befallning och tillst&ud »ryckt och rappet sig till».

Renskrifvet exemplar. Undertecknadt af hertig Carl, Per (Brnhe),
Gustaf Olofsson (Stenbock) och Sten Eriksson (Leijonhufvud).

1 ark.

Om tliesae effterskrifne articler ilhre Kongl. Maij:tz w&r allern&digcste
herres trogne mftn och rAdh udi all underdAnigheet Odmiukeligen
begl&reiideg att wette K. Maijztz nAdige willie oeh menlngh. Actam

Svartsod then 28 Octobris anno Christi 1567.

1. Hertig Johan. Som hertig Johan blifvit fangslad med rikets
standers samtycke och bejakande, frAgas, om de icke afven bora At-
sporjas om bans frigifvande.

2. Kongl. Maij:tt att blifwa wedh regementet. »Effter icke anners
bor eller christeligen ware kanw, ar hogeligen af rioden att K. M:t
fortfarande blifver vid sitt kungliga kail antingen uti egen person
eller ock genom nAgra sina fortrogna man och rAd, hvilka skiftevis
kunde vara narvarande hos K. M:t.

Archir. meddeL C

66 48

3. Regements personer. Som K. M:t annu p& n&gon lid sjelf
ej vill tag^a p& sig det sv&ra omaket att regera, anh&lles del K. M:t
ville gifva fuHmagt &t dem, som auder iiden skola regeringeo forestl.

4. Krigz rddh. Hartill foresl&s att valja n&gra bland efter-
foljande: Hogenskild Nilsson, Erik Gustafsson, Claes Akessoo, Ake
BengtssoD, Anders Sigfridsson och Tdnnes Olsson.

5. K. M:tz brdllap. Fdrfr&gas, nar K. M:t n&digst synes, att
det skall h&llas.

6. By ska sdndebuden, Enar ryska sandebudet blifvit anmodadt
att fbrbandla med r&det, medan K. M:t »nu nftget swag wore*, men
detta fbrslag afbojts, fr&gas om ej bojarerne vid gransen borde till-
skrifvas med forklaring, hvarfor sandebudet n&got langre qvarb&llits,
afvensom forfr&gas, om det ryska sandebudet sknlle till&tas att afiarda
n&gon af sina tjenare till Ryssland.

7. Dhe betientes afldning. Som hvarken krigsfolket eller K.
M:ts tjenare p& slotten och g&rdarne annu for &ret bekommit sin l5n,
frftgas hvarmed de skola aflonas, d& rikets &rliga ranta icke racker
till derfor.

8. Svenaka fdngars fdrlossningh, Som K. M:t ofta yttrat sin
onskan att fk sina trogna i Danmark f&ngna tjenare utvexlade sSsom
bland andre: Carl de Mornay, Jakob Bagge, Claudius Collard, Chris-
topher Andersson, Anders Olsson m. fl., foresl&s, att Arvid Ugmp
och Boebolt mfitte i s&dant arende afskickas till Danmark.

Copia. 1 ark.

Rijkcens B&dh samtyehie Kongl. Maijttz npsAt at i egen peraoD be-
glfwe sigh emot fljenden och lofwa troligen f911ia p& samma reese.

Datum Svartsoo thenn 31 Decembris anno 1567.

Mdet tillstyrker denna konungens plan s&som nyttig, god och
r&dlig pfi fdljande skal: »att Kongl. Maij:t ther medh (formedelst
Oudz milde tillhielp) kunde blifwe thess yttermehre fororsachet att
komme iM then roeningh, som hogstbeite Kongl. Maij:t bar till baSi
hafwer, s& att bar i Swerige een annen konungh an hdgstbe:te Kongl.
Maij:t konungh Erich then fiortennde w&r allernddigste berre odi
konungh ware skulle»; vidare skuUe krigsfolket derigenom uppmuntras
att ftdagalagga storre behjertenhet; sd skulle ock fienderne utan tvifveJ

49 67

blifva forskrackta, nar de s&ge, »at man medh s&danne alfwar och
hdg8tbe:te Kongl. Maij:tz narwarelse warder saaken foretagandes emoth
tfaemv. Till sist arsakiar sig rfldet »om alle nodtorffter till ett s£dant
tugh icke 8& kan blifwe bestallt, som man tbett elliest game wille
g5re».

Mdslaget ar afgifvet af foljande r&dsherrar: Sten Eriksson Leijon-
hufvud, Gabriel Christersson (Oxenstierna), Joren Gera, Thure Peders-
8on (Bielke) och Nils Gyllenstierna.

Copia. 1 ark.

1668.

Rlksens R&ds r&dhslagh och Bwar pft KongL Mstz proposition om ryske
seBdebnden, som l&nge liftr legat liafwa, ocli liertig Jolians flSr-

Skrlfillng* Actum Stockholm then 23 Juoii. anno 1568.

Enligt K. M:t8 befalLning att afgifva forslag mod afseende pA
de ryska sandebuden, som si liinge till nrijkzens stoore amkostnedtJ»
▼arit i Stockholm uppehAUna, andrager r&det sfisom sin mening, att
sandebuden skulle till K. M.t uppkallas, och skuUe anledniugen till
uppskjutandet af deras arende forklaras hafva varit K. M:ts svaghet
deo foreg&ende sommaren och danskarnes deraf foranledda anfall mot
landet, hvareraot, eedan K. M:t »war kommen till sin kongl. formo-
genheet igen» och med Atervunnen sundhet och victoria Atervandt till
Stockholm, skulle sandebuden genast erhAlla sin audiens. Som emel-
lertid annu nfigra punkter Aterstodo till afgorande, skulle de anmo-
das att harutinnan forst vanda sig till r&det.

Nar de dh komme till handels med dem, sA skulle de till det forsta
h&lla dem fore, att de val forstode i hvad arende de hitkommit och
att saken l&ngt fore detta skulle varit uppgjord, derest de, s&som hos
alia kristliga herrar och konungar plagsed ar, forst hade fbrhandlat
om saken med K. M:ts rAd.

Det forslag till svar, som r&det afgifver, angAende hufvud punkten
i sandebudens propositioner eller om ofverlemnandet till czaren af
Catharina Jagellonica, »sA frampt the frijdshandlinger som emillen
begge thesse rijker tillforene hafwe warit upprattede, skole blifwe wedh
raacht holdnei», ar hufvudsakligen af foljande innehAll:

68 50

Dk sandebuden p^yrka delta utleinnande p4 grund af K. M:ts
egna sandebuds lofte vid deras aenaste ambassad till Byssland, s& var
deras fullmagt gifven efter den tidens tillfalle och lagenheter, sa ook
med vilkor och forbeh&l], som icke af czaren blifvit uppfylda, deriill
med vore allt staldt till K. M:t8 vidare sanction. Tidsomstaudighe-
terna hade nu fdrandrat sig; d& gick sSsom sakert rykte att ryska
kejsarinnan skulie hafva forsett aig emot sin herre, s& att hon derfor
skulle vara skiid ifr&n honom ; desalikes var ock den tiden hertig Jo-
han s& 8Juk, att ingen trodde, att han &ter skulle komma sig fore.
Skulle man nu &tskilja »thett christelige echteskapst^nd emellen hertigh
Johan och Catharina, kongen i Polens syster, 8& giorde the pi
b&dhe sijder thet som oratwijst wore, b&dhe the som thet begarde
och the som thet efifterl&te». Om czaren s& onskade, s& funnes anna
en konungens i Polen syster oforsedd, om hvars undf&ende K. M:t
kunde erbjuda sin bemedling.

Ang. hertig Johans forskrifning pAyrkas en bestamd forklaring
hvad tjenst hertigen vill erbjuda K. M:t, dk K. M:t for hans skull
kanske &droge sig moskowitens fiendskap.

Till sist afgifves forslag till svar kt Hansestadernas sandebud.

Copia. 3 ark.

RIksens R&dz betftnckiande om fredh eller stlUest&nd med Hansesti-
dherne och Danmark, Stockholm 4 Aag. 1568.

Med anledning af Hansestadernas s&val skriftliga som muntliga
andraganden och syunerligast till foljd af hertig Johans och hertig
Carls forradiska uppror anser rfidet skaligt att afsluta n&gra firs stiile-
stSnd, hvarvid sfisom vilkor Tastes, att omsesidig f&ngutvexling skulle
ega rum och for ofrigt status quo bibehallas.

R&dslaget ar undertecknadt af Per (Brahe), Gabriel Christersson
(Oxenstierna), Nils Gyllenstierna, Bengt Gylta och Erik LarssoD [o^
Carlsson] (Gyllenstierna).

Copia. 1 ark.

51 69

I Erik RuncUs (Palmskolds) »Register ofver fornemblige acter och
recesser uthi H. K. M:tz Rikz-archivo» uppsatt ilr 1685 saknas ki-
skilliga af de i det foreg&ende upptagua rSdslageu fr&n Erik XlV:s
tid, men forekoroma deremot n&gra andra, hvilka numera icke finnas.
De anfdras har nedau till sina rubriker enligt samma register.

1663.

Bifcaeentf R&dz swar och betAnekiande att flendtllgen till wain och
land angripa konungen i Danniark^ h&lle doch fSr r&dhsampt att
honom fOrst s wares till det bref, som han H. K. M:t tillskrifwit
hafwer. Dat Stockholm 80 Aprilis. Original.

Bikzens RAdz bet&nekiande att flendtligen angripa.de danske och
dher till bruka Skottarnes tilbudhne hjelp, 8om med en st&tllg
skepzflotta uthi WAgtersidn konima wele Swerige till bist&nd.
Dat. Stockholm 20 MaJ.

1566.

Kikzens RAdz rAdslagh om dhe danskes fOreslagnc fredz conditioner,
legation till Keljsareu att Anskylla H. K. M:tz krigh cmoot dhe
Ittbeske och danske och medli det samma begryssa konungen i
Hispanien. Item om grAntzernes besettning, skepzfolck, tyskt
folkz wArfwande, dhe tyske ryttare, som hafwa rymt mnrcken,
och H. K. M:tz fOrtl^fwande i Wastena, medhan sinkdomen pAstAr.
Dat. Wastena 20 NoYemb. Orig.

70 51

1566.

KAdhslagh om mUtet konangen i Danmark p4 ^rftntaen att hilles
fthr begftrandes. Dat. Stockholm dhen 7 MartlJ. Orig.

RAdbslagh, som H. K. M:t genom JVran Pehrsson lith propoaen
om krigzOfwersternes f^rsummelse, H. K. lAsiz reesa nth! egen
person emoot flenden ooh H. K. M:tx protestation^ hwar nl^a
skada nthi H. K .Mitz fr&nwaro skedde. Dat. Stockholm 28 Jnnij.
Orig.

Fdrteoknlng df^er samUngen af R&dsprotokoll i

KongL Riks-Arohlvet.

A) Gammalt Radtprotokoll, innefattande alia eller fiera slag af

drenden. •)

1622—1630 1 Band.

1629—1631
1630—1632

1632

1633

1634

1634—1635

1635

1636

1637—1638 2

1639
1640
1641
1642
1643
1644

1
2
2
1
2
2

1645—1646 1

1647 1

1648—1649 1

1650—1651 1

1652—1653 1

1654—1655 1

1655—1656 2

1656—1657 1

1656—1659 1

1657—1659 1

1658—1659 1

1660 5

1661 3

1662 3 Band.

1663

1664

1665

... . 3

1666

1667

1668

1669

1669—1670

1670

1670—1676

1671

1672

1673

1674

1675

1676

1677

1678

1679

1680

1680—1681

1681

1682

1682 1683

1683

.. ... 1
2

1684

1685**)

1686**)

♦) Conceptprotokoll finnas for aren 1636, 1660, 1667 1689, 1697—1702
1712—1714, 1718—1723. Man^a conceptprotokoll hafva for ofrigt blifvit an-
vanda till komplettering af bufvudsamliugen.

*♦) Ett banil tituleniH lUdsprotokoll i Justiticarcnden.

1687

1688*)

1689—1692...

1694*)

1694—1696 ...

1695 ••)

1696*)

1697

1697—1698 •)

1698*)

1699*)

1700**)

1700—1705 ...

1701 •♦♦)

1702*)

1702—1704*)
1702—1708 ...

1703*)

1704-1705*)
1705-1706 *)
1706-1707*)
1706—1710*)
1707—1708 *)

3 Band.

»
»

1708— 1709 •). 1

1709 1

1709—1710 1

1710 1

1711") 3

1712 ••) 4

1712—1713 -• 1

1713 ••) 10

1714 9

1714— 1715 •) 1

1714— 1716 •) 1

1715 ••) 8

1716») 1

1716— 1718 •) I

1717 •) 1

1718— 1719") 2

1718-1720*) 1

1719 3

1720") 5

1721") 4

1722") 4

1723 2

Band.

B) Rddsprotokoll i Juatitiedrenden. f )
a) R&dets protokoU.

1723 IBand.

1724....
1725 ....

1726 tt)

1727 ....

1728....
1729 ....

2
1
1
2

1730 2 Band.

1731
1732
1733
1734
1735
1736

*) Inneh&ller enligt titeln Justitie&renden.
**) Ett band tituleras B&dsprotokoU i Justitieftienden.

2
2
2
2
2

') Tv4 band inneh&Ua enligt titeln Justitie&renden.
t) Aret 1714 bar plagat r&knas 8&6om begynnelse&r for denna eerie, cbum
i sjelfva verket ett \kngt tidigare kr skuUe knnna tagas till utg&ngspankt.
Jfr Me<ldelanden Mn Svenska Riks-Archivet I. 33. B&dsprotokollen under
scnarc delen af K. Carl XI:s regeringstid och under K. Carl XII :8 regering
inneh&lla nemligen till storre delen justitiesaker. Men dA i de &ldre protokoll,
som aro rubricerade s&som protokoll i jnstiticarenden, jemval forckomma flera
eller farre arenden af annat slag — likasom ock i de protokollsband, som bara
annan titel (Senatens protokoll, RAdsprotokoU i inrikes arenden) stundom fore-
komma justiticm&l — bar scriens borjan bar tagits frftn den tid dk m&len fbrin-
ligen och fullstandigt finnas fi*&n hvarandra t\tskilda.
tt) Conccptprotokoll finnas for tiden 1726-1814.

1737

2 Bund,

1738

1764

1739

1765

1740

1766

1741

1767

1742

• »

1768

1743

J»

1769

1744

1770

1745

1771

1746

1772

1747

1773

1748

1774

1749

1775

1750

1776

1751

1777

1752

1778

1753

1779

1754

1780

1755

1781

1756

1782

1757

1783

1758

1784

1758—1760

1785

1759

1786

1760

1787

1761

1788

1762

1789

1763 2 Band.

•7

Ti>

"")

}»

b) Hogsta Domstolens protokoll.

1789*) 1 Band.

1790 2 »

1791 2 >

1792 2 *

1793 2 )^

1794 2 »

1795 2 »

1796 2 V

1797 2 .

1798 2 >

1799 2 ).

1800 2 ^

1801 2 .

1802 2

1803 2 ^

1804
1805
1806
1807
1808
1809
1810
1811
1812
1813
1814
1815
1816
1817
1818

2 1

(an

■a

*) HogHta Domstolenfi protokoll Ixji-jn deii 10 Maj 17KJ).

1819
1820
1821
1822
1823
1824
1825
1826
1827
1828
1829
1830
1831
1832
1833
1834
1835
1836
1837
1838
1839
1840

4 Band. 1841 4 Band.

4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4

»
»

»
>

1842
1843
1844
1845
1846
1847
1848
1849
1850
1851
1852
1853
1854
1855
1856
1857
1858
1859
1860
1861

4
4
6
6
6
6
6
6
6
6
6

12
6
6
6
6
6
6
6
8

1751-
1774
1784
1793-
1798-

1772
1783
•1792
-1797
1803

c) Kabinettaprotokoll.

Band.

1804—1805 1 Band.

1806 2 »

1807 2 »

1808—1810 2 »

d) Protokoll i General-Auditeursarenden.

a) Inf6r Konungen.

1769—1770 1 Band.

1769—1771 1

1771—1773 2

1774 1

1774—1775 1

1775—1777 1

1776—1777 1

1788—1790 1

1790—1792 1

1794

1792—1798 I

1799—1803 1

1804—1807 1

1808—1809 1

1810-1811 1

1812—1813 1

1814—1816 1

1817—1820 1

Band.

ft) Infor HogBta Domstolcn.

1798 1 Band.

1799—1803 1 ^

\
1

1804—1807 1 Band.

1808—1809 1 .

1810 1811 ]

. Bond.

1814-

-1816

1 Band.

1812 1813 ]

» 1

1817-

-1820

1 »

e) Si

tatsr&d

sprott

}koll.

1809 ]

L Band.

1834.

1 Band.

1810 ]

[ »

1835.

1 >

1811 ]

L *

1836.

1 >

1812 ]

L *

1837.

1 >

1813 ]

[ >

1838.

1 »

1814 ]

L »

1839.

1 »

1815 ]

L »

1840.

2 »

1816 :

L »

1841.

3 »

1817 ]

L )»

1842.

1 »

1818 ]

L »

1843.

1 >

1819 ]

L »

1844.

1820 ]

I »

1845.

1821 ]

L »

1846.

1822 ]

[ »

1847.

1823 ]

L *

1848.

1824 ]

[ >

1849.

1825 ]

L >

1850.

1826 ]

I »

1851.

1827 ]

L »

1852.

1828 ]

L »

1853.

1829 ]

L »

1854.

1830 ]

I »

1855.

1831 ]

L »

1856.

1832 ]

L »

1857.

1 »

1833 ]

L »

C) R&daprotokoU i Utrikea drenden. *)
a) R&deta protokoll.

1723
1724
1725
1726
1727
1728
1729
1730
1731
1732

1 Band.

1733

1 »

1734

1 »

1735

2 ^

1736

1 »

1737

1 »

1738

1 >

1739

1 »

1740

1 >

1741

1 »

1742

1 Band.

2 »
1 »
1 >
1 »

1 »

2 »
2 »
2 »
2 >

') Ooiicepti)Totokoll Annas fdr Aren (1719—1720), 1723—1772.

1743 2 Band.

1744
1745
1746
1747
1748
1749
1750
1751
1752
1753
1754
1755
1756
1757
1758
1759
1760
1761
1762
1763
1764
1765
1766
1767
1768
1769
1770
1771
1772
1773
1774
1775
1776
1777

2
2
2
2
1
2
2
2
2
1
1
1
2
1
1
1
1
1
2
2
2
2
3
2
2
2
2
2
1
2
1
1
1
1

"»

■»

1778

1779

1780

1781

1782

1783

1784

1785

1786

1787

1788

1789

1790

1791

1792

1793

1794

1795...

1796

1797

1798

1799

1800

1801

1802

1803

1804

1805

1806

1807

1808 -1809

1810

1811

Band.

1812—1814 1

b) Kabincttsprotokoll.

1731—1745

1 Band.

D) Rudsprotokoll i Krigsdrenden. *)

a) R&ds- och ConscilprotokoU. **)

1724 1 Band. 1726 1 Band

1725 1 > 1727 1 -

») ConceptprotokoU Annas for ireii (1719 1723), 1724 -1808.
**) Bcnsmningcn ConscilprotokoU forckommer frkn och nied 1773. Denna
suric innclu'illcr mundcrmie protokoU. dc foljandc (b - f) originalprotokoll.

1728
1729
1730
1731
1732
1733
1784
1735
1736
1737
1738
1739
1740
1741
1742
1743
1744
1745
1746
1747
1748
1749
1750
1751
1752

Band.

2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2

1752—1754 1

: 2

1760—1761 1

1753

1754

1755

1755—1760

1756

1757

1758

1759

1760

1761
1762
1763
1764
1765

2
3
3
3
2

1765—1768 1 Band.

1766

1767

1768

1769

1769—1770

1770

1771

1772

1773

1774

1775

1776

1777.—

1778

1779

1780

1781

1782

1783

1784

1785

1786

1786—1788

1787

1788

1789

1790

1791

1792

1793

1794

1795

1796

1797

1798

1799

1801

1802

1804

1805

b) Kabinettsprotokoll.

2
2
2
2
1
2
2
3
2
2

>■>

:»

2
2

1720-
1725
1735
1751-

-1724 1 Band.

-1734 1 »

-1748 1 »

-1759 1 »

1760—1772 1 Band.

1773—1774 1 »

1775—1777 1 »

1778—1782 1 »

c) R&ds- och Conseilprotokoll i original.

1773
1774
1775
1776
1777
1778
1779
1780
1781
1782
1783
1784
1785
1786
1787
1788
1789
1790

iand.

1791

1792

1793

1794

1795

1796

1797

1798

1799

1800

1801

1802

1803

1804

1805

1806

1807

1808

2 Band.

3 >
3 .
2 >
2 y
2 »
2 .
2 .
2 >
2 .
2
3
3
5
4
6
7
7

d) Statsr&da- och Beredningaprotokoll.

1809 5 Band.

1810

1811

1812

1813

1814

1815

1816

1817

1818

1819

1820

1821

1822

1823

1824

iand.

1825

1826

1827

1828

1829

1830

1831

1832

1833

1834

1835

1836

1837

1838

1839

1840

5 Band.

4 »

4 ^

4 s

4 >

5 .
5 .
5 .
5 v
4 >

3 »

4 >
4 >
4 >
4 >
4 >

e) Statsr&dsprotokoll ofver Landtfdrsvars&renden.

1841 4 Band.

1842 4 »

1843 2 .

1844 2 »

1845 2 .

1846 2 Band.

1847 2 »

1848 2 .

1849 2 »

1850 2 »

1851
1852
1853
1854
1855

2 Band.
2 >

2 .
2 »
2 »

1856 2 Band,

1857 2 »

1858 2 .

1859 2 .

f) Statsr&dsprotokoll 6fver Sjdffirevarsiircnden.

1840
1841
1842
1843
1844
1845
1846
1847

1 Band.

2 »

»
»

1848
1849
1850
1851
1852
1853
1854
1855

Band.

E) Radsprotokoll i Inrikes Civila drendetu *)
a) Inrikes Expeditionena munderade protokoll.

1724
1725
1726
1727
1728
1729
1730
1731
1732
1733
1734
1735
1736
1737
1738
1739
1740
1741
1742
1743
1744
1745
1746
1747

1 Band.

1748

2 Band

1749

1750

1751

1752

1753

1754

1755

1756

1757

1758

1759

1 »

1760

1 »

1760—1764

2 »

1761

1 »

1762

1 »

1763

2 >

1764

2 >

1765

2 »

1766

2 »

1767

2 .

1768

2 >

1769

2 f

1770

*) Ck>iiceptprotokoU finnas fOr &ren 1724—1766, 1772—1786.

1771 3 Band,

1772 2 ?

1773

1774

1775

1776

1777

1778

1779

1780

1781

1782

1783

1784

1785...

1786 ...

1787 ...

1788 ...
1789...
1790...

1792 ...

1793 ...
1796...

1797 ...

1798 ...

1799 ...

1800 •)

Band.

b) Kabinettsprotokoll.

1720—1726 1 Band.

1727—1734 1 .

1735-1746 1 !»

1747—1754 1 Band.

1755—1771 1

c) Conseil- och Kabinettsprotokoll.

1772

1773

1774

1775

1776

1777

1778

1779

1780

1781

1782

1783

1784

1785

1786

1787

1788

1789—1790

Band.

y
»

1791—1792

1793

1 Band

1 ,

1794

2 »

1795

1 s

1796

1 >

1797

1 .

1798

1 .

1799

2 :

1800

2 >

1801

2 2

1802

... . 2 5

1803

2 >

1804

4 »

1805

2 ^

1806

4 >

1807

1808

4 >

5 >

*) Dcssa protokoll aro irkn och med den 22 Maj 1789 protokoll i >Rikets
Arenderfl Allmanna Beredning>.

d) Rftdsprotokoll i original.

1774
1775
1770
1777
1778
1779
1780
1781

Band.

! 1782

j»

' 1783

1784

1785

1786

1787

1788

Band.

e) Bikets Arenders Allmanna Berednings protokoll.

1789
1790
1791
1792
1793
1794
1795
1796
1797
1798
1799
1800
1801
1802
1803
1804
1805
1806
1807

Band.

2
2
2
2
2
2
2
2

X
>>

1808 2 Band.

1809

1810

1811

1812

1813

1814

1815

1816

1817

1818

1819

1820

1821

1822

1823

1824

1825

1826*)

f) Statsr&dsprotokoll.
u) Eammar Ezpeditionens.

1809 2 Band.

1810

1811

1812...

1813

1814

1815

1816 1 Band.

1817 1 »

1818 1 :^

1819 2 »

1820 2 *

1821 2 *

1822 2 >

*) BeredningcnR protokoll for 1827 — 1840 aro sammanbundna mod Stats-
r&dsprotokollen for samma tid. Bei-edningen npphordc, R4som bckant ar. nist-
namndc &r.

Archiv. meddel. 6

-• 1823 2 Band.

1824
1825
1826
1827
1828
1829
1830
1831

2
2
2
3
3
3
3
3

1832 3 Band.

1833
1834
1835
1836
1837
1838
1839
1840

/i) Civil Departementets Bxpeditions.

1840 1 Band.

1841
1842
1843
1844
1845
1846
1847
1848
1849

2
2
2
3
3
3
3
3
3

1850
1851
1852
1853
1854
1855
1856
1857
1858
1859

3
3
2
3
3
3
3
1

3
3
3
3
3
3
3
3
3
4

Band.

F) Rddsprotokoll t Finanedrenden.

a) HandelS' och Finans Expeditionens munderade

protokoll.

1773—1774 2 Band.

1775 1 »

1776 1 »

1777 1 »

1778 1 »

1779 1 »

1780 1 »

1781 1 »

1782 1 »

1783
1784
1785
1786
1787
1788
1789
1790
1791

Band.

b) Handels- och Finana Expeditionens protokoll

i original.

1779
1781
1782
1784
1785
1786

1 Band.

1787

1 »

1788

1 »

1789

1 »

1790

1 »

1791

1 »

1792

Band.

e) Inrikes Expeditionens protokoll i Finansarcnden.

1793—1796 1 Band. 1800—1809 1 Band.

1797—1799 1 »

1809 1811

1 Band.

1812 1813

1 »

1814—1815

1 »

1816 1817

1 »

1818 1819

1 »

d) Beredningens protokoll.

1820

1821

1 Band.
1 »

1822—1823 1

1824— 1826*) 1

e) Statar&dsprotokoU.

1809

1 Band.

1810

1811

1812

1813

•»

1814

1815

1816

1817

1818

1819

1820

1821

1822

5!?

1823

1824

1825 4 Band,

1826
1827
1828
1829
1830
1831
1832
1833
1834
1835
1836
1837
1838
1839

3
4
3
3
4
4
4
3
3
4
3
3
4
4

G) Radsprotokoll i Ecklesiaatikdrenden,
a) Ecklesiastik Expeditionens protokoll.

1789

1790

1791

1792—1793 **)

1809

1810. .._

Band.

1811 2 Band

1812 2 »

1813 2 »

1814 2 »

1815 2 *

1816 2 »

♦) Beredningens protokoll 1827 — 1839 aro sammanbundna med Statsrads*
])rotokollen for samma iir.

♦*) 8e Meddclanden fnin Sv. Riks-Archivct I. 72, noten.

1817 2 Band.

1818

1819

1820

1821

1822

1823

1824

1825

182()

1827

1828

1829 2 Band.

1830

1831

1832

1833

1834

1835

1836

1837

1838

1839

1840')

b) Ecklcsiastik Dopartcmentets Expeditions

protokoll.

1840 1 Band.

1841

1842

1843

1844

1845

1846

1847

1848

1849

1850

1851

1852

1853

1854

1856

1857

1858

1859

1860

1861

1862

1863

1864

1865

1866

1867

1868

1855- 2 Band.

2 ^

2 .

2 -.

2 »

2 >

2 »

2 .

2 >

2 i

2 -'

2 >

2 ^

H) Statsradsprotokoll i Hof-Kandersdrendeti.
1809—1824 1 Band.

I) Hemliga KddsprotokoU.

1725,1728,1739-1742 1 Band.

1743—1758 1 »

1745—1746 1 ^

1757—1760 1 »

1759—1760 1 »

1761—1765 IBand.

1766—1775 1 •

1773—1780 1 ^

1776—1780 - 1 >

1783—1804 1 .

*) Bereduingens protokoll arc for iren 1789 1840 med dc ofriga proto-
kollcn sfimmftnlniridna.

innehAllsforteckjning.

Sid.

1. ArsberftttelsG for &r 1879 3.

2. Kongl. Maj:ts n&diga bref ang. den Riks-Archivets em-

bets- och tjenstem'an tillkommande ersftttuing for resor
i tjenstearenden 21.

3. Bidrag till Riks-Archivets ftldre och nyare historia:

A. Peder M&nsson Utters bref till Riks- och Kam-
mar-R&deu ang. n&gra handlingar och om Archivets
d&varande forvaringsrum - 23.

B. Bref och fSrslag af Hans Jarta ang. Riks-Archi-
varie-embetets tillsattande och om Riks-Archivets re-
organisation 26.

4. Register Ofver R&dslag i Konung Erik XIV:s tid, af

E. W. Bergman 49.

5. Forteckning Ofver saralingen af RadsprotokoU i Kongl.

Riks-Archivet 71.

Pris 1 krona.

fc*^

■A

«
I

1 .
it

ja:; 3 1S34

Internet Archive Audio

Featured

Top

Images

Featured

Top

Software

Featured

Top

Books

Featured

Top

Video

Featured

Top

Mobile Apps

Browser Extensions

Archive-It Subscription

Save Page Now

Full text of "Meddelanden Från Svenska Riksarkivet"

See other formats